Dagstidning


Fil:Ulike aviser.jpg
En dagstidning är en tidning som utkommer flera dagar i veckan. Begreppet definieras i svensk lagstiftning som: ''en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka''. Man skiljer mellan morgontidningar och kvällstidningar.

Format


De flesta moderna tidningar finns i tre storlekar:
Broadsheet: 600 mm x 380 mm, förknippades tidigare ofta med mer intellektuella tidningar, men en trend mot mer kompakta tidningar har förändrat detta landskap.
Tabloid: hälften så stor som broadsheet med 380 mm x 300 mm, presenterade ofta mer sensationsinriktat material.
Berliner (format) eller Midi: 470 mm x 315 mm, används främst av europeiska tidningar.
Tidningar trycks vanligen på billigt, off-white papper. Sedan 1980-talet har tidningsindustrin i stort sett övergått till offsettryck. Dessutom har datorer, ordbehandlingsprogram, digitalkamera och liknande teknik underlättat vid tidningsproduktion.
Vissa tidningar använder färgat tidningspapper för att sticka ut mer i tidningsställen. Financial Times trycks till exempel på rosa papper. Kungliga biblioteket har ett stort antal svenska dagstidningar online.

Presstöd


De flesta svenska dagspressföretag tar emot statligt presstöd. Den vanligaste formen av statligt stöd är den så kallade samdistributionsrabatten. De pengarna går till de morgontidningar som har gemensam tidningsutdelning, alltså samdistribution. Ett mindretal dagtidningar får dessutom statligt driftsstöd, detta som kompensation för att de på sina huvudutgivningsområden har färre betalande läsare och annonsörer. Genom driftsstöd kan så kallade andratidningar överleva trots att de inte är företagsekonomiskt lönsamma. I och med detta vidmaktshålls den massmediala mångfalden i ett antal områden i Sverige.
De dagstidningar som tar emot mest driftsstöd är oberoende moderata Svenska Dagbladet i Stockholm och centerpartistiska Skånska Dagbladet i Malmö. Ett tiotal socialdemokratiska landsortstidningar är också mottagare av detta presstöd.
Gratistidningar såsom Metro (tidning) uppfyller visserligen kraven för att klassas som dagstidning men får inga statliga subventioner såsom presstöd eller minskad reklamskatt eftersom de distribueras gratis.

Externa länkar


http://www.kb.se/soka/internet/sv-dagstidningar/ KB Svenska dagstidningar online
http://magasin.kb.se:8080/searchinterface/about.html Digitaliserade svenska dagstidningar
http://www.esperanto.se/kiosken/ Nyhetstidningar från hela världen

Listor över dagstidningar efter land


Lista över brittiska dagstidningar
Lista över danska dagstidningar
Lista över finländska dagstidningar
Lista över franska dagstidningar
Lista över italienska dagstidningar
Lista över norska dagstidningar
Lista över svenska dagstidningar
Lista över tyska dagstidningar

Se även


Presstödsnämnden
Kategori:Dagstidningar
bar:Dogeszeidung
cs:Deník (noviny)
da:Dagblad
de:Tageszeitung
et:Päevaleht
eo:Taggazeto
fy:Deiblêd
it:Quotidiano
nl:Dagblad
no:Dagsavis
vec:Quotidian

Dala-Demokraten


File:Göran Greider Göteborg 2011 01.jpg
''Dala-Demokraten'' (DD) har funnits sedan 1917 och är en fristående socialdemokratisk dagstidning som ges ut i Dalarna. Tidningen är erkänd som en viktig opinionsbildare och ledarsidan är ofta i opposition mot den politik det socialdemokratiska partiet för. Chefredaktör är poeten, författaren och debattören Göran Greider.

Historik


Det första numret av Dala-Demokraten gavs ut den 14 december 1917. Utgåvan bestod då av ett nummer i veckan och trycktes hos tidningen Arbetarbladet i Gävle. Förstasidan bestod då, som i pressen överlag, enbart av annonser och en logotyp – det redaktionella materialet började på sidan 2. Under Dala-Demokraten-loggan på sidan 1 stod det "Organ för Sveriges Socialdemokratiska arbetarparti".
Från den 3 december 1918 började DD ges ut tre gånger i veckan och trycktes på det egna tryckeriet på Holmgatan i Falun. DD hade sin redaktion på Holmgatan fram till 1971, då man flyttade till den nuvarande adressen en kilometer sydväst om centrum. 1918 kostade ett ex av tidningen 10 öre och en helårsprenumeration 2:50 kronor.
Under lång tid tillhörde Dala-Demokraten A-Pressen, som var en svensk socialdemokratisk tidningskoncern som grundades 1947 och gick i konkurs i början av 1990-talet. Idag ägs Dala-Demokraten (DD) av Folkrörelsens Mediastiftelse i Dalarna.

Dagsläget


Dala-Demokraten är en lokaltidning av den gamla skolan, med redaktioner och lokalredaktörer över hela Dalarna. Centralredaktionen är i Falun och lokalkontor finns i Borlänge, Avesta, Hedemora, Säter, Ludvika, Smedjebacken, Västerdalarna, Gagnef, Leksand, Rättvik och Mora. Tidningen har cirka 100 anställda (2010).
DD kommer ut sex dagar i veckan, måndag till lördag. Tidningen delas ut i Dalarnas samtliga kommuner men har den största delen prenumeranter i Borlänge. 2010 var upplagan cirka 16.400 ex per dag. Räckvidd, det vill säga hur många i upptagningsområdet som läser tidningen, är 28 procent. Tidningschef är Lennart Håkansson och chefredaktör Göran Greider. Tidningen trycks idag i DD:s egna tryckpress, Goss Suburban, som finns i Falun. Tidningen är svanenmärkt sedan 1997, med detta menas att hela produktionskedjan är miljövänlig.
Dala-Demokraten har ett samarbete med Svenska Elektrikerförbundet. Det innebär att DD ger ut fackförbundets tidning Elektrikern, som har en upplaga på cirka 32 000 ex/nummer och utkommer 10 gånger per år. DD sköter också Elektrikerns webbtidning.

Opinionsbildning


Dala-Demokraten har en tradition av att anställa namnkunniga chefredaktörer. Ledarsidan och kulturdelen drar sig inte för att kritisera den politik Socialdemokraterna för. DD:s ledare tas ofta upp i Sveriges Radio Tidningskrönikan, där tempen tas på den politiska debatten i Sverige.
När Sveriges befolkning skulle Folkomröstningen om införande av euron i Sverige 2003 om inträde i EMU den 14 september 2003 tog Dala-Demokratens ledarsida tydligt ställning: Svenska folket borde rösta nej. Detta trots att Socialdemokraterna på riksnivå propagerade för att införa Euro som valuta i Sverige. Utfallet blev till Dala-Demokratens favör, då 55,9 procent av svenskarna röstade nej. Samtliga kommuner i Dalarna röstade nej i EMU-valet.
När det vintern 2011/2012 blåste kring Partiordförande Håkan Juholt tog DD:s chefredaktör Göran Greider tydlig ställning på ledarsidan. Under rubriken "Det är nog bara att inse att Juholt är körd" skrev han den 18 januari 2012: "På tisdagsförmiddan orkar jag inte höra mer av dagspolitiken; Håkan Juholt är förstås på tapeten igen. Förmodligen är han körd. Det är bara att inse. Han är ohjälpligt skadeskjuten av medierna, av krypskyttar på den högra kanten i sitt eget parti – samt av sig själv." Ledaren citerades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen och Sveriges Radio samt av Tidningarnas Telegrambyrå och gav upphov till den sista striden om Juholts lämplighet som partiordförande. Kort efter publiceringen, den 21 januari 2012, avgick Håkan Juholt som partiordförande för Socialdemokraterna.
Senare menade Greider att Håkan Juholt blivit utsatt för ett mediedrev, och därför tvingats avgå.

Chefredaktörer


Marita Ulvskog 1990 – 1994
Villy Bergström 1994 – 1999
Göran Greider 1999 – nu

Konkurrenter


Dala-Demokratens största konkurrent är Dalarnas Tidningar, som ägs av koncernen Mittmedia. Dalarnas Tidningar ger bland annat ut lokaltidningarna Falu Kuriren och Borlänge Tidning. Dalarnas Tidningars sammanlagda upplaga är 59 700 ex/dag (2010).
Andra konkurrenter är SVT Dalarna, Radio Dalarna och centerpartistiska veckotidningen Dalabygden.

Se också


Lista över svenska tidningar ordnade efter ideologi#Socialdemokratisk eller oberoende socialdemokratisk inriktning

Externa länkar


http://www.dalademokraten.com Dala-Demokratens webbplats

Tryckta källor


1992: ''DD 75 år – 20.000 förstasidor'' i sammanställning av Einar Wåhlberg
2006: ''I demokratins tjänst? En komparativ lingvistisk textanalys av nyhetsförmedlingen i Dagens Nyheter och Dala-Demokraten av EMU-valet 2003''. Kandidatuppsats från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Se pdf-version http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1327999&fileOId=1328000 här.

