Ayur-Veda

#OMDIRIGERING Ayurveda

A


A är den första bokstaven i det Latinska alfabetet#Moderna latinska alfabetet.

Betydelser


Versalt A


förkortning för ampere, SI-enhet för strömstyrka i SI.
symbol för talet 10 i det hexadecimala talsystemet.
beteckning för artilleriregemente.
beteckning för attackflygplan.
nationalitetsbeteckning för motorfordon från Österrike.
stora A stod för ”Berömlig” (högsta betyg) i en äldre betygsskala i Sverige.
i kemi en beteckning för masstal.
inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för 'bok- och biblioteksväsen', se A (SAB).
den sjätte ton (musik) i C-durskalan, se a (ton).
beteckning för area inom matematiken.
beteckning för en typ av pappersformat, A-format.
beteckning för det kemiska ämnet adenin.
beteckning för Arbeiderpartiet, de norska socialdemokraterna.
fram till 1968 beteckning för Överståthållarämbetet.
internationell beteckning för trängfartyg.
en nivå av farmarligor i nordamerikansk baseboll, se Minor League Baseball#A.
trafikplatssignatur för Alingsås station och Anten.
Betecknar järnvägsvagn i det svenska litterasystemet för järnvägsfordon.
influensavirus typ A

Gement a


förkortning för acceleration.
beteckning för måttenhetsprefixet atto (10<sup>–18</sup>)
förkortning för areaenheten ar (ytmått).
förkortning för den brittiska och amerikanska areaenheten acre (måttenhet).
förkortning för anno.
litet a, med utmärkt beröm godkänd, näst högsta betygsgraden innan sifferbetyg infördes.
förkortning för arteria (artär) i anatomiska angivelser.

En- och tvåvånings-a


Fil:Latin alphabet Aa.png
Det gemena a:et finns utformat i två versioner (allografer): det så kallade envånings-a:et med en "våning" (ɑ) och det så kallade tvåvånings-a:et med två "våningar" (a). Envånings-a är främst vanliga i flertalet teckensnitts kursiva varianter, i skripter och i kalligrafistilar (exempelvis ''Monotype Corsiva''), samt i handstil, medan tvåvånings-a:na främst är vanliga i den raka varianten av flera teckensnitt. Vissa teckensnitt, så som ''Century Gothic'', har envånings-a både i den raka och i den kursiva varianten, medan exempelvis teckensnitten ''Verdana'' och ''Arial'' i stället använder tvåvånings-a i båda varianterna.

Historia


Fil:PhoenicianA-01.png]]
Till det latinska alfabetet kom bokstaven A från den grekiska bokstaven "alfa", som i sin tur härstammade från den feniciska bokstaven alef, vilken i sin protosinaitiska alfabetet förlaga varit en bild av ett oxhuvud. A i olika skrifter som kyrilliska alfabetet (А), arabiska alfabetet ''Alif'' (ﺍ), hebreiska alfabetet ''alef'' (alef).

Datateknik


I datorer lagras A samt förkomponerade bokstäver med A som bas och vissa andra varianter av A med följande kodpunkter:
I ASCII-baserade kodningar lagras A med värdet 0x41 (hexadecimalt), a med värdet 0x61 (hexadecimalt) och (utom för vissa nationella varianter av ISO/IEC 646) @ med värdet 0x60 (hexadecimalt).
I EBCDIC-baserade kodningar lagras A med värdet 0xC1 (hexadecimalt), a med värdet 0x81 (hexadecimalt) och @ med värdet 0x7C (hexadecimalt).
Övriga varianter av A lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.

Referenser

Externa länkar


Kategori:Latinska alfabetet
ace:A
af:A
als:A
ar:A
an:A
arc:A
ast:A
az:A
zh-min-nan:A
ba:A (латин хәрефе)
be:A, літара
be-x-old:A (літара)
bg:A
bar:A
bs:A
br:A (lizherenn)
ca:A
cs:A
tum:A
co:A
cy:A
da:A
de:A
dv:އޭ
et:A
el:A
eml:A
en:A
es:A
eo:A
eu:A
fa:A
fr:A (lettre)
fy:A
fur:A
gv:Aittyn
gd:A
gl:A
gan:A
xal:A үзг
ko:A
hy:A (լատինական)
hr:A
io:A
ilo:A
id:A
ia:A
is:A
it:A
he:A
jv:A
ka:A
csb:A
kw:A
sw:A
ht:A
ku:A (tîp)
la:A
lv:A
lb:A (Buschtaf)
lt:A
lmo:A
hu:A
mk:A (Латиница)
mg:A
ml:A
mr:A
ms:A
my:အေ (အက္ခရာ)
nah:A
nl:A (letter)
ja:A
nap:A
no:A
nn:A
nrm:A
mhr:A (латин тиште)
uz:A (harf)
pag:A
pl:A
pt:A
crh:A
ro:A
qu:A
ru:A (латиница)
se:A
sc:A
stq:A
scn:A
simple:A
sk:A
sl:A
szl:A
ckb:A
srn:A
sr:A (слово латинице)
sh:A
su:A
fi:A
tl:A
th:A
tr:A
tk:A
uk:A (латиниця)
vec:A
vep:A
vi:A
vo:A
war:A
yi:A
yo:A
zh-yue:A
diq:A
bat-smg:A
zh:A

Amerikan

#OMDIRIGERING Amerikaner

Amerikaner

Amerikaner syftar vanligtvis på personer som är medborgare i USA, eller personer som bor på kontinenten Amerika som helhet.

Se även


Latinamerika
Angloamerika
Afroamerikaner
Svenskamerikaner
USA:s demografi
Kategori:Amerikaner
Kategori:Etniciteter
ka:ამერიკელები
ru:Американцы
simple:American
sl:Američani
uk:Американці

13 april


13 april är den 103:e dagen på året i den gregorianska kalendern (104:e under skottår). Det återstår 262 dagar av året.

Namnsdagar


I den svenska almanackan


Nuvarande – Artur och Douglas (namn)
Föregående i bokstavsordning
Aldor – Namnet infördes på dagens datum 1986 men utgick 1993.
Artur – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
Atle – Namnet infördes på dagens datum 1986 men utgick 1993.
Douglas (namn) – Namnet infördes 1986 på 27 september. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
Justinus Martyren – Namnet fanns, till minne av en filosof i Palestina, som halshöggs i Rom på 160-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901 – Justinus
1901–1985 – Artur
1986–1992 – Artur, Aldor och Atle
1993–2000 – Artur och Douglas
Från 2001 – Artur och Douglas
Källor
Brylla, Eva (red.): ''Namnlängdsboken'', Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
af Klintberg, Bengt: ''Namnen i almanackan'', Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser


1055 – Sedan påvestolen har Sedisvakans i ett år väljs Gebhard av Dollnstein-Hirschberg till påve och tar namnet Viktor II, men avlider två år senare.
1523 – Sedan den dansk-norske kungen Kristian II har blivit avsatt den 20 januari samma år tvingas han denna dag lämna Danmark och går i exil till Nederländerna. Tio år senare gör han ett försök att återta de nordiska tronerna (inklusive den svenska) under det danska inbördeskriget Grevefejden, men blir då tillfångatagen och får tillbringa resten av sitt liv (till 1559) i fängelse.
1714 – Den svenska staden Västerås drabbas av Stadsbranden i Västerås 1714. När staden återuppbyggs får den tyske trädgårdsmästaren Bernhard Johan Bohnsack i uppdrag att anlägga en ny stadsträdgård, vilket han gör på Munkholmen, Västerås. Där börjar han odla Frilandsgurka, som sedermera blir karaktäristiska för staden och ger den smeknamnet "Gurkstaden".
1742 – Den tysk-brittiske tonsättaren Georg Friedrich Händels oratorium ''Messias (Händel)'' uruppförs vid en välgörenhetskonsert i den irländska huvudstaden Dublin. Det blir omedelbart en stor framgång och Händel uppför det varje år vid påsk fram till sin död 1759.
1812 – Riksdagen år 1812 öppnas i Örebro och pågår fram till 18 augusti. De viktigaste händelserna under denna riksdag, som blir den sista som hålls utanför Stockholm, är att man inrättar Värnplikt i Sverige, den så kallade beväringen, och att man under sommaren Freden i Örebro i Sveriges krig mot Storbritannien, som har varat sedan 1810.
1919 – Brittiska trupper Amritsarmassakern i den indiska staden Amritsar, då general Reginald Dyer beordrar soldaterna att beskjuta folkmassan, som demonstrerar mot det brittiska styret i Indien. Enligt officiella uppgifter uppgår antalet döda till 379 och sårade till 1&nbsp;100, men dessa uppgifter har ifrågasatts och antalet döda kan uppgå till så många som 1&nbsp;526. General Dyer får, på grund av händelsen, sedermera öknamnet "Slaktaren i Amritsar".
1975 – En grupp ur Falangistpartiet (Libanon) dödar 27 palestinier genom Bussmassakern i den libanesiska staden Ain El Remmeneh. Detta blir den tändande gnistan till det Inbördeskriget i Libanon, som kommer att vara till 1990.
1985 – När det nynazistiska Nordiska rikspartiet håller en demonstration på torget i Växjö utbryter ett omfattande slagsmål, när de blir ivägkörda av uppretade Växjöbor och tio av nynazisterna tar sin tillflykt till stadens järnvägsstation, där de låser in sig på toaletterna.
1990 – Efter 50 år erkänner Sovjetunionen officiellt den så kallade Katynmassakern, där medlemmar ur den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD på våren 1940 avrättade totalt 21&nbsp;857 polska medborgare i skogarna vid Katyn utanför Smolensk i västra Ryssland.
2008 – 42-årige Per Anders Eklund, som är misstänkt för bortförandet och mordet på flickan Englamordet vid Stjärnsund i Dalarna en vecka tidigare, erkänner sig skyldig till dådet och visar polisen var han har gömt Englas kropp. Till sommaren åtalas Eklund för mordet och för ett annat mord i Falun 2000 samt ett våldtäktsförsök 2006 och till hösten döms han till livstids fängelse.