Noter


Kategori:Svenska dagstidningar
Kategori:Svenskspråkiga dagstidningar
Kategori:A-Pressen
Kategori:Dagstidningar startade 1917
en:Dala-Demokraten
tr:Dala-Demokraten

Dalarnas Tidningar

Dalarnas Tidningar (''DT'') är ett medieföretag som bildades 1987 genom en sammanslagning av Falu-Kuriren AB med tidningen ''Falu Kuriren'' och Dalarnes Tidnings- och Boktryckeri AB med tidningarna ''Borlänge Tidning'', ''Nya Ludvika Tidning'', ''Mora Tidning'' och ''Södra Dalarnes Tidning''.
DT:s tidningar var opolitiska och ''Falu Kuriren'' oberoende liberal och så är fallet än idag. Dalarnas Tidningar hade år 2009 en dagsupplaga på 48 300 exemplar enligt TS. 2007 köptes Dalarnas Tidningar upp av koncernen Mittmedia.

Externa länkar


http://www.dt.se Dalarnas Tidningar
Kategori:Dagstidningar startade 1987
Kategori:Svenska dagstidningar
Kategori:Svenskspråkiga dagstidningar
en:Dalarnas Tidningar

Dialekt


En dialekt eller mål (''bygdemål'', ''folkmål'', ''allmogemål'') är en språklig varietet med regional (geografisk) bas, i motsats till sociolekter som har sin bas i en samhällsklass och idiolekter som är enskilda individers språk.
Ofta menas att en dialekt talas av invånarna i ett visst område, såsom till exempel ett landskap eller en socken. Detta är inte alldeles sant, då gränserna är ganska mycket suddigare än så, men det är den vanligaste definitionen. Man kallar normalt ett dialektalt drags utbredningsområde för en isogloss. När flera isoglosser faller i varandra kan man börja tala om ett dialektområde. Det finns inga skarpa gränser för när en dialekt slutar och en annan tar vid; i stället ackumuleras de språkliga förändringarna över ett dialektkontinuum.
Inom språksociologin talar man om fyra nivåer av dialektanvändning:
''Neutralt standardspråk'' är den standardform, vanligtvis med ett etablerat skriftspråk, som understöds av institutioner och överskuggar de andra varianterna (se vidare stycket ''Språk eller dialekt'' nedan). Ett exempel är rikssvenska, vars uttal baseras på det standardiserade skriftspråket; rikssvenska är den svenska som används i media och som läres som främmande språk.
''Regionalt standardspråk'' innehåller vissa regionala drag, till exempel uttal och prosodi, men röjer inte någon preciserad geografisk härkomst. Vissa nyhetsuppläsare i TV, radio och andra talade media kan sägas tala regionalt standardspråk. Svenskan har grovt taget fem varianter av regionalt standardspråk: ett sydsvenskt, västsvenskt, uppsvenskt, norrländskt, gotländskt och finlandssvenskt standardspråk.
''Utjämnad dialekt'' skiljer sig på flera punkter från standardspråk, men förstås väl av andra som inte talar dialekten. Man hör lätt på en utjämnad dialekt ungefär varifrån talaren härstammar.
''Genuin dialekt'' är normalt svår att förstå för utomstående. Grammatik, ordförråd och uttal skiljer sig väsentligt från standardspråket. Till de få genuina dialekter som överlevt i Sverige i dag hör dialekterna gutniska, jämtska, härjedalska, bondska och några varianter av dalmål, till exempel älvdalska. I Österbotten i Svenskfinland lever genuina svenska dialekter kvar i högre grad.
Vad som är vad är delvis en politisk/kulturell definition, som baserar sig på vad som förekommer i radio/TV. Det är talspråk som omfattas av dessa termer, medan dialekt oftast knappt förekommer i skrift.

Språk eller dialekt


Allmänt accepterade språkvetenskapliga kriterier för att skilja en dialekt från ett språk saknas. Det finns några riktlinjer som dock ibland motsäger varandra. Det är alltså en subjektiv distinktion som är beroende av användarens referensramar, och i praktiken färgas starkt av historiska och politiska faktorer.
Har man en strikt språkvetenskaplig synvinkel talar två personer olika språk om de inte kan göra sig förstådda med varandra. Är skillnaden mellan deras språkliga varianter så liten att de så gott som felfritt förstår varandra talar de istället olika dialekter av samma språk. Med den här synen blir till exempel norskt bokmål en dialekt av danska liksom amerikansk, brittisk och australisk engelska dialekter av engelska. Dessa dialekter kallas standardiserade dialekter eftersom de har egna ordböcker och grammatikor. Däremot blir definitionen problematisk om man betraktar ett större sammanhängande språkområde. Genom hela Skandinavien förstår folk i intilliggande områden varandra, oavsett nationsgränser, i en sammanhängande kedja av dialekter — men folk i kedjans yttersta ändar förstår inte nödvändigtvis varandra. En dansk från Jylland förstår en köpenhamnare, som förstår en skåning, som förstår en dalkarl — men det är inte alls säkert att dalkarlen och jyllänningen förstår varann. Det finns inget entydigt ställe att dra en gräns mellan språken.
Däremot är det skarpa gränser mellan dialekter som kommer från olika språkfamiljer, till exempel mellan finska och svenska dialekter, på samma sätt som de språk som dialekterna tillhör är starkt skilda från varandra. I sådana gränsområden är folk ofta tvåspråkiga.
Anlägger man istället en politisk syn kallas ofta språkliga varianter dialekter istället för språk därför att de:
inte har ett vedertaget skriftspråk med utarbetad grammatik och ordböcker
använder ett skriftspråk som hör till en annan dialekt/språk
inte har en egen "stat"
inte används i officiella dokument
inte används som undervisningsspråk i skolorna, i varje fall inte skriftligt
saknar "prestige"
Enligt dessa kriterier blir älvdalsmål och skånska dialekter, medan norskt bokmål och faktiskt även amerikansk engelska blir egna språk.
Heinz Kloss introducerade begreppet ''Ausbau'' (tyska för "utbyggnad") för att beskriva språkliga varianter som understöds av institutioner enligt ovan och överskuggar de dialektala varianter som saknar institutioner.
Det är oftast historiska och politiska faktorer som är avgörande för om en viss språklig variant betraktas ett språk eller inte. Ett känt citat i sammanhanget är den jiddischspråkige lingvisten Max Weinreichs aforism "ett språk är en dialekt med en armé och en flotta" något som ganska väl avspeglar betydelsen av historiska och politiska faktorer när det gäller att avgöra vad som är ett språk och en dialekt. En kanske kompletterande definition är att ett språk har en egen kultur- och skolminister och egna radio- och TV-kanaler.
Ett exempel på detta är utvecklingen av serbokroatiskan efter splittringen av Jugoslavien, där man tidigare talade om olika dialekter av samma språk (serbokroatiskan). Numera finns de fyra separata ausbauspråken serbiska, montenegrinska, bosniska och kroatiska som utvecklats efter etablerandet av fyra olika stater (serbokroatiskan ansågs ha tre dialektgrupper; de fyra nya ausbauspråken grundar sig dock på samma dialektgrupp, den štokaviska). Även bildandet av Makedonien har utvecklat makedonskan som ett eget ausbauspråk. De dialekter i det sydslaviska dialektkontinuumet som nu anses vara makedonska har hämtats från det som tidigare ansågs vara serbiska eller bulgariska dialekter, vilket har lett till att makedonskans status som språk och inte bulgarisk dialekt stundom inte erkänns bland bulgariskspråkiga.
Ett exempel i andra riktningen är kinesiska som ofta kallas ''ett'' språk, trots att de olika "dialekterna" av kinesiska kan vara inbördes helt obegripliga och rent språkvetenskapligt uppfyller alla kriterier på att vara språk. Många delar upp kinesiska i mandarin, kantonesiska och några mindre språk, men det brukar av politiska skäl inte göras i Kina.
En strävan att upphöja sin språkliga variant till språkstatus snarare än dialekt är ofta ett led i politiska autonomisträvanden, liksom nedvärdering till dialekter kan vara ett led i en politisk centralisering. Katalanska sågs som en dialekt medan Franco härskade i Spanien men är idag (jämte spanska) officiellt språk i den autonoma regionen Katalonien. Skånska ses av de flesta som en dialekt men vissa betraktar det som ett eget språk, något som kan ses i samma politiska perspektiv.

Dialekters uppkomst


En språkform kan delas upp i dialekter då olika talare av denna blir geografiskt eller politiskt separerade. Faktorer som bidrar till separationen är bland annat geografisk omfattning av utspridningsområdet och naturliga hinder. De talare som blir mest isolerade från omvärlden är de som utvecklar minst dialekt, och utöver detta kan ett enhetligt utbildningssystem samt välutvecklade massmedia bromsa utvecklingen av dialekter . Även motsatsen förekommer, att en riksdialekt förändras med tiden, på grund av inflytande från andra språk och nya företeelser som behöver nya ord, medan isolerade områden behåller ett talspråk som blir gammaldags ur riksdialekttalandes perspektiv.