Födda


1506 – Pierre Favre, fransk jesuit och teolog (död 1546)
1519 – Katarina av Medici, drottning av Frankrike 1547–1559 (gift med Henrik II av Frankrike) och förmyndarregent för sin son Karl IX av Frankrike 1560–1562 (död 1589)
1593 – Thomas Wentworth, 1:e earl av Strafford (1593–1641), engelsk statsman, rådgivare till kung Karl I av England (död 1641)
1732 – Frederick North, 2:e earl av Guilford, brittisk politiker, parlamentsledamot 1754–1790, Storbritanniens finansminister 1767–1782, premiärminister 1770–1782 och inrikesminister 1783 (död 1792)
1743 – Thomas Jefferson, amerikansk demokratisk-republikansk statsman och ambassadör, USA:s utrikesminister 1789–1793, vicepresident 1797–1801 och president 1801–1809 (död 1826)
1753 – Frederick Frelinghuysen, amerikansk general och federalistisk politiker, senator för New Jersey 1793–1796 (död 1804)
1769 – Thomas Lawrence, brittisk porträttmålare (död 1830)
1771 – Richard Trevithick, brittisk ingenjör, uppfinnare av världens första ånglok 1804 (död 1833)
1793 – Rinaldo Rinaldi, italiensk skulptör (död 1873)
1808 – Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare (död 1889)
1852 – F.W. Woolworth, amerikansk affärsman (död 1919)
1866 – Butch Cassidy, amerikansk tåg- och bankrånare med artistnamnet Butch Cassidy, ledare för Wild Bunchgänget (död 1908)
1876 – Are Waerland, finlandssvensk författare och hälsoideolog (död 1955)
1879 – Redfield Proctor, Jr., amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1923–1925 (död 1957)
1882 – Bertil Brusewitz, svensk skådespelare (död 1954)
1885 – Georg Lukács, ungersk kommunistisk politiker, filosof, författare och litteraturkritiker (död 1971)
1890
Eric Abrahamsson, svensk skådespelare, mest känd i rollen som Pessimisten i radioserien ''Optimisten och Pessimisten'' (död 1942)
Frank Murphy, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Michigan 1937–1939, USA:s justitieminister 1939–1940 (död 1949)
1892 – Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk och flygmarskalk (död 1984)
1896 – Sigrun Otto, norsk skådespelare (död 1980)
1901 – Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare (död 1960)
1905 – Harry Apelqvist, svensk verkmästare och socialdemokratisk politiker (död 1957)
1906 – Samuel Beckett, irländsk-fransk författare och dramatiker, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1969 (död 1989)
1907 – Harold Stassen, amerikansk militär och republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1939–1943 (död 2001)
1908 – Yngve Nordwall, svensk skådespelare och regissör (död 1994)
1916 – Karin Lannby, svensk skådespelare, journalist och översättare (död 2007)
1919 – Howard Keel, amerikansk skådespelare och musikalartist (död 2004)
1923 – Barbro Nordin, svensk skådespelare (död 1999)
1924 – Stanley Donen, amerikansk filmregissör
1932 – Orlando Letelier, chilensk politiker och diplomat (död 1976)
1933 – Ben Nighthorse Campbell, amerikansk politiker, senator för Colorado 1993–2005
1937 – Edward Fox, brittisk skådespelare
1939
Seamus Heaney, irländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1995
Paul Sorvino, amerikansk skådespelare
1940 – Jean-Marie Gustave Le Clézio, fransk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 2008
1941 – Michael S. Brown, amerikansk genetiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1985
1943 – Bill Conti, amerikansk filmmusikkompositör
1944 – Jack Casady, amerikansk musiker, basist i gruppen Jefferson Airplane
1946 – Al Green, amerikansk gospel- och soulsångare
1949
Frank Doran, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1987–1992 och 1997–
Maria Hedborg, svensk skådespelare
Cia Löwgren, svensk skådespelare
1950 – Ron Perlman, amerikansk skådespelare
1951
Peabo Bryson, amerikansk sångare
Joachim Streich, östtysk fotbollsspelare
1952 – Jim Costa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005–
1953 – Stephen Byers, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1992–2010, Storbritanniens biträdande finansminister 1998, handels- och industriminister 1998–2001 samt transport- och regionminister 2001–2002
1956 – Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare
1960 – Rudi Völler, västtysk fotbollsspelare, förbundskapten för Tysklands herrlandslag i fotboll 2000–2004
1962 – Hillel Slovak, israelisk-amerikansk gitarrist, medlem i gruppen Red Hot Chili Peppers från 1983 (död 1988)
1963 – Garri Kasparov, armenisk-rysk schackspelare
1964 – Davis Love III, amerikansk golfspelare
1969 – Christine Skou, dansk skådespelare och sångare
1974
Sergej Gontjar, rysk ishockeyspelare
Johan Linander, svensk centerpartistisk politiker, riksdagsledamot 2002–
1976
Jonathan Brandis, amerikansk skådespelare (död 2003)
Patrik Eliáš, tjeckisk ishockeyspelare
1978 – Carles Puyol, spansk fotbollsspelare

Avlidna


862 – Donald I av Skottland, 50, kung av Skottland sedan 858 (född 812)
1597 – Clas Eriksson Fleming, omkring 67, svensk friherre och riksråd, Sveriges riksamiral 1571–1595 och riksmarsk sedan 1590 (född omkring 1530)
1605 – Boris Godunov, omkring 53 eller 54, tsar av Ryssland sedan 1598 (född 1551 eller 1552)
1695 – Jean de La Fontaine, 73, fransk författare (född 1621)
1804 – Frederick Frelinghuysen, 51, amerikansk general och federalistisk politiker, senator för New Jersey 1793–1796 (född 1753)
1853 – James Iredell, Jr., 64, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1827-1828, senator för samma delstat 1828–1831 (född 1788)
1886 – Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, 73, nederländsk författare (född 1812)
1909 – Henrik Tore Cedergren, 55, svensk telefontekniker, grundare av telefonföretaget Stockholms Allmänna Telefon AB (hjärtåkomma) (född 1853)
1929 – Joseph Weldon Bailey, 66, amerikansk demokratisk politiker, senator för Texas 1901–1913 (född 1862)
1930 – Agnes Branting, 68, svensk textilkonstnär och författare (född 1862)
1934 – Richard P. Ernst, 76, amerikansk republikansk politiker, senator för Kentucky 1921–1927 (född 1858)
1956 – Emil Nolde, 88, tysk målare inom expressionismen (född 1867)
1966 – Carlo Carrà, 85, italiensk målare inom futurismen (född 1881)
1993 – Sten Ardenstam, 72, svensk skådespelare (född 1921)
1996 – James Burke (gangster), 64, irländsk-amerikansk gangster, känd som Jimmy the Gent eller The Irish Guinea (lungcancer) (född 1931)
2001 – Jimmy Logan, 73, brittisk skådespelare (född 1928)
2008 – John Wheeler, 96, amerikansk fysiker (född 1911)
2009 – Björn Borg (simmare), 89, svensk simmare (född 1919)