Se även


Brytning
Dialektologi
Idiolekt
Regionalism
Slanguttryck
Sociolekt
Svenska dialekter
Folkspråk

Referenser

Externa länkar


http://www.utgangspunkten.se/kulturvast_templates/kultur_articlepagewide.aspx?id=8110&Menu=true Dialekter i Bohuslän
http://www.hagfors.se/modules.php?name=glossary Hagforsdialekt (värmländska)
http://www.sprakrad.no/English_and_other_languages/English/Norwegian_as_a_Normal_Language/ Peter Trudgill om ausbauspråk
http://www.sofi.se/ Språk- och folkminnesinstitutet
http://swedia.ling.umu.se/ SweDia dialektarkiv
http://www.pratbubblor.blogspot.com/ Pratbubblor - blogg om språk och dialekter
Kategori:Dialekt
Kategori:Dialektologi
af:Dialek
als:Dialekt
ar:لهجة
an:Dialecto
az:Ləhcə
be:Дыялект
be-x-old:Дыялект
bg:Диалект
bar:Mundart
bo:ཡུལ་སྐད།
bs:Dijalekt
br:Rannyezh
ca:Dialecte
cv:Диалект
cs:Nářečí
cy:Tafodiaith
da:Dialekt
de:Dialekt
et:Murre
en:Dialect
es:Dialecto
eo:Dialekto
eu:Dialekto
fa:گویش
fo:Málføri
fr:Dialecte
fy:Dialekt
gv:Abbyrt (çhengey)
gl:Dialecto
ko:방언
hy:Բարբառ
hr:Dijalekt
io:Dialekto
id:Dialek
ia:Dialecto
ie:Dialecte
is:Mállýska
it:Dialetto
he:ניב (סיווג שפה)
jv:Dhialèk
ka:დიალექტი
kk:Диалект (Тіл бөлімі)
sw:Lahaja
kg:Patua
ht:Aksan
ku:Zarava
la:Dialectos
lv:Dialekts
lt:Tarmė
li:Dialek
lmo:Dialet
hu:Dialektus
ml:ഉപഭാഷ
arz:لهجه
ms:Loghat
mn:Аялгуу (хэл)
nl:Dialect
nds-nl:Dialekt
ja:方言
no:Dialekt
nn:Målføre
nrm:Loceis
oc:Dialècte
pms:Dialèt
pl:Dialekt
pt:Dialeto
ro:Dialect
rue:Діалект
ru:Диалект
sco:Dialect
sq:Dialekti
simple:Dialect
sk:Nárečie
sl:Narečje
szl:Djalekt
so:Afguri
ckb:شێوەزار
sr:Дијалект
sh:Dijalekt
su:Dialék
fi:Murre
ta:வட்டாரமொழி வழக்குகள்
tt:Söyläm
th:ภาษาถิ่น
tr:Lehçe (dil bilimi)
uk:Діалект
vec:Diałeto
vi:Phương ngữ
wa:Diyaleke
yi:אקצענט
zh-yue:方言
bat-smg:Dēlekts
zh:方言

Djur


Djur (Animalia) är flercellig organism som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofi, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike (biologi) inom klassificeringen av liv. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.
Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes utan måste få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurens celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran och som skydd och stadga åt djurkroppen har varierande strukturer utvecklats inom olika grupper av djur, som exempelvis inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.
Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur anses vara kammaneterna.
Människan är också ett djur, i begreppets alla naturvetenskapliga definitioner, men i dagligt tal och i exempelvis juridiska eller medicinska sammanhang används begreppet djur i meningen "djur förutom människan".
Läran om djurriket kallas zoologi.

Djurrikets klassificering


Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik (biologi) räknades exempelvis så kallade encellig djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).

Flercelliga djur


Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av flercelliga djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. Den första stamformen för alla flercelliga djur levde för cirka en miljard år sedan. Man vet inte riktigt hur den såg ut, men den måste ha varit marin (det vill säga havslevande), ganska liten (under en centimeter) och med lite rörlighet. Den besynnerliga arten ''Trichoplax adhaerens'' ger möjligen en viss uppfattning hur det första djuret kan ha sett ut.
Gemensamt för alla flercelliga djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod där emot senare i djurens evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematik


Djurriket indelas i stammar:
Svampdjur (Porifera)
Kammaneter (Ctenophora)
Nässeldjur (Cnidaria) (koralldjur, maneter m.fl.)
Placozoer (Placozoa)
Tvåsidiga djur (Bilateria)
Myxozoer (Myxozoa)
Acoeler (Acoelomorpha)
Protostomier (Protostomia)
Bukhårsdjur (Gastrotricha)
Ringbärare (Cycliophora)
Käkmaskar (Gnathostomulida)
Hjuldjur (Rotifera)
Dvärgkäkmaskar (Micrognathozoa)
Hakmaskar (Acanthocephala)
Pilmaskar (Chaetognatha)
Pansarmaskar (Kinorhyncha)
Korsettdjur (Loricifera)
Snabelsäckmaskar (Priapulida)
Rundmaskar (Nematoda)
Tagelmaskar (Nematomorpha)
Leddjur (Arthropoda) (insekter, spindlar, kräftdjur och palpkäkar)
Trögkrypare (Tardigrada)
Klomaskar (Onychophora)
Rhombozoer (Rhombozoa)
Stavsimmare (Orthonectida)
Plattmaskar (Platyhelminthes) (binnikemaskar m.fl.)
Blötdjur (Mollusca) (musslor, snäckor, bläckfiskar m.fl.)
Stjärnmaskar (Sipuncula)
Slemmaskar (Nemertea)
Ringmaskar (Annelida) (daggmaskar m.fl.)
Skedmaskar (Echiura)
Bägardjur (Entoprocta)
Mossdjur (Bryozoa)
Armfotingar (Brachiopoda)
Hästskomaskar (Phoronida)
Deuterostomier (Deuterostomia)
Tagghudingar (Echinodermata) (sjöstjärnor, sjögurkor m.fl.)
Svalgsträngsdjur (Hemichordata)
Ryggsträngsdjur (Chordata) (ryggradsdjur m.fl.)

Artantal i djurrikets stammar

Referenser

Externa länkar


Google: http://directory.google.com/Top/Kids_and_Teens/Entertainment/Television/Animals/ Animals
http://tolweb.org/tree?group=Bilateria&contgroup=Animals Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
http://www.djursok.se Djursök För alla som söker ytterligare information/diskussioner om djur finns denna djursökmotor som endast söker information bland olika djursidor på Internet.
Kategori:Systematik
Kategori:Djur
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
ace:Binatang
af:Dier
als:Tiere
am:እንስሳ
ar:حيوان
an:Animalia
arc:ܚܝܘܬܐ
frp:Animâl
ast:Animal
gn:Mymba
ay:Uywa
az:Heyvanlar
bm:Bagan
bn:প্রাণী
zh-min-nan:Tōng-bu̍t
map-bms:Kewan
ba:Хайуандар
be:Жывёлы
be-x-old:Жывёлы
bi:Animol
bg:Животни
bar:Viecha
bs:Životinje
br:Loen
bxr:Амитан
ca:Animal
cv:Чĕр чун
ceb:Mananap
cs:Živočichové
sn:Mhuka
tum:Vinyama
cy:Anifail
da:Dyr
pdc:Gedier
de:Tier
nv:Naaldeehii
et:Loomad
el:Ζώο
en:Animal
myv:Ракшат
es:Animalia
eo:Besto
ext:Animalia
eu:Animalia
fa:جانوران
hif:Jaanwar
fo:Dýr
fr:Animal
fy:Dier
ga:Ainmhí
gv:Baagh
gd:Beathach
gl:Animais
gan:動物
gu:પ્રાણી
ko:동물
ha:Dabba
hy:Կենդանիներ
hi:प्राणी
hr:Životinje
io:Animalo
ilo:Ayúp
id:Hewan
ia:Animal
ie:Animal
iu:ᓂᕐᔪᑦ
ik:Niġrun
zu:Isilwane
is:Dýr
it:Animalia
he:בעלי חיים
jv:Sato kéwan
kn:ಪ್ರಾಣಿ
pam:Animal
ka:ცხოველები
ks:جانور
kk:Жануарлар
kw:Enyval
rw:Inyamaswa
sw:Mnyama
ht:Zannimo
ku:Ajal
ky:Жаныбарлар
lbe:ХӀайван
lez:Гьайванар
ltg:Dzeivinīki
la:Animalia
lv:Dzīvnieki
lb:Déiereräich
lt:Gyvūnai
lij:Animalia
li:Bieste
ln:Nyama
jbo:danlu
lmo:Bestia
hu:Állatok
mk:Животно
mg:Biby
ml:ജന്തു
mt:Annimal
mr:प्राणी
xmf:ჩხოლარეფი
mzn:حیوون
ms:Haiwan
mwl:Animal
mn:Амьтан
my:တိရစ္ဆာန်
nah:Yōlcatl
fj:Manumanu
nl:Dierenrijk
cr:ᐱᓯᐢᑭᐤ
ne:जनावर
ja:動物
nap:Animali
frr:Diarten
no:Dyr
nn:Dyr
nrm:Animâ
nov:Animalia
oc:Animalia
mhr:Янлык
om:Binensotta
uz:Xayvonlar
pnb:جاندار
ps:ژوي
koi:Пода
pms:Animalia
tpi:Abus
nds:Deert
pl:Zwierzęta
pt:Animalia
ksh:Dier
ro:Regnul Animalia
qu:Uywa
rue:Быдла
ru:Животные
sah:Харамай
sa:जन्तवः
sco:Ainimal
sq:Kafsha
scn:Armali
si:සත්තු
simple:Animal
sk:Živočíchy
sl:Živali
so:Xayawaan
srn:Meti
sr:Животиње
sh:Životinje
su:Sato
fi:Eläinkunta
tl:Hayop
ta:விலங்கு
roa-tara:Regnum Animalia
tt:Хайваннар
te:జంతువు
th:สัตว์
ti:እንስሳ
tg:Ҳайвон
to:Monumanu
chr:ᎦᏂᏝᎢ
chy:Hova
ve:Phukha
tr:Hayvanlar
uk:Тварини
ur:جانور
ug:ھايۋانات
vi:Động vật
fiu-vro:Eläjäq
wa:Biesse
zh-classical:動物
vls:Bêesten (ryk)
war:Hayop
wo:Dundat yi
yi:בעלי חיים
yo:Ẹranko
zh-yue:動物
diq:Heywani
zea:Beêsten
bat-smg:Gīvūnā
zh:动物

Devil

Fil:Fantomet01.jpg åtföljda av Devil]]
Devil är seriefigurens Fantomen tama ''"bengaliska bergsvarg"'', ofta tagen för en hund, då han är minst lika intelligent och lydig som en sådan.
Devil kom att bli Fantomens kamrat och ständiga följeslagare sedan en tjuvjägare skjutit vargens mor och själv tagit resten av valpkullen. Fantomen fördrev många ensamma stunder med att träna och tämja Devil, och resultatet har blivit häpnadsväckande. ''"Klok som en människa"'' var ett vanligt omdöme om Devil, men det räcker knappast: många skurkar har upptäckt ''"the hard way"'' att han faktiskt är klokare än de. Hans skarpa sinnen har många gånger varit ovärderliga, och den som faller Fantomen i ryggen har mer än en gång blivit stoppad av en morrande, raggig bergsvarg med isblå ögon.
Det var den 17:e Fantomens förtjänst att det finns bergsvargar i Bengali (land). På en resa till sin hustrus familj i Nordamerika stötte han på en vargflock. Han tog med sig några föräldralösa valpar som han senare släppte ut hemma vid Dödskallegrottan. De försvann upp i De dimmiga bergen och är, med största sannolikhet, förfäder till Devil.

Hund eller varg?


På 1950-talet hände det att Devil kallades ''"varghund"'', och vissa Bengaliska zoologer menar att vargstammen i Bengalis bergstrakter nog är väl uppblandad med olika vildhundsraser, men hund är han inte. Många Fantomentecknare har detta till trots avbildat Devil som en tämligen välväxt schäfer. Ett stående skämt är att Fantomen ofta blir tillsagd att han inte får ta med sig sin "hund" in i flygplan eller liknande, varpå han svarar att "Det är inte en hund, det är en varg".

Se även


Varg
Hund
Historiska hundar

Externa länkar


http://www.fantomen.com/ Fantomen
Kategori:Fantomen
Kategori:Amerikanska seriefigurer
Kategori:Fiktiva vargar

Sjuttonde balladen


Sjuttonde balladen, med inledningsorden ”Det kostar på att hålla fred, Gud vet, med den som tigger mig att jag skall sjunga” är en sång av Evert Taube, publicerad första gången 1924 i vissamlingen ''Den Gyldene Freden''. Sången har föredragsbeteckningen "con temperamento" och underrubriken ”Till mina vedersakare”.<ref></ref><ref name="Palm"></ref>
Sången skiljer sig stort från alla andra visor Taube producerat i så motto att den med bitande ironi visar det stora förakt skalden emellanåt kände för den publik som beundrade honom och som han var beroende av. Evert Taube ville själv se sig som en poet bland de riktigt stora poeterna, men upplevde sig mestadels som en poet omgiven av borgarbrackor i Stockholms societet – och vars välvilja han dessutom var beroende av.
Sjuttonde balladen trycktes aldrig i Taubes ''Samlade visor'';<ref></ref> han sjöng den aldrig offentligt och spelade aldrig in den på skiva, säkerligen medveten om att det var oklokt att stöta sig med dem som faktiskt medverkat till hans framgång.
Sångens kvalitet uppenbarades på nytt då Cornelis Vreeswijk 1969, i vänsterradikalismens decennium, spelade in den på skivan ''Cornelis sjunger Taube'', och gjorde stor succé.
Sången finns inspelad av bland andra Hootenanny Singers (1974), Erik Sædén (1996), Freddie Wadling (1999), Lasse Tennander (2002) och Thorsten Flinck (2011). Den 28 januari 2011 framförde Sven-Bertil Taube sin fars visa i TV-programmet ''På spåret'' och det var första gången han sjöng Sjuttonde balladen offentligt.

Se även


18:e Balladen är ett slags fristående fortsättning, eller modernare tolkning av innehållet i Taubes visa av Lars Winnerbäck.

Referenser


;Fotnoter
;Tryckta källor
Kategori:Sånger 1924
Kategori:Sånger skrivna av Evert Taube

Djurgårdens IF


Fil:Official Djurgårdens IF away and home jersey 2002-2003.jpg
Djurgårdens Idrottsförening eller Djurgår'n är en svensk idrottsförening som grundades på Djurgården i Stockholm den 12 mars Sportåret 1891 av cirka 20 ungdomar. Djurgården är den flersektionsförening i Storstockholm som har flest Svenska mästerskap; den mest framgångsrika sektionen är Djurgårdens IF Boxning. Sedan 1991 är föreningen en alliansförening.

Historik


I Stockholm befanns i slutet av 1800-talet förlagt det Norska Gardet, som med sina uppvisningar i backhoppning på skidor inspirerade ett antal ungdomar på Djurgården att bilda en kamratklubb. På vintern tävlade man på hemmagjorda, primitiva skidor; på somrarna ägnade man sig åt kapprodd (med vanliga ekor) samt löpning, hopp och kast.
Man fick dock inte någon ordentlig ordning på aktiviteterna förrän den 22-årige John G. Jansson tillsammans med ett dussin kamrater den 12 mars Sportåret 1891 bildade Djurgårdens IF på ett (numera försvunnet) kafé med adressen Alberget 4A (nuvarande Djurgårdsvägen 124), intill Franska Värdshuset på Djurgården. Det bestämdes att medlemmarna måste vara Djurgårdsbor, eller ha bott på Djurgården någon gång under sin livstid. Under hösten 1892 ändrades stadgarna så att även andra än Djurgårdsbor tilläts bli medlemmar.
Under åren 1911 till 1935 arrenderade Djurgårdens IF Tranebergs idrottsplats, men denna fick de sedan lämna tillbaka till Stockholms stad för bebyggelse. Fotbollsaktiviteterna förflyttades hösten 1936 till Stockholms Stadion. Man förfogade från 1890-talets mitt till och med 1936 över en egen skidbacke i Saltsjöbaden.

SM-Guld


År 1897 erövrade Djurgårdens IF sitt första Svenska mästerskap genom kulstötaren Gustaf Söderström, guldet gällde kulstötning med bägge händerna. Sedan dess har Djurgården samlat på sig över 400 SM-titlar. Med 16 Svenska mästerskap är Djurgårdens IF mesta mästare i ishockey. Med elva Svenska mästerskap guld ligger Djurgårdens IF på femte plats över antalet SM-guld i fotboll.
Djurgårdens IF är en av de starkaste flersektionsföreningarna i Storstockholm räknat i antalet Svenska mästerskap.
Djurgårdens IF:s 402 SM-titlar är fördelade på följande sektioner:
Djurgårdens IF Bandyförening 2
Bobsleigh 4
Bordtennis 38
Bowling 4
Djurgårdens IF Boxning 81
Djurgårdens IF Brottning 52
Cykelsport 3
Djurgårdens IF Dam 2
Djurgårdens IF Fotbollförening 11
Friidrott 39
Djurgårdens IF Fäktning 45
Gång (idrott) 6
Djurgårdens IF Ishockeyförening 16
Djurgårdens IF Innebandy 1
Skidsport 61
Alpin skidsport 14
Hastighetsåkning på skridskor 1
Tennis 10
Velodrom 4

Sektioner


Djurgårdens IF ombildades 1991 till en alliansförening, där samtliga idrotter fick bilda egna föreningar, med eget ekonomiskt och sportsligt ansvar. Idag finns det 18 aktiva föreningar.
Alpin skidsport - Djurgårdens IF Alpinförening
Amerikansk fotboll - Djurgårdens IF Amerikanska fotbollsförening
Bandy - Djurgårdens IF Bandyförening
Bordtennis - Djurgårdens IF Bordtennisförening
Boule - Djurgårdens IF Bouleförening
Bowling - Djurgårdens IF Bowlingförening
Boxning - Djurgårdens IF Boxning
Brottning - Djurgårdens IF Brottning
Fotboll, 3 sektioner:
Djurgårdens IF Dam
Djurgårdens IF Fotbollförening
Djurgårdens IF Handikappfotbollförening
Sportfäktning - Djurgårdens IF Fäktning
Golf - Djurgårdens IF Golfförening
Handboll - Djurgårdens IF Handboll
Innebandy - Djurgårdens IF Innebandy
Ishockey - Djurgårdens IF Ishockeyförening
Konståkning - Djurgårdens IF Konståkningsförening
Orientering - Djurgårdens IF Orienteringsförening

Smeknamn


Anhängare och utövare inom Djurgårdens IF har flera smeknamn som till exempel ''Järnkaminerna'', ''Blåränderna'' och ''Stockholms stolthet''.
''Järnkaminerna'' är ett smeknamn på Djurgårdens IF:s fotbollslag, som uppstod på 1960-talet då laget uppfattades spela en hård fotboll. Namnet sägs komma av utseendet på tröjorna, där särskilt bortatröjorna med mörkblå och röda ränder förde tankarna till kaminer av järn med galler och glödande insida. Numera används smeknamnet även inom ishockeyn och även inom de flesta sektioner. Nu för tiden är Järnkaminerna ett namns som används av Djurgårdens supportergrupp.
''Blåränderna'' används främst som smeknamn på Djurgårdens IF:s fotbollslag då tröjorna är just blårandiga, något de inte är i till exempel Ishockey.
''Stockholms stolthet'' används såväl inom Djurgårdens IF Fotboll som inom Djurgårdens IF Hockey. Det är främst inom de två tidigare nämnda sektionerna som smeknamnet används. Två anledningar till att Djurgården använder sig av detta smeknamn är att klubben har flest SM-guld av de rivaliserande klubbarna i Stockholm och för att de anser sig vara den enda klubben som spelar i Stockholms innerstad.
''Mesta Mästarna'' är det smeknamnet som oftast används på ishockeymatcher, då de har flest SM-tecken. Det kan även användas som smeknamn för föreningen då de är mesta mästarna i många andra sporter, samt flest SM-guld totalt.