Källor

Externa länkar


af:13 April
ar:ملحق:13 أبريل
an:13 d'abril
frp:13 avril
ast:13 d'abril
az:13 aprel
bn:এপ্রিল ১৩
zh-min-nan:4 goe̍h 13 ji̍t
ba:13 апрель
be:13 красавіка
be-x-old:13 красавіка
bcl:Abril 13
bg:13 април
bs:13. april
br:13 Ebrel
ca:13 d'abril
cv:Ака, 13
ceb:Abril 13
cs:13. duben
co:13 d'aprile
cy:13 Ebrill
da:13. april
de:13. April
dv:އެޕްރީލް 13
et:13. aprill
el:13 Απριλίου
en:April 13
myv:Чадыковонь 13 чи
es:13 de abril
eo:13-a de aprilo
ext:13 abril
eu:Apirilaren 13
fa:۱۳ آوریل
hif:13 April
fo:13. apríl
fr:13 avril
fy:13 april
fur:13 di Avrîl
ga:13 Aibreán
gv:13 Averil
gd:13 an Giblean
gl:13 de abril
gan:4月13號
gu:એપ્રિલ ૧૩
xal:Мөрн сарин 13
ko:4월 13일
hy:Ապրիլի 13
hi:१३ अप्रैल
hr:13. travnja
io:13 di aprilo
ig:April 13
ilo:Abril 13
bpy:এপ্রিল ১৩
id:13 April
ia:13 de april
ie:13 april
os:13 апрелы
is:13. apríl
it:13 aprile
he:13 באפריל
jv:13 April
kl:Apriili 13
kn:ಏಪ್ರಿಲ್ ೧೩
pam:Abril 13
ka:13 აპრილი
csb:13 łżëkwiôta
kk:13 сәуір
sw:13 Aprili
kv:13 кос му
ht:13 avril
ku:13'ê avrêlê
la:13 Aprilis
lv:13. aprīlis
lb:13. Abrëll
lt:Balandžio 13
li:13 april
jbo:vonma'i 13moi
lmo:13 04
hu:Április 13.
mk:13 април
ml:ഏപ്രിൽ 13
mr:एप्रिल १३
xmf:13 პირელი
arz:13 ابريل
ms:13 April
mn:4 сарын 13
nah:Tlanāuhti 13
nl:13 april
nds-nl:13 april
ne:१३ अप्रिल
new:अप्रिल १३
ja:4月13日
nap:13 'e abbrile
no:13. april
nn:13. april
nrm:13 Avri
nov:13 de aprile
oc:13 d'abril
mhr:13 Вӱдшор
uz:13-aprel
pa:੧੩ ਅਪ੍ਰੈਲ
koi:Апрель 13’ лун
nds:13. April
pl:13 kwietnia
pt:13 de abril
ksh:13. Apprill
ro:13 aprilie
qu:13 ñiqin ayriway killapi
rue:13. апріль
ru:13 апреля
sah:Муус устар 13
se:Cuoŋománu 13.
sco:13 Aprile
sq:13 Prill
scn:13 di aprili
simple:April 13
sk:13. apríl
sl:13. april
sr:13. април
sh:13. 4.
su:13 April
fi:13. huhtikuuta
tl:Abril 13
ta:ஏப்ரல் 13
tt:13 апрель
te:ఏప్రిల్ 13
th:13 เมษายน
tg:13 апрел
tr:13 Nisan
tk:13 aprel
uk:13 квітня
ur:13 اپریل
vec:13 de apriłe
vi:13 tháng 4
vo:Prilul 13
fiu-vro:13. mahlakuu päiv
wa:13 d' avri
vls:13 april
war:Abril 13
yi:13טן אפריל
yo:13 April
zh-yue:4月13號
diq:13 Nisane
zea:13 april
bat-smg:Balondė 13
zh:4月13日

Anders Celsius


Anders Celsius, född 27 november 1701 i Uppsala, död 25 april 1744 i Uppsala, var en sverige vetenskapsman och astronom, i tjänst som professor i astronomi vid Uppsala universitet. Han är idag mest känd för Celsiusskalan, den hundragradiga termometerskalan. En enhet för temperatur är därför uppkallad efter honom och betecknas med ett stort C: grad Celsius.

Biografi


Uppväxt och verksamhet


Släkten Celsius (släkt) härstammar från prästgården Högen i Ovanåker, Hälsingland. Anders Celsius var son till astronomen Nils Celsius (1658-1724) och Gunilla Spole (1672-1756), dotter till professorn i astronomi Anders Spole. Även Celsius farfar Magnus Celsius var en framstående forskare inom astronomi och matematik, och farbrodern Olof Celsius d.ä. var en framstående filolog.
Anders Celsius var elev till Eric Burman, som i sin tur varit elev och efterträdare till Anders Celsius far som professor i "högre matematik" (astronomi). När Burman avled valdes Celsius enhälligt 1730 till hans efterträdare som professor. Två år därefter företog han en resa utanför Sverige, som varade i fem år. Huvudändamålet var att grundligt studera mera framstående observatorium i Europa. År 1730 publicerade han ''Nova Methodus distantiam solis a terra determinandi'' (En ny metod för att bestämma avståndet mellan solen och jorden).
Image:AndersCelsiusyoung.jpg
Utomlands väckte han först uppseende genom sina i Nürnberg (1733) utgivna ''MDCCXVI observationes de lumine boreali ab 1716 usque ad 1732 in Suecia habitas'' (Iakttagelser över norrsken i Sverige). I Rom, där påven upplät sitt stora galleri på Monte Cavallo åt honom, gjorde han optik experiment och fann bland annat, att månens sken i nedan är 8 gånger svagare än fullmånens, att solen har ett 320&nbsp;000 gånger starkare sken än månen och att den på sin middagshöjd skiner med ett 130 gånger starkare ljus än vid synranden.
Celsius stödde skapandet av Kungliga Vetenskapsakademien 1739, även om han inte var en av de ursprungliga sex grundarna, och var den som föreslog namnet Vetenskapsakademi, snarare än de första förslagen Ekonomisk vetenskapssocitet eller vetenskapsgille. Celsius och Samuel Klingenstierna blev de första invalda ledamöterna av akademien.

Tornedalsexpeditionen


I Paris deltog Celsius i en då intensiv vetenskaplig tvist angående jordens form. Somliga trodde som Isaac Newton, att jorden var tillplattad vid polerna, medan andra med Giovanni Domenico Cassini tänkte sig den som en citron eller ett ägg. Astronomiska Gradmätning på en meridianbåge inom Frankrikes gränser, gjorda av Jean Picard 1670, var inte tillräckligt noggranna för att avgöra tvisten. För att lösa problemet behövde man två gradmätningar, den ena närmare ekvatorn, den andra närmare polen.
Franska vetenskapsakademin bestämde sig för att bekosta sådana mätningar. En expedition under Pierre Bouguer sändes 1735 till Peru (dagens Ecuador) och var borta i sju år. På Celsius förslag (efter en idé av Christopher Polhem) valde man att sända en Gradmätning#de Maupertuis gradmätning under ledning av Pierre de Maupertuis till Tornedalen 1736-37. I expeditionen deltog även Celsius, Anders Hellant och Jonas Meldercreutz. Resultaten från expeditionerna visade att en breddgrad är längre vid den lapska än vid den peruanska gradmätningen, vilket överensstämde med Newtons förutsägelser.

Uppsala observatorium


Fil:UppsalaCelsiusObservatory Busser.jpg 1769. De nedersta tre våningarna finns kvar som Celsiushuset i centrala Uppsala.]]
Efter sin återkomst till Uppsala yrkade Celsius på uppbyggandet av ett observatorium där. Medel anslogs, och Uppsala astronomiska observatorium, det första i Sverige, blev färdigt 1741. Celsius fortsatte nu med iver sina observationer, genom vilka han spridde nytt ljus över läran om planeternas gång, kometerna, stjärna aberration, ljusets brytning i atmosfären med mera. Celsius bidrog även till att häva Sveriges tveksamhet med att slutligen övergå till den gregorianska kalendern#Införandet i Sverige .
Över kompassens missvisning, dennas dagliga förändring, och den så kallade inklinationen, gjorde han omkring 6&nbsp;000 iakttagelser. Tillsammans med sin svåger Olof Petrus Hjorter upptäckte han norrskenets inverkan på magnetnålen. Genom samtidiga observationer av Celsius i Uppsala samt John Canton och George Graham i London konstaterades, att de stora magnetiska störningarna inträffar samtidigt på långt från varandra belägna orter.
Från och med 1729 publicerade han meteorologiska observationer från Uppsala. Tyngdaccelerationens skillnad med latituden mellan Uppsala och London bestämde han genom ett av Graham i London förfärdigat pendelur. Celsius utförde många mätningar inför skapandet av den Rikets allmänna kartverk. Han var även en av de första som fäste uppmärksamheten på att Skandinavien långsamt höjer sig ovan havet, en process som pågått sedan isavsmältningen efter istiden. Denna landhöjning kallades på Celsius tid för vattuminskningen. Som förklaring föreslog Celsius den felaktiga hypotesen att vattuminskningen berodde på en över åren tilltagande avdunstning.

Celsius som person


Image:Gamla uppsala kyrka.jpg bredvid sin farfar Magnus Celsius.]]
Anders Celsius var en pionjär i Sverige för internationellt samarbete inom vetenskapen och hade ett rikt kontaktnät utomlands. Han hade också, enligt samtida vittnen, en vinnande personlighet som gjorde att han fick vänner var han kom. Utomlands mindes man honom länge i de städer han besökt under sin långa resa, och så sent som under 1770-talet träffade andra svenska resenärer på många där som mindes honom med glädje och beundran. Han beskrevs som "alltid glad och munter". Även om han var överhopad med arbete tycktes han aldrig ha bråttom men gjorde ändå sina uppgifter hastigt. Han hade enligt samtiden även ett rikt mått av humor, som ibland kunde dra mot sarkasm.
Celsius avled år 1744, vid 43 års ålder, till följd av tuberkulos. Han är begravd i Gamla Uppsala kyrka.