Supportrar


Djurgårdens IF har supportergrupper som Järnkaminerna, tidigare "Blue Saints", och Djurgårdens Supporters Club. Även Sektion F är en slags supportergrupp. Sektion F har sitt ursprung i en sektion på Stockholms Stadion. Sektion F har en högre medelålder än klacken (Järnkaminerna) och är inte organiserad. Under senare år har det varit Järnkaminerna som tillsammans med Sektion F drivit på från läktarplats. Det finns även ett otal mindre grupperingar under Järnkaminerna ute i landet, såväl som på Åland.
Djurgårdens IF har även en tifogrupp, Fabriken Stockholm, bildad 2005. Man har även en organiserad ultrasgrupp, Ultra Caos Stockholm, med tillhörande undergrupp Caos Kids. Inom ishockeyn har en grupp, som står på Aktiv sittplats, vid namn Blue Brigade växt fram.

Kända djurgårdare

Se även


Damallsvenskan
Fotbollsallsvenskan
Elitserien i ishockey

Källor

Litteratur


Referenser

Externa länkar


http://www.difalliansen.se/ Djurgårdsalliansen
http://www.difidag.nu/ Djurgårdskalendern - difidag.nu
http://www.jarnkaminerna.nu/ Järnkaminerna
http://www.dsclub.nu/ DIF Supporters Club
http://www.difarkivet.se/ DIFarkivet - Nostalgi för Djurgårdare
Kategori:Djurgårdens IF
Kategori:Sportklubbar i Stockholms kommun
Kategori:Sportklubbar bildade 1891
da:Djurgårdens IF
en:Djurgårdens IF
fi:Djurgårdens IF
fr:Djurgårdens IF
no:Djurgårdens IF
pl:Djurgårdens IF

Demokratisk Allians


Demokratisk Allians (DA) var en Politik organisation i Sverige, bildad på 1960-talet med starkt antikommunism och högerextrem prägel, känd bland annat för sitt stöd för USA:s krigföring i Vietnamkriget och för sitt starka motstånd mot dåvarande statsminister Olof Palme. Dess betydelse minskade sedan Vietnamkriget avslutats och Olof Palme förlorat statsministerposten, vilket inträffade 1975–1976.
DA var upptagen i Säkerhetspolisen register för personalkontroll 1973 till 1993. Organisationen hade dock inte i sitt program något som tydde på en samhällsomstörtande inriktning, vilket var ett krav för registrering, och invändningar gjordes ifrån Rikspolisstyrelsen till Sveriges regering med anledning av detta. ''Man får en otrevlig känsla av att, bara därför att det gäller högerkanten så kunde man ta med den här organisationen för att få en viss jämvikt. Man ställde inte något krav på samhällsfarlighet bara därför att det råkade vara på högersidan. VPK Vänsterpartiet kommunisterna som är klart revolutionärt borde vara med om nu DA ska finnas där'' Ett skäl som angavs för registreringen var enligt SOU 2002:94, ''Övervakningen av nazister och högerextremister : forskarrapporter till Säkerhetstjänstkommissionen'', att "det hade konstaterats att Demokratisk allians registrerade vänstergrupper och deras eventuella beväpning".
DA medgav också enligt samma SOU för SÄPO ''att man hade varit inblandad i två händelser, som ej hade varit meriterande för rörelsen. År 1970 gällde det en brand på FNL-tryckeriet på Dalagatan och 1973 en stöld av sprängämnen på P 10 i Strängnäs''. Utredningen (SOU 2002:94) skriver att ''ett visst samband fanns mellan honom officeren som stal sprängämnen och Demokratisk Allians. En tunn motivering är väl det minsta man kan säga''. Utredningen konstaterar även att organisationens huvudsakliga inkomster ''kom från försäljning av tidningar och märken och genom gåvor och tidvis kommunala bidrag''. Organisationen sökte också pengar från näringslivet, vilket ''gick trögt på grund av ryktet om högerextremism''.

DA:s syn på sig självt


Demokratisk Allians sa sig vara en partipolitiskt oberoende organisation med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna som sitt politiska program. Organisationen sa sig under 1960- och 1970-talet vara relativt ensamma motståndare till kommunismen och det kommunistiska Nordvietnams invasion av Sydvietnam.
Demokratisk Allians sade sig ta tydligt avstånd från alla totalitära idéer. DA gav ut flygblad som uppmanade till kamp mot kommunismen både i och utanför Sverige. DA uttalade sig för en bojkott av varor från apartheidregimens Sydafrika. DA arbetade aktivt mot militärjunta i Chile och Grekland. Mest känt blev DA dock för sitt ställningstagande för den USA-stödda militärregimen i Sydvietnam och det amerikanska engagemanget i Vietnamkriget.

Referenser


Kategori:Politik i Sverige
en:Democratic Alliance (Sweden)

DAF (olika betydelser)

DAF har flera betydelser:
en förkortning för SynthpopPunkrock/Neue Deutsche Welle-bandet Deutsch-Amerikanische Freundschaft.
en förkortning för bilmärket Van Doorne's Automobielfabriek.
en term inom logistiken, se Delivered At Frontier
en förkortning för Deutsche Arbeitsfront
en förkortning för det franska språkets officiella ordlista, se Dictionnaire de l'Académie française.
en förkortning för Danmarks flygvapen.
en förkortning för Digital arkivöverföring för forskning vid universitet och högskolor.
en förkortning för Datas Akvarieförening. En intresseförening vid Chalmers tekniska högskola
en förkortning för USA:s flygvapendepartement (''Department of the Air Force'')
Daf kan betyda:
ett slagverksinstrument med iranskt ursprung
ca:DAF (desambiguació)
da:DAF
de:DAF
en:DAF
es:DAF (desambiguación)
eo:DAF
fa:DAF
fr:DAF
it:DAF
lb:Daf
nl:Daf
ja:DAF
no:DAF
pl:DAF
pt:DAF (desambiguação)
ru:DAF
sk:DAF

Wikipedia:Databasnerladdning


All text i Wikipedia anses vara tillgängliggjord under de villkor som återfinns i Creative Commons Attribution-ShareAlike (CC-BY-SA); se Wikipedia:Upphovsrätt för mer information.
För att sätta upp din egen Wikipedia behöver du även http://wikipedia.sourceforge.net/ Wiki-motorn.

Databasdumpar, uppdateras dagligen (eller liknande)


Följande databasdumpar är komprimerade med bzip2. De kan användas med relationsdatabasen MySQL. Databasschemat finns förklarat http://cvs.sourceforge.net/cgi-bin/viewcvs.cgi/wikipedia/phpwiki/newcodebase/docs/schema.doc?rev=HEAD&content-type=text/vnd.viewcvs-markup här (observera att det är en ren textfil, oavsett vad Internet Explorer anser).
''pages-meta-current''-filerna innehåller endast den senaste revisionen för alla sidor; ''pages-meta-history''-filerna innehåller all den tidigare redigeringshistorien (inklusive raderade sidor). En ungefärlig filstorlek ges för den komprimerade dumpen; i okomprimerat tillstånd är de avsevärt mycket större. Du kan ladda ner den svenska databasen (bläddra ner till sv.wikipedia.org) och alla de andra från denna sida:
http://download.wikipedia.org/
bg:Уикипедия:Сваляне на Уикипедия
de:Hilfe:Download
en:Wikipedia:Database download
es:Wikipedia:Descargas
fr:Wikipédia:Télécharger la base de données
ko:위키백과:데이터베이스 다운로드
id:Wikipedia:Pengunduhan basis data
it:Aiuto:Analisi del database
lt:Vikipedija:Atsisiuntimas
ja:Wikipedia:データベースダウンロード
pl:Wikipedia:Baza danych
pt:Ajuda:Guia de consulta e reprodução/download
ru:Википедия:Как сделать копию Википедии
fi:Wikipedia:Tietokannan lataus
ta:விக்கிப்பீடியா:பதிவிறக்கம்
tr:Vikipedi:Veritabanı indirme
uk:Вікіпедія:Викачати базу даних
zh:Wikipedia:数据库下载

D


D [] är den fjärde bokstaven i det Latinska alfabetet#Moderna latinska alfabetet.

Betydelser


Versalt D


Programspråket D (programspråk)
Länsbokstav för Södermanlands län.
I det romerska siffror beteckning för talet 500.
Symbol för talet 13 i det hexadecimala talsystemet.
Tidigare förkortning för prefixet deka, dock ersatt av da.
Nationalitetsbeteckning för motorfordon från Tyskland.
Benämning på en typ av svenskt ellok, se D-lok.
Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för filosofi och psykologi, se SAB:D.
Kemiskt tecken för isotopen deuterium.
Benämning för derivata i Eulers beteckning (märk att D:et ''inte'' är kursiverad, i enlighet med svensk standard SS-ISO 31-11):
:Förstaderivata: D<sub>''x''</sub>''f''(''x'') = ''f''′(''x'')
:Andraderivata: D<sub>''x''</sub><sup>2</sup>''f''(''x'') = ''f''″(''x'')

Gement d


Beteckning för måttenhetsprefixet deci (<math>10^{-1}</math>)
Symbol för enheten dygn.
Internationella fonetiska alfabetets symbol för tonande alveolar klusil.
Används i Gottfried Wilhelm von Leibniz beteckning för derivata då derivatan beräknas av en funktion av en variabel, samt i integraluttryck (märk att d:et ''inte'' är kursiverat, i enlighet med svensk standard SS-ISO 31-11)
:Förstaderivata: <math> \frac{\mathrm{d}y}{\mathrm{d}x} </math>
:Andraderivata: <math> \frac{\mathrm{d}^2y}{\mathrm{d}x^2} </math>
:Integral: <math>\int_a^b{f(x) \mathrm{d}x}</math>

Runt d (∂)


Runt d benämns tecknet ∂, som är en variant av det gemena d:et. ∂ kan ses i äldre skrivstil, men ses numera användas inom matematiken för att beteckna partiell derivata:
:<math>\frac {\partial f}{\partial x}</math>
Unicode-koden för ∂ är <code>U+2202<code> (''Partial Differtial'') och dess LaTeX-kod är <code>\partial</code> (<math>\partial</math>).

Historia


Till det latinska alfabetet kom bokstaven D från den grekiska bokstaven delta. Grekerna hade i sin tur fått sin bokstav från feniciernas "daleth", som allra först föreställde en fisk ("digg"), men sedan kom att föreställa en dörr (dalet).

Datateknik


I datorer lagras D samt förkomponerade bokstäver med D som bas och vissa andra varianter av D med följande kodpunkter:
I ASCII-baserade kodningar lagras D med värdet 0x44 (hexadecimalt) och d med värdet 0x64 (hexadecimalt).
I EBCDIC-baserade kodningar lagras D med värdet 0xC4 (hexadecimalt) och d med värdet 0x84 (hexadecimalt).
Övriga varianter av D lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.
----
Kategori:Latinska alfabetet
ace:D
af:D
als:D
ar:D
an:D
arc:D
ast:D
az:D
zh-min-nan:D
be:D, літара
be-x-old:D (літара)
bs:D
br:D (lizherenn)
ca:D
cs:D
co:D
cy:D
da:D
de:D
dv:D
et:D
el:D
eml:D
en:D
es:D
eo:D
eu:D
fa:D
fr:D (lettre)
fy:D
fur:D
gv:Darragh (lettyr)
gd:D
gl:D
gan:D
xal:D үзг
ko:D
hr:D
io:D
ilo:D
id:D
ia:D
is:D
it:D
he:D
jv:D
ka:D
kw:D
sw:D
ht:D
ku:D (tîp)
la:D
lv:D
lb:D
lt:D
lmo:D
hu:D
mk:D (Латиница)
mg:D
mr:D
ms:D
my:ဒီ (အက္ခရာ)
nah:D
nl:D (letter)
ja:D
no:D
nn:D
nrm:D
mhr:D (латин тиште)
uz:D (harf)
pl:D
pt:D
crh:D
ro:D
qu:D
ru:D (латиница)
se:D
sc:D
stq:D
scn:D
simple:D
sk:D
sl:D
szl:D
sr:D (слово латинице)
sh:D
su:D
fi:D
tl:D
th:D
tg:D (забони барномасозӣ)
tr:D
uk:D (латиниця)
vi:D
vo:D
war:D
yi:D
yo:D
zh-yue:D
diq:D
bat-smg:D
zh:D

Dressyr

: ''För dressyr inom ridsport, se Dressyr (ridsport).''
Fil:Chicken on a skateboard.JPG har inte haft någon större kommersiell betydelse, utan snarat handlat om forskning och underhållning.]]
Dressyr handlar om att manipulera djur till att utföra önskade rörelser eller beteenden, alternativt ''inte'' utföra vissa oönskade rörelser eller beteenden. En mer korrekt benämning på svenska är att träna djuret i lydnad.
För många djur (i synnerhet flocklevande) är det normalt i naturen att rätta sig efter en ledarfigur, de kan till och med må dåligt av en situation när en auktoritet saknas, flockdjurens psyke är anpassat för att följa en ledare och de kan känna sig vilsna utan en flockledare. Dressyrträningens syfte bör vara att anpassa djuret för en tillvaro tillsammans med människan och öka djurets välmående.
Dressyr kan övergå i djurplågeri, vilket är olagligt i de flesta länder. Detta regleras i Sverige genom djurskyddslagen. Vissa djurarter kan också vara olagliga att tämja och dressera, till exempel flertalet av den vilda svenska faunan, något som regleras av Jordbruksverket. Även importerade djurarter i denna kategori kan strida mot Jordbruksverkets bestämmelser.
Utförandet/inte utförandet kan vara:
# ständigt, kan jämställas med att "uppfostra". Önskemålet är då att djuret gör det utan att dressören är närvarande.
# temporärt, till exempel vid visuell (synlig) signal, till exempel en handrörelse, eller i form av ljudsignal, kroppsrörelser och viktfördelningar hjälper, ett kommando med rösten eller ett mer "hemligt pip", se kloke Hans.
Ändamålet med manipuleringen kan vara:
# socialt då det oftast innebär att få djuret att upphöra med oönskade beteenden. Ett exempel är att göra hundar rumsrena.
# stimulerande Hundträning, till exempel för vallhundsraser som behöver "arbeta" med kropp och huvud.
# medicinskt, till exempel för att behandla ett djur med minsta möjliga risk för djuret, djurvårdare eller veterinär
# kommersiell uppvisning, till exempel på cirkus, i djurpark eller på hundutställning
# yrkesmässigt, till exempel för polishundar
# idrottsligt, till exempel för hästsport och hundsport
I de fall dressören arbetar med potentiellt farliga djur, till exempel elefanter och rovdjur, kallas yrket domptör.

Se även


Tämjning
Kategori:Djurskötsel
cs:Drezura
de:Dressur
en:Animal training
eo:Dresado
fa:تربیت حیوانات
fr:Domptage
ko:조련사
oc:Domdatge
pl:Tresura
ru:Дрессировка животных
uk:Дресирування

Didring

#OMDIRIGERING Ernst Didring

Dagens Nyheter

:''För byggnaden se DN-skrapan''
Fil:DN Klara 1964.jpg 1964.]]
Fil:DN Hochhaus 3.jpg
''Dagens Nyheter (DN)'' är Sveriges största morgontidning. Tidningen grundades 1864 och utges i hela landet men med fokus på Stockholm. DN:s ledarsida betecknade sig tidigare (från 1973) som "oberoende" men har sedan 1998 övergått till beteckningen "oberoende liberal". DN har ingått i Bonnier AB sedan 1909, då Karl Otto Bonnier förvävade aktiemajoriteten. DN:s målsättning är att vara en huvudstadstidning som förvaltar upplysningstraditionen, och att vara "Sveriges viktigaste sociala och demokratiska torg. DN ska mer än någon annan tidning spegla livets och samhällets mångfald, ge orientering (news), bidra till förklaring, värden och riktning (views) samt tillhandahålla värdefulla verktyg (use)."
Tidningens debattsida DN Debatt har stor tyngd i för opinionsbildning och svensk politisk debatt. Politiska utspel och nya rapporter presenteras ofta där och refereras sedan i andra medier. Bo G. Andersson (journalist) är sedan den 25 maj 2009 redaktör för DN Debatt. Han efterträdde den mångårige redaktören Mats Bergstrand som var chef 1989–2009.

Historia


Tidningen grundades 1864 av Rudolf Wall, som tidigare varit verksam vid ''Aftonbladet'' och ''Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning''. Det första numret utkom 23 december 1864, och Wall skrev på första sidan:
Redaktionen var vid grundandet belägen vid Regeringsgatan, men flyttade 1901 till Klarakvarteren. 1888 köpte Albert Bonnier sina första aktier i tidningen och 1909 förvärvade sonen Karl Otto Bonnier aktiemajoriteten och blev tidningens styrelseordförande. 1944 startades ''Expressen'' som ett dotterbolag till ''Dagens Nyheter''. 1964 flyttade redaktionen till det nybyggda höghuset i Marieberg, den så kallade DN-skrapan. Numera har redaktionen och också övrig personal lämnat höghuset och sitter i ett angränsande hus (DN och ''Expressens'' gamla tryckeri) med ingång från Gjörwellsgatan, Stockholm, mitt emot ryska ambassaden.
Sedan mitten av 1990-talet har DN fått hårdare konkurrens på flera fronter: gratistidningar, Internet och nya framgångar för Svenska Dagbladet. Upplagan har sjunkit och köp- och säljmarknad finns i stort sett inte kvar i tidningen. För att få balans på bokslutet kan DN tvingas till uppsägningar av hundratals journalister.