Celsius temperaturskala


Image:Celsius original thermometer.gif
Idag är Celsius namn mest förknippat med den 100-gradiga Celsius-skalan, som han föreslog, och som bland annat används i internationella enhetssystemet. Celsius satte först nollpunkten vid Vatten#Kemiska och fysikaliska egenskaper, och satte fryspunkten vid 100 grader på skalan. Efter Celsius död vändes skalan om, så att fryspunkten inträffar vid noll grader och kokpunkten vid 100 grader. Hans noggranna termometerstudier visade hur fixpunkten vid vattnets kokpunkt är beroende av lufttrycket. Detta måste tas hänsyn till när en termometer ska graderas vid tillverkningen.

Publikationer


Celsius publicerade över hundratalet vetenskapliga och relaterade skrifter, bland annat 34 "avhandlingar" - dissertatio. De viktigaste av de många verken är:
''Arithmetica eller räknekonst'' (1727)
''Nova methodus distantiam solis a terra determinandi'' (1730)
''Tankar om kometernes igenkomst'' (1735)
''Bref om jordens figur'' (1736)
''Memorial om calendarii förbättrande hvad påskens rätta firande angår'' (1738).
''Observationer om tvänne beständiga grader på en thermometer''. (1742)
Dessutom utgav han almanackor för åren 1728-45.

Namngivning


Förutom temperaturskalan och dess tillhörande enhet har Anders Celsius fått månkratern Celsius (månkrater) uppkallad efter sig, liksom asteroiden 4169 Celsius. Det rymduppdrag som den svenske astronauten Christer Fuglesangs deltog i för ESA kallades för The Celsius Mission. Ett flertal gator i Sverige är uppkallade efter Celsius, bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Även försvarskoncernen Celsius AB var uppkallad efter Anders Celsius.

Referenser


Noter

Tryckta källor


http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14758 Anders Celsius i ''Svenskt biografiskt lexikon'' (Band 8, 1929)

Litteratur


s. 145-172.

Se även


Celsius (släkt)
Grad Celsius
Celsiushuset
Uppsala astronomiska observatorium

Externa länkar


http://www.uu.se/om-uu/upptack-uppsala/historia/celsius/ Anders Celsius - från Uppsala universitet
http://www.astro.uu.se/history/celsius.pdf Anders Celsius - ur tidskriften ''Elementa'', Olof Beckman 2001
http://lapinkavijat.rovaniemi.fi/maupertuis/index_sv.html Gradmätningsexpeditionen till Tornedalen 1736-37
http://www.tekniskamuseet.se/1/1897.html Anders Celsius - Tekniska museet
Kategori:Födda 1701
Kategori:Avlidna 1744
Kategori:Svenska astronomer
Kategori:Svenska eponymer
Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet
Kategori:Uppsaliensare
Kategori:Alumner från Uppsala universitet
Kategori:LVA
Kategori:Män
Kategori:Personer under frihetstiden
Kategori:Ugglan
Kategori:SBH
Kategori:Ledamöter av Royal Society
ar:أندرس سلزيوس
ast:Anders Celsius
az:Anders Selsi
be:Андэрс Цэльсій
bg:Андерс Целзий
bs:Anders Celsius
ca:Anders Celsius
cs:Anders Celsius
da:Anders Celsius
de:Anders Celsius
et:Anders Celsius
el:Άντερς Κέλσιος
en:Anders Celsius
es:Anders Celsius
eo:Anders Celsius
eu:Anders Celsius
fa:آندرس سلسیوس
fr:Anders Celsius
fy:Anders Celsius
ga:Anders Celsius
gl:Anders Celsius
ko:안데르스 셀시우스
hy:Անդերս Ցելսիուս
hi:ऐन्डर्स सेल्सियस
hr:Anders Celsius
io:Anders Celsius
id:Anders Celsius
it:Anders Celsius
he:אנדרס צלזיוס
jv:Anders Celsius
ka:ანდერს ცელსიუსი
kk:Цельсий Андерс
ku:Anders Celsius
la:Andreas Celsius
lv:Anderss Celsijs
lb:Anders Celsius
lt:Anders Celsius
hu:Anders Celsius
mk:Андерс Целзиус
mr:अँडर्स सेल्सियस
ms:Anders Celsius
nl:Anders Celsius
ja:アンデルス・セルシウス
no:Anders Celsius
nn:Anders Celsius
nds:Anders Celsius
pl:Anders Celsius
pt:Anders Celsius
ro:Anders Celsius
ru:Цельсий, Андерс
simple:Anders Celsius
sk:Anders Celsius
sl:Anders Celsius
sr:Андерс Целзијус
sh:Anders Celsius
fi:Anders Celsius
th:แอนเดอร์ เซลเซียส
tr:Anders Celsius
uk:Андерс Цельсій
vi:Anders Celsius
zh:安德斯·攝爾修斯

April 5

#OMDIRIGERING 5 april

Australisk ökenskovelfotspadda

</ref>
| image =
| image_caption =
| range_map =
| range_map_caption =
| image2 =
| image2_caption =
| domain_sv = Eukaryoter
| domain = Eukaryota
| regnum_sv = Djur
| regnum = Animalia
| phylum_sv = Ryggsträngsdjur
| phylum = Chordata
| subphylum_sv = Ryggradsdjur
| subphylum = Vertebrata
| classis_sv = Groddjur
| classis = Amphibia
| ordo_sv = Stjärtlösa groddjur
| ordo = Anura
| familia_sv = Australtandpaddor
| familia = Myobatrachidae
| subfamilia = Limnodynastinae
| genus_sv =
| genus = Notaden
| species_sv = Australisk ökenskovelfotspadda
| species = N. nichollsi
| taxon = Notaden nichollsi
| taxon_authority = Parker, 1940
}}
Den australiska ökenskovelfotspaddan (''Notaden nichollsi'') lever större delen av sitt liv nedgrävd i marken i ökenområden. Enbart vid kraftiga regn kommer den fram för att fortplanta sig. Den har rund kropp och korta ben (kroppsdel), och när den ligger i dvala omsluts den av ett kokongliknande hölje av flera lager ömsat skinn, vilket minimerar avdunstning.

Referenser


Kategori:Australtandpaddor
ast:Notaden nichollsi
ca:Notaden nichollsi
en:Desert Spadefoot Toad
es:Notaden nichollsi
fr:Notaden nichollsi
pt:Notaden nichollsi
vi:Notaden nichollsi

Adelsätt

#OMDIRIGERING Svenska adelsätter

Svenska adelsätter

Historia


På Alsnö möte skrevs år 1279 i Alsnö stadga att den tjänstemannaklass som gjorde vapentjänst till häst skulle åtnjuta frälse, det vill säga skattefrihet. Dessa var föregångare till adeln men hade inte samma privilegier.
För att en släkt ska räknas som svensk adel ska den ha erhållit svensk adelsvärdighet av den svenske regenten genom ett adelsbrev. För att vara representerad vid ståndsriksdagen krävdes att ätten var introducerad på Riddarhuset.
När den siste mannen i en adelsätt dött, kallas den ''utslocknad''. "När den sista medlemmen dör stryks ätten i adelskalendern och i förteckningen över samtliga ätter i registret tar man bort markeringen som tyder på att ätten har levande medlemmar och skriver ett kors + samt årtalet när den dog ut på svärdssidan och något mera sker inte." ''(Riddarhusets kommentar)''
Sedan riddarhuset under 1600-talet instiftades att organisera och katalogisera Sveriges adel har 2&nbsp;962 ätter introducerats. Omkring 80% av dessa är utslocknade. Några har också strukits fast de fortlever, till exempel friherrliga ätter som von Albedyhl, von Segerbaden och Wadenstierna. (Ätten har bott utomlands i över 100 år och har därmed förlorat säte och stämma på riddarhuset. Dock kan den adliga, kommendörsätten eller grevliga ätten vara representerad i riddarhuset.)
Observera att alla ätterna först i vår tid har kallats vid "namn". Natt och Dag till exempel (kanske Sveriges äldsta riddarsläkt) förde redan under tidig medeltid en delad sköld i svart och vitt men de kallade sig inte ''Natt och Dag'' för det. I själva verket tvingades sentida ättlingar att börja använda detta familjenamn i slutet av 1800-talet. Medeltida ätter kallas därför efter vad skölden liknar, och inom parentes: till exempel (rosor under stjärna), eller (tillbakaseende ulv). Andra, som ätten Trolle, skrivs Trolle utan parentes men först när de själva börjar kalla sig det i något brev e.d.
Högsta klassen av adelsmän (förutom kungen) under medeltid i Sverige är jarl, en uppenbarligen ärftlig värdighet. Jarlarna kommenderade över riddarna i riksrådet, som stod över de vanliga riddare. Steget under var sven av vapen, (de förde alltså egen sköld) och sedan sven (riddarväsen)ner, i allmänhet unga adelsmän som ännu inte dubbats till riddare.
Idag finns obetitlad och betitlad adel. De betitlade adelsätterna är grevliga, och friherrliga ätter. Begreppet lågadel och högadel används inte av Riddarhuset men sammanfattningsvis kan sägas att högadeln utgjordes av de grevliga och de friherrliga ätterna jämte riddarklassen från och med 1778 inklusive de 300 äldsta adelsätterna och de så kallade kommendörsätterna ("obetitlad högadel"), medan lågadeln utgjordes av de resterande obetitlade ätterna.
På Sveriges riddarhus har de olika introducerade ätterna ett nummer, där grevar, friherrar och obetitlad adel numreras åtskilt var för sig. I regel gäller att ju lägre numret är, desto tidigare har ätten introducerats i Sverige. Nr 1 bland grevar, Braheätten, är dock utslocknad sedan 1930. Det finns dock exempel på att ätter har introducerats på en utslocknad ätts nummer.
: Obs! Listan nedan är de medeltida namnen men inte komplett. En del är inte namn utan anger sätesgård eller -by. Senare namnbildningar hade oftare prefix och/eller tvåstaviga kombinationer av typ Silfverhielm eller Tornérhielm. Ju enklare namnet låter, i synnerhet om det låter som något man snabbt kan måla på en sköld, desto högre ålder, alltså mellan 1000-tal och 1500-tal.