Chefredaktörer och ansvariga utgivare


Före 1923 användes titeln ”huvudredaktör”.
Rudolf Wall, 1864–1889
Fredrik Vult von Steijern, 1889–1898
Otto von Zweigbergk, 1898–1921
Sidney Abrahams, 1912 (chef för upplagan ''Stadion edition'', under Olympiska sommarspelen 1912 i Stockholm 5 maj till 27 juli.)
Sten Dehlgren, 1922–1946
Herbert Tingsten, 1946–1959
Sten Hedman (1897–1982), 1960–1962
Olof Lagercrantz, 1960–1975
Sven-Erik Larsson, 1960–1978
Hans-Ingvar Johnsson, 1974–1981
Per Wästberg, 1976–1982
Bengt Dennis, 1981–1982
Christina Jutterström, 1982–1995
Arne Ruth, 1982–1998
Anders Mellbourn, 1995–1997
Joachim Berner, 1998–2001
Anders Johnson, 2000–2001
Hans Bergström, 2001–2003
Jan Wifstrand, 2003–2006
Thorbjörn Larsson, 2006—2009
Gunilla Herlitz, 2009—

Journalister verksamma vid tidningen


''Listan innehåller såväl aktiva som före detta DN-medarbetare.''
Fil:Dagens Nyheter 8 januari 1903.jpg
Fil:Dagens_Nyheter_17_april_1912.jpg sjunken"]]
Fil:Dagens Nyheter 29 juni 1914.jpg
Barbro Alving (Bang)
Clas Barkman
Henrik Berggren (journalist)
Sigge Bergman
Mats Bergstrand (F.d. chef för DN Debatt)
Karin Bojs (Chef för DN Vetenskapsredaktion)
Anna Bratt
Peter Bratt
Henrik Brors
Ulrika By
Mats Carlbom
Maria Croft (Politisk kommentator)
Torsten Ehrenmark
Niklas Ekdal
Ruth Halldén
Ingrid Hedström
Barbro Hedvall
Gustaf Hellström
Oscar Hemberg
Alf Henrikson
Anton Karlgren
Leif Kihlberg
Hanne Kjöller
Bengt-Göran Kronstam
Karl-Erik Lagerlöf
Per Landin
Erik Lundegård (Eld)
Anne-Marie Lindström
Lennart Nyblom (Red Top)
Jan Olof Olsson (Jolo)
Magdalena Ribbing
Göran Rosenberg
Nils-Eric Sandberg
Harry Schein
Maria Schottenius
Nathan Shachar
Ewa Stenberg
Olle Stenholm
August Strindberg
Martin Stugart
Pernilla Tunberger
Ingemar Unge
Peter Wolodarski
Mads Rydman
Maciej Zaremba
Kristoffer Örstadius

Utrikeskorrespondenter


DN:s utrikeskorrespondenter 2010:
Erik Esbjörnsson (Nairobi)
Stefan Lundberg (Helsingfors)
Geir Seljeseth (Moskva)
Dan Lucas (London)
Jan Lewenhagen (Berlin)
Lennart Pehrson (New York)
Michael Winiarski (Washington, D.C.)
Nathan Shachar (Jerusalem)
Marianne Björklund (Bryssel)
Torbjörn Petersson (Peking)
Erik de la Reguera (Mexiko City)

Bildjournalister


Roger Turesson (Bildchef)
Paul Hansen
Anette Nantell
Fredrik Funck
Magnus Hallgren
Jonas Lindkvist
Beatrice Lundborg
Erich Stering

Tecknare och illustratörer


Jan Afzelius
Magnus Bard
Björn Berg (konstnär)
Torvald Gahlin
Jan-Erik Garland (Rit-Ola)
Martin Lamm (konstnär)
Birger Lundquist
Poul Ströyer
Stina Wirsén

Se även


DN-galan
DN-skrapan
Nutidsorienteringen
Gulddraken
Pressens Bild

Referenser

Externa länkar


http://www.po.se/index.php?option=com_finder&view=search&f=2&q=dagens+nyheter&Itemid=18 Allmänhetens pressombudsman, 9 ärenden som rör Dagens Nyheter 2004-mars 2012
http://www.dn.se/ Dagens Nyheter – officiell webbplats
Kategori:Dagens Nyheter
bs:Dagens Nyheter
cs:Dagens Nyheter
da:Dagens Nyheter
de:Dagens Nyheter
et:Dagens Nyheter
en:Dagens Nyheter
es:Dagens Nyheter
fr:Dagens Nyheter
he:דגנס ניהטר
ka:დაგენს ნიუჰეტერი
nl:Dagens Nyheter
ja:ダーゲンス・ニュヘテル
no:Dagens Nyheter
pl:Dagens Nyheter
pt:Dagens Nyheter
simple:Dagens Nyheter
fi:Dagens Nyheter
tr:Dagens Nyheter

Disiplin

#OMDIRIGERING Disciplin

Druid

Fil:Two Druids.PNG i Frankrike]]
En druid var en lärd man eller kvinna i det antika Gallien, och möjligen även bland andra kelter folk. Druiderna är framför allt dokumenterade i romersk litteratur.
De romerska erövrarna bekämpade druiderna och deras religion försvann med tiden. På andra sidan engelska kanalen verkar druiderna ha överlevt och de kan ha existerat fram till äldre medeltid i Wales. Det finns också nydruider, men de har inget direkt samband med de gamla keltiska druiderna, utan har sin grund i 1700-talsspekulationer om de gamla keltiska religions och filosofiformerna. Nydruidismen är erkänd som religion i Storbritannien.

Etymologi


Ordet sägs komma från indoeuropeiska ''dru'' som (enligt Plinius d.ä.) betyder ekar.
"Druiderna utför inget offer utan ett ekblad, så kom deras namn, druider, från ett grekiskt ord ''dryas'', som betyder ek, från denna vana." (Plinius d.ä.) Kopplingen till eken går sannolikt tillbaka till de naturreligioner där träd intog en viktig roll, som Nerthuskulten, vilken också i Norden intog en central roll vid tiden för vår tideräknings början.

Det historiska materialet


''Det idag enda förfogbara bevismaterialet erbjuder en förvirrande bild:''
Druiderna var intensivt involverade i politik.
De ledde offerritualer.
De spådde i framtiden.
De hämtade sin energi från det övernaturliga.
Druider var rådgivare åt kungar.
De var ibland själva kungar.
Liksom gamla testamentets profeter var de fruktade och hölls i ära, eftersom de hade gudarnas öra.
Klassiska romerska författare framställer druiderna som prominenta medlemmar av det keltiska samhället. Flera av dem, däribland Julius Caesar (det galliska kriget), Strabon, och Plinius d.ä. berättar utförligt om druider, andra mer flyktigt.
:Julius Caesar skriver i verket Det galliska kriget: ''I hela Gallien finns bara två klasser av män som har en ärofylld rang, den ena är druiderna, och den andra är riddarna. Druiderna ägnar sig åt kulten, ombesörjer offentliga och privata offer, ett stort antal män samlas kring druiderna för att lära sig, och de äras högt av kelter. De beslutar i alla frågor som uppstår i statliga eller privata tvister. När ett brott begåtts, eller ett mord, arvstvist eller gränsfördrag är omtvistat, fäller druiderna det avgörande utslaget, och utfäster straff och belöningar. Man tror att druidernas lära härstammar från Britannien (kan vara England eller nuv. Bretagne) och dit färdas druiderna för vidare utbildning, i form av verser, vilka de lär sig utantill. De finner det under sin ära, att nedteckna dessa verser, av två orsaker: dels vill de inte att denna kunskap skall komma i orätta händer, dels vill de undvika att en druid förlitar sig på det skrivna och inte på sitt omdöme. Deras totala lärotid är tjugo år, då deltar de inte i krig, och de betalar inte skatt. Kärnan i deras tro är själavandringen, tron på att själen vid döden uppfyller en ny kropp. Eftersom därför rädslan för döden är obefintlig, sporras deras tapperhet i fält.
Själva lämnade de inga skriftliga spår. Det närmaste detta man kan komma är Coligny-kalendern, en ofullständig bronstavla från första århundradet e.Kr. som berättar om "bättre" och "sämre" dagar att utföra vissa saker på.

Det arkeologiska materialet


Det arkeologiska materialet berättar inte i huvudsak om just druider, utan om präster och kultpersoner i allmänhet. I heliga byggnader, offergravar och prydnader.

Litteratur


Miranda J Green, ''The Druids'' (eng.), ''Die Druiden'' (ty.)
Kategori:Europas historia
Kategori:Religiösa titlar
Kategori:Magi
af:Druïdisme
an:Druida
ar:درويد
ast:Druidismu
bar:Druide
bg:Друид
br:Drouiz
bs:Druidi
ca:Druida
cs:Druid
cy:Derwydd
da:Druide
de:Druide
el:Δρυίδες
en:Druid
eo:Druido
es:Druida
eu:Druida
fi:Druidi
fr:Druide
ga:Draoi
gl:Druída
he:דרואידיות
hr:Druidizam
hu:Druida
id:Druid
io:Druidismo
it:Druido
ja:ドルイド
ka:დრუიდები
ko:드루이드
la:Druis
lb:Relioun vun de Kelten
li:Druïde
lmo:Drüidi
lt:Druidas
nl:Druïde
nn:Druide
no:Druide
pcd:Druide
pl:Druid
pt:Druida
ro:Druid
ru:Друиды
sh:Druidi
simple:Druid
sk:Druid
sr:Друиди
tl:Druid
tr:Druid
uk:Друїди
zh:德魯伊

De Bello Gallico

Fil:Commentarii de Bello Gallico.jpg
Fil:Map Gallia Tribes Towns.png vid Caesars tid.]]
Commentarii De Bello Gallico (latin för "Kommentarer om det galliska kriget") är de sju böcker som den romerske krigsherren Julius Caesar författade om sin verksamhet under galliska kriget år 58 f.Kr. till 52 f.Kr.