Medeltidsätter och ätter adlade under 1500-talet


Algotssönerna
Ama (släkt)
And (ätt)
Aspenäsätten
Bagge av Botorp
Banér (släkt)
Bengt Hafridssons ätt
Bengt Bossons ätt
Bengt Mårtenssons ätt
Bese
Berndes kom till Sverige 1554 från Brandeburg, Johan Berndes d.ä. adlad 1574, utslocknad 1657.
Bexton
Bielke
Bille skånsk hög och uradelssläkt
Bjälboätten
Joar Blå
Boberg
Bonde (släkt)
Nr 1 Braheätten Grevlig, Utslocknad år 1930 med greve Per Magnus Brahe, slottsherre till Rydboholms slott.
Bröms
Buth
Bååt
Båt
Ekaätten
Eketrä
Erikska ätten, utslocknad år 1250, när Erik Eriksson (kung) avled.
Fargalt
Fleming (släkt)
Frille
Fånöätten
Geete
Grip (adelsätt)
Gyllencreutz
Gyllenstierna (friherrliga ätten G till Uleåborg utslocknade med Erik G. som dödades i slaget vid Poltava år 1709. Han hade två bröder där den ena var dödfödd år 1671, och den andre, fänriken vid livgardet Ludvig G. blev ihjälstucken år 1698 i Stockholm.)
Gäddaätten
Hjortätten (samma som Ulfsparre af Broxvik?)
Horn
Hålbonäsätten
Hästehufvud
Jägerhorn af Spurila
Jägerhorn af Storby, utslocknad
Krumme
Kurck
Kåse
Kärling
Lejonansikte
Lejonbalk
Leijonhufvud Svensk uradel från Södermanland, med bland de fem äldsta ännu levande adelsätterna av rent svenskt ursprung
Lilliehöök af Gälared & Kolbäck Svensk uradel från Västergötland
Lilliehöök af Fårdala nr.1 Riksrådsgrenen. Samma ursprung som adliga ätten Lilliehöök af Gälared & Kolbäck. Sedermera utgrenad i den Friherrliga ätten Lilliehöök nr.13
Marsvin (släkt), utslocknad
Mörner (tysk adel, ej medeltida svensk frälse)
Natt och Dag (började skriva sig Natt och Dag på 1700-talet)
Odygd, utslocknad
Oxehufwud
Oxpanna
Porse
Posse
Prytz
Ribbing
Rosenhane
Rosenstråle
Rålamb
Siöblad
Slatte
Somme (släkt)
Stake (släkt) Utslocknad med ogifte Harald Gustav Johansson Stake död 1795. (Andra uppgifter menar att ätten Stake utslocknade på svärdssidan den 31 augusti 1763 med majoren och riddaren Karl Magnus Stake)
Stolpe
Stång (adelsätt)
Sparre (adel)
Sture Grevlig,Utslocknad. På grund av konflikter med kungafamiljen (Erik XIV) blev ätten så ansatt, att den dog ut.
Svinhufvud
Sverkerska ätten Utslocknad år 1222. Siste representant: Johan Sverkersson.
Tanne
Tavast
Tott
Tre rutor af Slestad
Tre rosor Grevlig, utslocknad
Trolle
Ulvätten
Upplänning
Vasaätten
Vinstorpaätten
Örnfot [utslocknad på svärdssidan på 1470-talet, på spinnsidan mellan år 1505 och år 1511

Adlade under 1600-talet


Björnberg Svensk släkt från Västergötland. Adlad 1646. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1647, som adlig släkt nr. 359.
Bohm. Adlad 1651-07-17. Introducerad 1652 som adlig släkt nr 540.
Johan Lange, nobil Palmström, nr 867, född 19 juni 1621 i Rewhal (Reval). Död 1 januari 1686 Stockholm. Begraven i S:t Jacobs kyrka där hans vapen uppsattes. Adlades 16 december 1674 och introducerades på Riddarhuset 1675. Ätten anses utgången på manssidan 17 maj 1746. Johan Palmström kom att tjäna under drottning Kristina. Han är med all sannolikhet sekreterare vid drottningens kröning den 20 oktober 1650.
Anckarström. Utslocknad med kungamördaren Johan Jakob Anckarström som dömdes att förlora "liv, ära och adelskap". (Termen lyder oftast: "miste ära, liv och gods). Ätten fick inte längre heta Anckarström utan bytte namn till Löwenström efter mördarens frus flicknamn Löwen. Ätten Löwenström utdog 1863.
Ulf Utslocknad Melcher Axelsson adlades år 1620 men hade en enda son som var sinnessjuk. Ätten utslocknade med sonen.
Gyllenpistol Utslocknad - Henrik Gyllenpistol adlades år 1646. Ätten introducerades 1647, som adlig släkt nr 347. Ätten utgången på svärdssidan 1692.
von Witten af Stensjö - Casper Witte adlades år 1649.
Wijnbladh - Johan Winblad adlades år 1649.
von Mentzer - Släkt som härstammar från Meissen, Sachsen, Tyskland. Liborius kom i svensk tjänst 1620 och adlades 1663 som adlig släkt nr 720.
Stålhammar. Per Jönsson Hammar adlades år 1650. Ätten introducerades som nummer 476 men detta ändrades sedan till 496.
Prytz
Breitholtz - Claes Breitholtz fick svensk adelsskap 1650 och introducerades (nr 484) på Sveriges Riddarhus samma år. Hans bror Mauritz Breitholtz i Livland adlades 1653 men tog ej introduktion. Ätten tillhörde 1624 Livlands ridderskap.
Crafoord- Skotsk släkt från Aberdeenshire. Hette tidigare Craufurd of Fedderate och kom till Sverige sannolikt under Karl IX:s regeringsår. Introducerades i Riddarhuset 1668, som adlig släkt nr. 743.
Leijonancker Adlig ätt no.778 Nobilit den 18 augusti 1666 - Introducerad i Riddarhuset 1668. Den från Skottland bördige Daniel Young (1627-1688) kom till Sverige på 1650-talet och adlades år 1666 till namnet Leijonancker av Konung Karl den XI för sina förtjänster som underleverantör till den kungliga svenska armén.
Schönström Adlig ätt no 1056. Släkten kom ursprungligen från Dalarna. Assessorn i Bergskollegiet, Peter Svedberg adlades Schönström 1683. Introducerades i Riddarhuset 1686. Släkten utslocknad på svärdssidan 1848.<br>Se även Stierna, Stiernhielm och Swedenborg (adelsätt).
Bongenhielm Svensk släkt från Södermanland. Hette förut Bonge. Adlad 1694. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1699, som adlig släkt nr. 1352.
von Walkendorff -Pommersk uradel från Mecklenburg. Kom till Sverige via Danmark. Ätten naturaliserades genom kunglig resolution given den 7 juni 1664 i Stockholm av konung Karl XI:s förmyndarregering, de introducerades i riddarklassen samma år den 30 juni, som ätt nr 25 i Riddarhuset, genom guvernören i Landskrona sedermera vice landsdomaren i Skåne Christopher Walkendorff.

Adlade under 1700-talet


Heijkenskjöld adlades år 1761. Ätten introducerades år 1774 som adelsfamilj nummer 1983.
Hiort af Ornäs släkten adlades år 1768 och introducerades på Sveriges Riddarhus år 1774 i Sveriges riddarhus, som adelsfamilj nr. 2012.
Montgomery (släkt) Släkten är en Pommersk släkt från Stralsund och adlades år 1719 och introducerades år 1720 i Sveriges riddarhus, som adelsfamilj nr. 1648.
Adlerberg Johan Aron A. adlades år 1776 men dog redan år 1785 av att ha ätit gift. familjen bytte dock senar namn till Lindberg
Montgomery (släkt). Urgammal engelsk-skotsk släkt. Ursprungligen från Normandie. Inkom till Sverige kring 1720. Naturaliserad 1736, en ytterligare släkt med samma namn adopterad år 1774 och introducerad med samma nummer. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1776, som adlig släkt nr 196
Munck af Rosenschöld. Dansk släkt. Hette förut Munck. Adlad 1799. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1799, som adlig släkt nr: 2160.
von Wachenfelt. Tysk släkt Hannover, Mecklenburg. Hette förut Wachenhausen. Adlad 1688. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1723 som adlig släkt nr: 1743. Medlemmar av släkten skriver sig von Wachenfelt, vissa även von Wachenfeldt.
Wadenstierna. Svensk släkt från Uppland. Hette förut Wadensteen. Adlad 1702. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1703. Som adlig släkt nr. 1387. Upphöjdes 1766 i friherrligt stånd men har inte för denna värdighet tagit introduktion på Sveriges Riddarhus. Är introducerad som adlig släkt nr. 98 på Finlands Riddarhus samt som Baroni i Baltikum.
Swedenborg (adelsätt) Svensk släkt från Dalarna. Ättlingar till Jesper Svedberg. Adlad 1719. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1720 som adlig släkt nr. 1598. Se även Stierna, Stiernhielm och Schönström.
af Wetterstedt. Svensk släkt från Västergötland. Hette förut Wetterstedt. Samma släkt som adliga släkten med samma namn. Adlad 1772. Friherrlig 1806. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1776 som friherrlig släkt nr: 327. Endast huvudmannen har friherrlig värdighet.
Mannerstråle. Finsk släkt från Ingermanland. Hette förut Neüman. Adlad 1759. Introducerad på Sveriges Riddarhus år 1776, som adlig släkt nr: 2069.
von Schéele. Pommersk släkt adlades år 1768 och introducerades år 1776 i Sveriges riddarhus, som adelsfamilj nr. 2059.
Seton. Skotsk uradel känd sedan 1000-talet, ursprungligen flamländsk. Introducerades på Sveriges riddarhus år 1785, som adlig ätt nr. 2139.

Adlade under 1800-talet


Dardel, schweizisk ätt, kaptenen i engelsk tjänst Georges-Alexandre Dardel kom till Sverige 1808 och adlades här 1810, släktmedlemmarna skriver sig de Dardel, eller von Dardel.
Börtzell adlades år 1810
von Koch, majoren Nils Koch adlades år 1815.
Reventlow, den danske författaren och juristen Einar Carl Detlef Reventlow flyttade från Danmark till Sverige och blev svensk adelsman (naturaliserades) 1860. Han introducerades 1861 på nummer 2335 och var sonsonson till den danske greven tillika generalen Christian Ditlev Reventlow.

Adlade under 1900-talet


Hedin Upptäcktsresanden Sven Hedin adlades år 1902 av kung Oscar II, och blev den sist adlade i Sverige. Konungen miste rätten att adla år 1974 när den nya regeringsformen trädde i kraft.

Andra utslocknade ätter


Adelheim Utslocknad. Brukspatronen Carl Fredrik A. avsade sig sitt adelskap och kallade sig Borgström. Han tog en överdos opium år 1806 och släckte därmed sin ätt.
Bergenskjöld - löjtnanten vid Närkes regemente John B. var så deprimerad på grund av dåliga affärer och en alltmer belastad ekonomi att han 1867 tog sitt eget liv och därmed avslutade sin ätt.
Ehrenskiöld - Carl Gustaf E. var ute och red när hans häst kastade av sin ryttare, som avled och därmed avslutade sin ätt.
von Flygarell - Kornetten och vaktmästaren vid livgardet till häst, Carl Fredrik F., avled 1834 i kolera och slöt därmed sin ätt.
Kanterberg - Johan Fredrik K. var löjtnant vid livdragonerna på Drottningholm. Han dog 1787 i en duell och slöt sin ätt.
Plantenstedt - Hovrättsassessorn Olof P. dog 1721 efter att ha blivit överkörd på gatan och fått båda benen krossade. Med honom dog ätten ut.
Stegman - Utslockande med översten Jakob S. som drunknade när skeppet Regalskeppet Stora Kronan sjönk 1676.

Referenser

Se även


Alfabetisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska adelsätter
Kronologisk lista över på Riddarhuset introducerade svenska ätter
Kategori:Svenska adelsätter
Kategori:Genealogi
da:Svenske adelsslægter
no:Svenske adelsslekter

Alseda

Alseda är en ort cirka 12 kilometer från Vetlanda i Jönköpings län. Det ligger i Emådalen längs landsvägen mot Målilla. Den 23 maj 1741 besöktes orten av Carl von Linné.

Se även


Alseda socken

Källor


http://www.vetlanda.se/vanstermeny/vadsokerdu/boendemiljo/djurnatur/naturvard/ovriganaturomraden/alseda.4.77fc81261146f1b1dc6800017560.html Vetlanda kommun
Kategori:Orter i Vetlanda kommun
Kategori:Alseda socken

Arlanda Express


Fil:Arlanda Express 2009b.jpg, Solna kommun]]
Arlanda Express är det produktnamn under vilket A-train AB med tåg trafikerar sträckan mellan Stockholms centralstation och Arlanda, över Ostkustbanan och Arlandabanan utan mellanliggande stopp. Förbindelsen Arlanda Express invigdes den 24 november 1999. Restiden från Stockholm C till Arlanda, eller omvänt, är generellt 20 minuter, dock förekommer enstaka avgångar i morgon- och eftermiddagsrusning med något längre gångtid. Under högtrafik går tågen upp till vart tionde minut, övrig tid var femtonde minut.

Stationer


Vid ankomsten till flygplatsen stannar Arlanda Express först vid stationen Arlanda Södra, som betjänar terminalerna 2-4, därefter fortsätter tåget till slutstationen Arlanda Norra, som betjänar terminal 5 och Sky City. Avståndet mellan stationerna är runt 0,4&nbsp;km, troligen det kortaste avståndet mellan två stopp på svensk järnväg (på spårväg finns liknande avstånd), vilket motiveras med att det ska vara gångavstånd till flyget.
Arlanda Express och dess stationer är på Arlanda åtskilda från de genomgående spår vilka byggts för fjärrtågsoperatörernas (till exempel SJ) tåg, med stationen Arlanda Central vilken nås från Sky City. Sky City är en byggnad mellan terminal 4 och 5 där även vidare information om fjärrtrafiken kan fås och biljetter köpas.
Vid Stockholms centralstation trafikerar Arlanda Express spår 1-2, med biljettkontor och taxiangöring vid Vasaplan, ca 100 meter norr om Centralhallen.

Fordon


Arlanda Express använder tågsätten X3 (tåg) tillverkade av Alstom. Högsta hastighet för tågsätten är 200&nbsp;km/h. Endast ett litet antal tågsätt, 7 stycken, har tillverkats. X3 är ett fyrvagnars motorvagnstågsätt som är permanent sammankopplat. Totalt är tågsättet 93,4 m långt och har en tomvikt av 193,2 ton, motsvarande 1,015 ton per sittplats. Vagnskorgarna (karosserna) är byggda av stålplåt. Totalt har tågsättet 16 axlar, varav hälften är drivna. X3 har totalt 190 sittplatser, i genomsnitt cirka 48 platser per vagn.

Jämförelse flygtågen X3, norska 71 och brittiska 332

Inverkan på resemarknaden


Under 2008 reste cirka 3,2 miljoner resenärer med Arlanda Express, enligt ett pressmeddelande från januari 2009 (i genomsnitt cirka 10 000 resenärer per vardag), en ökning med 23% jämfört med 2005. Samtidigt hade Arlanda runt 18,1 miljoner resenärer (7 % mer än 2005), varav många byter mellan flyg. Marknadsandelen av markbundna resor till/från Arlanda (inkl bil) är cirka 30-40 %. Det vanligaste resesättet till Arlanda längs marken är med bil (som oftast parkeras, mindre ofta hämtas/lämnas resenären). Av de anställda på Arlanda åker runt 5% med tåget<ref></ref>. Det arbetar 16.000 personer vid Arlanda och de åker mest med bil och får gratis parkeringstillstånd (fast de måste Parkeringsförmån). Arlanda har i en strävan att minska sin miljöpåverkan gjort kampanjer gentemot de anställda att ta tåget, och det finns särskilda rabatter för anställda. Priserna har sänkts, och det har fått fler anställda att ta tåget.
Arlandabanan påverkar såväl flyg- som tågmarknaden genom att den binder ihop två olika trafikslag. För resenärer mellan Göteborg och Stockholm är tåg och flyg stora konkurrenter och Arlanda Express har gjort flyget mer attraktivt men ändå har antal passagerare ökat för tåget. Åker man Arlanda Express passeras Stockholm C och tåget till Göteborg kan för vissa upplevas som attraktivt. För vidare resonemang om detta, se separat artikel om Arlandabanan.
Arlanda Express har medverkat till att flygbolaget Malmö Aviation som flyger från Stockholm-Bromma flygplats under 2005 slutade använda devisen "Bromma ligger bättre till"., vilket de dock börjat med igen senare.

Ägare


Företaget som driver Arlanda Express heter A-Train AB, och har fram till 2040 ensamrätt på trafiken. A-Train AB ägs sedan januari 2004 till 100 % av Australien Macquarie Group efter att tidigare ha ägts av det konsortium som byggde Arlandabanan. Under de första åren gick A-train AB med förlust, inte minst på grund av att Arlandaflyget drabbades av en lågkonjunktur strax efter att Arlanda Express började sin verksamhet. Faktorer såsom Tsunamikatastrofen, SARS-epidemin, Irakkriget och 11 september-attackerna spelade in i detta och under samma period gick även ett antal flygbolag i konkurs eller köptes upp. Först 2005 började A-train AB visa vinst.