Bakgrund


År 59 f.Kr. blev Julius Caesar konsul och ingick i det första triumviratet tillsammans med Pompejus och Crassus. Efter att konsulen över Gallien plötsligt dött, lyckades Caesar genom en propagandakampanj bli ståthållare och befälhavare över tre legioner för de romerska provinserna Gallia Cisalpina och Illyrien. 58 f.Kr. inledde han invasionen av det galliska kärnlandet för att motverka oroligheterna som där uppstått. Konsuluppdraget skulle vara i fem år, men blev ytterligare förlängt. Under åtta års tid kämpade han och hans trupper i Gallien och invaderade även Britannien.

Om verket


Ordet ''commentarii'', som betyder närmast "minnesanteckningar" eller "redogörelse", i titeln ska uppfattas som att Caesar inte hade några ambitioner som historieskrivare, utan verket är främst skrivet för att utgöra ett underlag till en framtida litterär bearbetning. Språket i böckerna är torrt, stramt och sakligt, Caesar beskriver genomgående sig själv i Person (grammatik). Fortfarande i våra dagar delas verket ut som skolexempel för latinstudenter. Verket är högt uppskattat för sitt stilistiskt rena språkbruk och detaljrikedom i texten.
Även om böckerna i sak uppehåller sig kring de militära detaljerna, ger han i den sjätte boken intressanta beskrivningar av folk och land som dyker upp längs hans fälttåg, och då även skildringar av deras seder, religioner, stammar och karaktär, vilket är den grundläggande, i och för sig diskutabla, kunskapen om dessa folk vi över huvud taget har idag.

Smakprov


''Commentarii De Bello Gallico - Liber primus''
''Gallia est omnis divisa in partes tres, quarum unam incolunt Belgae, aliam Aquitani, tertiam qui ipsorum lingua Celtae, nostra Galli appellantur. Hi omnes lingua, institutis, legibus inter se differunt. Gallos ab Aquitanis Garumna flumen, a Belgis Matrona et Sequana dividit. Horum omnium fortissimi sunt Belgae, propterea quod a cultu atque humanitate provinciae longissime absunt, minimeque ad eos mercatores saepe commeant atque ea quae ad effeminandos animos pertinent important, proximique sunt Germanis, qui trans Rhenum incolunt, quibuscum continenter bellum gerunt. Qua de causa Helvetii quoque reliquos Gallos virtute praecedunt, quod fere cotidianis proeliis cum Germanis contendunt, cum aut suis finibus eos prohibent aut ipsi in eorum finibus bellum gerunt. Eorum una, pars, quam Gallos obtinere dictum est, initium capit a flumine Rhodano, continetur Garumna flumine, Oceano, finibus Belgarum, attingit etiam ab Sequanis et Helvetiis flumen Rhenum, vergit ad septentriones. Belgae ab extremis Galliae finibus oriuntur, pertinent ad inferiorem partem fluminis Rheni, spectant in septentrionem et orientem solem. Aquitania a Garumna flumine ad Pyrenaeos montes et eam partem Oceani quae est ad Hispaniam pertinet; spectat inter occasum solis et septentriones.''

Källor


Hans H. Orberg, ''Lingua Latina Per Se Illustrata - C. Iulii Caesaris Commentarii De Bello Gallico'', 1, 4 och 5 boken, 2003.

Externa länkar


http://www.romansonline.com/link.asp?IntID=62&Type=DBG&Auth=%27De+Bello+Gallico+by+Caesar%27 Engelsk översättning på "Romans-online"
Kategori:Latinskspråkig litteratur
Kategori:Romerska riket
Kategori:Litteratur under antiken
bg:Записки за Галската война
br:De bello gallico
ca:De bello gallico
cs:Zápisky o válce galské
da:Commentarii de Bello Gallico
de:De bello Gallico
en:Commentarii de Bello Gallico
es:De bello Gallico
eo:De Bello Gallico
eu:Commentarii de Bello Gallico
fr:Commentaires sur la Guerre des Gaules
ga:Commentarii de Bello Gallico
ko:갈리아 전기
ia:De Bello Gallico
is:Gallastríðið (Caesar)
it:Commentarii de bello Gallico
he:מלחמת גאליה
ka:ჩანაწერები გალიის ომზე
la:De bello Gallico
hu:Commentarii de bello Gallico
mk:Commentarii de bello Gallico
nl:Commentarii de bello Gallico
ja:ガリア戦記
no:Commentarii de Bello Gallico
nn:Commentarii de Bello Gallico
nds:De Bello Gallico
pl:O wojnie galijskiej
pt:De Bello Gallico
ro:Commentarii de Bello Gallico
ru:Записки о Галльской войне
sq:De bello Gallico
sl:Commentarii de bello Gallico
sh:Commentarii de bello Gallico
fi:Commentarii de bello Gallico
tr:Commentarii de Bello Gallico
uk:Записки про галльську війну
zh:高盧戰記

Dumnorix

Dumnorix, (Dubnoreix på mynt), var en romfientlig agitator i Gallien, motståndare till Julius Caesar. Han var bror till druiden Divitiacus. Dumnorix var ledare över den keltiska stammen haeduerna under det första århundradet f.Kr. Han var emot en allians med romarna, särskilt Julius Caesar.
Dumnorix sades, tillsammans med Orgetorix från helvetiierna och Casticus från sequanierna, konspirerat för att kunna etablera ett galliskt triumvirat. För att stärka alliansen lät Orgetorix Dumnorix gifta sig med hans dotter. Konspirationen upptäcktes och stoppades.

58 f.Kr.


Under år 58 f.Kr., Caesars första år vid makten, utnyttjade Dumnorix sitt inflytande för att övertala sequanierna att låta helvetiierna flytta genom deras område. Caesar motsatte sig detta och krävde att haeduerna, som var allierade med Rom, skulle förse hans trupper med spannmål, men det inträffade inte. Liscus, som var haeduernas vergobretus avslöjade att Dumnorix, som var mycket populär och hade stort inflytande, var ansvarig för att förnödenheterna inte kom till romarna. Caesar upptäckte även att Dumnorix hade kommenderat en kavallerienhet som haeduer sänt, men som hade flytt. Eftersom Dumnorix var bror till druiden Divitiacusm som hade en god relation Caesar och Rom, så slapp han något allvarligt straff och sattes istället under bevakning.

54 f.Kr.


Dumnorix fortsatte dock att skapa problem och år 54 f.Kr. var han en av de galliska ledare som Caesar föreslog att han skulle ta med sig som gisslan under deras andra fälttåg till Romerska erövringen av Britannien, eftersom han var orolig att de skulle skapa problem under hans bortavaro. Dumnorix vädjade att han borde få slippa att följa med på grund av rädsla för havet samt religiösa förpliktelser. När detta misslyckades hävdade han att Caesar hade för avsikt att döda dem allihop utom synhåll för deras folk. Slutligen lyckades han fly från Caesars lägerplats tillsammans med det haeduiska kavalleriet. Caesar skickade resten av kavalleriet efter honom. Dumnorix dödades, skrikandes att han var "en fri man, och medborgare i en fri stat". Resten av det haeduiska kavalleriet återvände i Caesars tjänst.

Namn


Hans namn, som andra galliska namn (Orgetorix, Vercingetorix), innehåller suffixet ''rix'' som etymologiskt hör samman med det latinska ordet ''rex'' och det germanska ''Reich,'' som tyder på att det är ett aristokratiskt suffix. ''Dumno-'' betyder "värld", så namnet kan uttydas som "Världens kung".

Referenser


:Den här artikeln är en översättning från http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Dumnorix&oldid=201139025 engelskspråkiga Wikipedia där anges följande referenser:
Julius Caesar, ''Commentarii de Bello Gallico'' http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Caes.+Gal.+1.3 1.3, http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Caes.+Gal.+1.9 1.9, http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Caes.+Gal.+1.16-20 1.16-20, http://www.perseus.tufts.edu/cgi-bin/ptext?lookup=Caes.+Gal.+5.5 5.5-7
Kategori:Gallien
Kategori:Män
Kategori:Avlidna 54 f.Kr.
Kategori:Födda okänt år
ca:Dumnorix
cs:Dumnorix
de:Dumnorix
en:Dumnorix
es:Dúmnorix
fr:Dumnorix
it:Dumnorige
hu:Dumnorix
sl:Dumnoriks
fi:Dumnorix
uk:Думнорікс

Divitiacus

Divitiacus var en druid i Gallien och den ende druiden vars historiska existens anses säkerställd. Han var bror till den romfientlige Dumnorix.
Divitiacus var anförare av den Romerska riket delen av germanstammen Äduer, som levde i nuvarande Burgund. Divitiacus levde omkring 50 f.Kr.
Kategori:Gallien
Kategori:Män
Kategori:Avlidna 000-talet f.Kr.
Kategori:Födda okänt år
ca:Divitiacus
cs:Diviciacus
de:Diviciacus (Haeduer)
en:Diviciacus (Aedui)
es:Diviciaco (heduo)
fr:Diviciacos
it:Diviziaco
uk:Дівітіак (вождь едуїв)