Källor

Externa länkar


http://www.jarnvag.net/index.php/vagnguide/motorvagnar-i-trafik/x3 Läs mer om X3 på järnväg.net
http://www.arlandaexpress.se/start.aspx Arlanda Express
Kategori:Motorvagnar
Kategori:Svenska järnvägsbolag
Kategori:Svenska tåg
Kategori:Järnväg i Stockholms län
cs:Arlanda Express
da:Arlanda Express
de:Arlanda Express
en:Arlanda Express
es:Arlanda Express
fr:Arlanda Express
ko:알란다 익스프레스
it:Arlanda Express
lad:Arlanda Express
hu:Arlanda Expressz
nl:SJ X3
ja:アーランダエクスプレス
pl:Arlanda Express
ru:Arlanda Express
fi:Arlanda Express
th:อาลันดา เอ็กซเพรส

Askorbinsyra

:''Vitamin C omdirigerar hit. För artisten med detta namn, se Colleen Fitzpatrick.''
Askorbinsyra, mer känt som C-vitamin, är en organisk syra och Antioxidanter.
Askorbinsyra kan syntetiseras ur glukos av de flesta växter och djur. Människor, vissa apor, marsvin och några få andra djurarter har emellertid en enzymdefekt som gör att dessa saknar förmågan att producera eget C-vitamin. Istället måste då detta intas via kosten. Födoämnen som innehåller höga halter av C-vitamin är till exempel potatis, grönsaker, citrusfrukter, sura bär, paprika, nypon, svarta vinbär, röda vinbär, jordgubbar samt en del inälvsmat såsom lever och binjurar.
Askorbinsyra är värmekänsligt. Vid den långvariga varmhållning och upprepade uppvärmning som kan förekomma då mat distribueras från centralkök, bryts efterhand askorbinsyran ned. Matens värde som C-vitaminkälla minskar då.
1937 fick Norman Haworth Nobelpriset i kemi för sitt arbete med att utreda askorbinsyrans struktur (det delades med Paul Karrer som fick pris för sitt arbete med vitaminer). Medicinpriset det året gick till Albert Szent-Györgyi för hans studier av askorbinsyrans biologiska funktioner.
Salter och estrar av askorbinsyra får ändelsen -at och kallas askorbater.
Askorbinsyra finns i snabbköp kryddhylla.

Funktion i människokroppen


C-vitamin är nödvändigt för bland annat bindvävens ämnesomsättning. Det underlättar järnupptagningen i magen (överför metalljonerna till enzymerna). Dess benägenhet att Reduktion (kemi) ger askorbinsyran en antioxidativ effekt på andra ämnen i kroppen.
Rekommenderat dagligt intag (RDI) är enligt svenska normer 30 till 60 mg/dag (85/100&nbsp;mg för gravida/ammande), vilket är lägre än de amerikanska normerna som ligger på 60-95&nbsp;mg/dag. Det räcker dock med 10&nbsp;mg/dag för att undvika skörbjugg. Se vidare Rekommenderat dagligt intag-tabell.
Lindrig brist kan ge blödningar i tandköttet (vilket leder till tandlossning), försämrad Blodkoagulering, trötthet, muskelsvaghet, ökad risk för infektioner. Allvarlig brist av askorbinsyra ger skörbjugg.
Askorbinsyra är vattenlösligt, vilket gör att ett eventuellt överskott försvinner ur kroppen med urinet. Det finns exempel på att personer med benägenhet att bilda njursten får just njursten om de intar kroniskt stora mängder av askorbinsyra.
Linus Pauling gjorde sig, efter att ha fått två Nobelpris för andra upptäckter, känd som livlig förespråkare för nyttan av intag av askorbinsyra i stora mängder. Han ansåg att C-vitaminintag i farmakologiska doser (större än RDI) kan mildra och förkorta exempelvis förkylningar. Enligt studier tycks C-vitamin kunna lindra förloppet vid förkylning.
Forskning har även bevisat att C-vitamin neutraliserar fria radikaler som annars förhindrar produktionen av kväveoxid i blodådrornas endotelceller. Detta medför att deras vasodileringsförmåga, eller flexibilitet, förbättras och därmed utjämnar högt eller lågt blodtryck mer effektivt.
Som tillsats (antioxidationsmedel) i livsmedel har det E-nummer .

Reaktion i livsmedel


Under våren 2006 fick allmänheten reda på att man upptäckt att en farlig kemisk reaktion kan ske i livsmedel som innehåller askorbinsyra och natriumbensoat (E 211), typiskt läsk. När dessa två reagerar under värme med varandra bildas det mycket carcinogena ämnet bensen. Det förekommer dock mycket diskussion om huruvida de bensenhalter som uppstår i dessa reaktioner är relevanta ur risksynpunkt eller ej.

Källor


Kategori:Antioxidationsmedel
Kategori:Organiska syror
Kategori:Sockersyror
Kategori:Vitaminer
Kategori:Antidepressiva läkemedel
Kategori:Dihydrofuraner
Kategori:Laktoner
cy:Asid ascorbig
da:Ascorbinsyre
de:Ascorbinsäure
et:Askorbiinhape
en:Ascorbic acid
es:Ácido ascórbico
eo:Askorbata acido
fa:اسید اسکوربیک
fr:Acide ascorbique
hi:एस्कॉर्बिक अम्ल
io:Askorbata acido
id:Asam askorbat
it:Acido ascorbico
kk:Аскорбин қышқылы
ky:Аскорбин кычкылы
lb:Ascorbinsaier
lt:Askorbo rūgštis
hu:Aszkorbinsav
nl:Ascorbinezuur
ja:アスコルビン酸
pl:Kwas askorbinowy
pt:Ácido ascórbico
ro:Acid ascorbic
ru:Аскорбиновая кислота
simple:Ascorbic acid
sk:Kyselina L-askorbová
sr:Askorbinska kiselina
ta:அஸ்கார்பிக் அமிலம்
ur:اسکوربک ترشہ
zh:抗坏血酸

Apelsin


Fil:Ambersweet oranges.jpg
Fil:Citrus sinensis close-up.jpg
En apelsin (''Citrus × sinensis '' Sinensis-Gruppen) är ett orangefärgat bär som kommer ifrån apelsinträdet. Det svenska namnet apelsin kommer från medeltida nederländska och tyska ''appelsina/appelsine'' som betyder "äpple från Kina" (ej att förväxla med granatäpple som på engelska kallas just för ''Chinese Apple''). Apelsinen är ingen naturligt förekommande art utan en Hybrid (biologi) mellan pompelmus (''C. maxima '') och småcitrus (''C. reticulata'').

Historik och namn


Apelsinen härstammar från Sydostasien men växer idag i många områden i världen. Färgen orange har fått sitt namn ifrån apelsinen som på franska (och engelska) heter just ''orange''. Fruktnamnet kommer från sanskrits ''na rangi,'' Na rangi eller ''naranja'' översattes via bland andra persiska och arabiska till "norange" på engelska, senare omformat till det enklare orange. Samma sak hände i Frankrike och Italien, medan den i Spanien fortfarande kallas ''naranja''.
Apelsin har vanligen n-genus (en apelsin, apelsinen), men har t-genus i stora delar av södra Sverge (ett apelsin, apelsinet).

Produktion


De tio största producentländerna producerade så här många ton apelsiner 2005:

Import


2009 importerades 77 866 ton apelsiner till Sverige, inklusive pomeranser. dessutom importerades 76 339 ton övriga citrusfrukter.

Se även


Blodapelsin (säljs även som ''röd apelsin'')

Källor


Kategori:Vinruteväxter
Kategori:Citrusfrukter
Kategori:Ap Växtindex
am:ብርቱካን (ፍሬ)
ab:Апатырқал
ar:برتقال
an:Narancha (fruita)
ast:Naranxa (frutu)
az:Portağal
bn:কমলা (ফল)
zh-min-nan:Liú-teng
bar:Pamarantschn
be:Апельсін
be-x-old:Апэльсін
bg:Портокал
bo:ཚ་ལུ་མ།
bs:Narandža
br:Aouraval
ca:Taronja
cs:Pomeranč
sn:Ranjisi
tum:Olenji
cy:Oren (ffrwyth)
da:Appelsin
de:Orange (Frucht)
nv:Chʼil łitsxooí
dsb:Apelsina
et:Apelsinipuu
el:Πορτοκαλιά
eml:Partugal
en:Orange (fruit)
es:Naranja
eo:Oranĝo (frukto)
eu:Laranja
fa:پرتقال
fr:Orange (fruit)
ga:Oráiste (toradh)
gv:Oranje
gl:Laranxa (froita)
gu:સંતરુ (ફળ)
ko:오렌지
hi:संतरा (फल)
hsb:Apelsina
hr:Naranča
io:Oranjo
id:Jeruk manis
os:Апельсин
is:Appelsína
it:Citrus × sinensis
he:תפוז
jv:Jeruk
kn:ಕಿತ್ತಳೆ
pam:Dalandan
ka:ფორთოხალი
kk:Апельсин
sw:Chungwa
ht:Zoranj
mrj:Апельсин
lad:Portokal (fruto)
lo:ໝາກກ້ຽງ
la:Citrus sinensis
lv:Apelsīns
lb:Orange (Fruucht)
lt:Apelsinas
ln:Lilála
hu:Narancs
mk:Портокал
ml:ഓറഞ്ച് (സസ്യം)
mr:संत्रे
arz:برتقان
ms:Oren (buah)
mn:Жүрж
my:လိမ္မော်သီး
nah:Naranjaxocotl
nl:Sinaasappel
nds-nl:Appelsien
ja:オレンジ
nap:Pertegàll
no:Appelsin
nn:Appelsin
oc:Irange
pms:Citrus sinensis
pl:Pomarańcza
pt:Laranjeira
kaa:Apelsin
ro:Portocal
qu:Chilina
ru:Апельсин
se:Appelsiidna
sa:नारङ्गफलम्
sco:Oranger
sq:Portokalli
scn:Arancia
simple:Orange (fruit)
sk:Pomaranč
sl:Pomaranča
szl:Apluzina
sr:Наранџа
sh:Naranča
fi:Appelsiini
tl:Dalandan
ta:தோடை
te:బత్తాయి
th:ส้ม
to:Moli
tr:Portakal
uk:Апельсин
ug:ئاپېلسىن
vi:Cam
vls:Seenappel
war:Aranghitas (bunga)
yi:מאראנץ
yo:Ọsàn
zh-yue:橙
zh:橙

Alsike


Alsike är en tätort i Knivsta kommun i Alsike socken. Alsike är ett stationssamhället som växte upp runt Alsike station mellan Stockholm och Uppsala.

Geografi


Alsike är beläget i Knivsta kommun, 15&nbsp;km söder om Uppsala centrum, vid Ostkustbanan strax väster om motorvägen E4. Söder om Alsike ansluter riksväg 77 från Norrtälje. Avståndet till Arlanda flygplats är cirka 25&nbsp;km och till Alsike gamla kyrkby vid Mälaren (Ekoln) är det cirka 6&nbsp;km.

Alsikeklöver


Alsike har givit namn åt växten Alsikeklöver, vars första fynduppgift återfinns i Carl von Linnés ''Swenskt Höfrö'' (Kongliga Swenska Wetenskapsacademiens handlingar 1742).

Befolkningsutveckling

Källor


Noter

Externa länkar


http://www.svenskakyrkan.se/knivsta/alsike/alsike%20kyrka.htm Notiser om Alsike kyrkas historia
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/trifo/trifhyb.html Alsikeklöver
Kategori:Orter i Knivsta kommun
Kategori:Tätorter i Sverige
de:Alsike
en:Alsike, Sweden
nl:Alsike
no:Alsike
nn:Alsike

Alsnö stadga

<div style="float:right;background:#CCCCCC;width:40%;padding:10px"> Utdrag ur stadgan <br />
"Ellighaer maedaer thy at thaet aer wael waerduct, at thaer sum os fylghiae frammarmer badthi maed
radhum oc hialpp, at ther havi mere aeru, tha giwm wir allae warue maen oc wars kyaerae broðpors
baendigs oc allae therrae bryttiae oc landbo oc allae tha i therrae goz auru liðughae af allum konongslicum raet, swa oc allae aerkibiskopsins swennae oc allae biscupaennae swenae. Wir vilium oc at allir ther maen, aer maeð ørs thioenae, at ther hawi thaet samae fraelsi, hwem sum ther thianae haelst."</div>
Alsnö stadga är en stadga som utfärdades av kung Magnus Ladulås på Alsnö hus, troligen 27 september 1280. Alsnö stadga har av äldre forskning setts som det dokument som konstituerar ett världsligt frälse i Sverige. En nyare forskningsinrikting hävdar däremot att stadgan snarare ytterligare formaliserar och skriftfäster ett redan existerande system.

Stadgans form och innehåll


Alsnö stadga är utformat som ett öppet kungligt brev, det vill säga riktat till ”allum þem mannum ær þettæ breff se och høræ” (”alla som tar del av brevet genom att läsa det eller få det uppläst för sig”). Det ursprungliga brevet är inte bevarat. Stadgan är känd genom två avskrifter på fornsvenska från 1300-talets första hälft. Båda texterna kommer från handskrifter där de utgjort bilagor till Västgötalagen. Den äldre, från omkring 1325, har tillhört den så kallade Vidhemsprästen.
Stadgans uppställning är standardmässig för ett medeltida latinspråkigt diplomatik från 1200-talets slut. Den svenskspråkiga förlaga som de bevarade texterna kopierats från var sannolikt en samtida översättning av ett latinspråkigt original.
Stadgan är indelad i fyra artiklar. Artikel 1 är mycket utförlig, mer än tio gånger längre än någon av de övriga, och kan därför anses som stadgans huvudartikel. Den brukar ibland betecknas som ”gästningsartikeln”. Artikel 2 handlar om konungs edsöre, artikel 3 är den som ansetts konstituera eller åtminstone formalisera det världsliga frälset och därför ofta kallas ”frälseartikeln”. Artikel 4 handlar om kungliga ämbetsmäns olaga skatteuttag från bönderna.

Artikel 1


Gästningsartikeln inleds med en problembeskrivning. Den kungör att det under en längre tid förekommit en ”osed”, nämligen att resande stormän med sina följen våldgästar bönder utan att göra rätt för sig. Enligt stadgan tömmer de böndernas lador men ''aldrigh æru þer swa rikir et þer willia eigh gistæ fatøkræ mannæ hus oc allæn sin cost hawæ vtæn pæningæ, oc nøtæ þet vp enæ littlæ stunð ær hin fatøke hawir længi arwuðþæt fore'' (ungefär: "aldrig är de så rika att de drar sig för att gästa en fattig mans hus och ta sig mat utan att betala och äter på en liten stund upp det som den fattige länge fått arbeta för"). Stadgan inskärper därför de bestämmelser som gäller för vägfarandes skyldigheter gentemot bönderna.
Artikeln stadgar att det i varje härad ska finnas en rättare som anvisar de vägfarande ett övernattningsställe hos någon bonde som ska erhålla ekonomisk kompensation för gästningen. Bötesbelopp fastställs för den som tredskar mot rättarens beslut. Om en bonde vägrar att ta emot en gäst ska han böta tre mark penningar, av vilka kungen och den resande får vardera en mark, häradet 16 örtug och rättaren 8 örtug penningar. Om rättaren inte kan anvisa en lämplig övernattningsplats döms han att betala sex mark, två till den resande, två till kungen och två till häradet. Om en vägfarande våldgästar en bonde och inte betalar för sig räknas det som rån. Den skyldige har då en månad på sig att erlägga 40 mark i böter, annars döms han fredlös (’’uthlægær’’) i hela riket. Allmänt klargörs att gästning innebär en skyldighet från vilken endast undantas kungen och biskoparnas egna gårdar samt de gårdar som ägs av riddare och väpnare som är i kungens tjänst.

Artikel 2


Stadgans edsöresartikel innehåller ett bekräftande av Birger jarls tidigare, numera försvunna, stadgor om edsöresbrott. Den första bestämmelsen gäller straffet för den som dräper någon i annans gård, offrets egen eller tredje parts. En sådan dråpsman döms ’’vtlaghðer’’ vilket innebär landsförvisning. Han mister all sin egendom ovan jord och döms ’’biltog’’ (fredlös) över hela riket, vilket innebär att han saklöst kan dödas av vem som helst om han påträffas inom rikets gränser. Egendomen delas i tre lika stora delar som går till målsägaren, kungen och häradet. Målsägaren kan dock, om förlikning ingåtts, begära hos kungen att förövaren får lösa sin biltoghet mot en avgift om 40 mark penningar som går till kungen.
Artikeln stadgar ’’samu hæmð’’ (samma påföljd) får den som dräper eller sårar någon i kyrka eller på tinget, som bryter ingången förlikning, lemlästar eller våldtar någon eller griper en man för annan mans gärning.

Artikel 3


Stadgans tredje artikel är den omdiskuterade så kallade ”frälseartikeln”. Den meddelar att:
”…ger vi alla våra män och vår käre bror Bengt Birgersson (Folkungaätten) män och alla deras brytar och landbor och alla dem som i deras gods finns, fria från all regale. Dessutom alla ärkebiskopens svenner och alla biskoparnas svenner. Vi vill också att alla män som tjänar till häst att de skall ha samma frihet…”
Det som diskuterats av forskningen är vad som ska innefattas i ”kunglig rätt”. Den vanligaste tolkningen har varit att uttrycket åtminstone täcker in de ordinarie ledungsskatterna och gengärden (den kungliga gästningsrätten).
Ett annat problem är slutet på den mening som handlar om 'alla som tjänar till häst'. Den slutar nämligen: ”…hwem sum þem þianaæ hælst” (”vem de än tjänar”). De historiker som vänt sig mot tanken att Alsnö stadga konstituerar frälset i Sverige har hävdat att det endast är denna detalj som var en nyhet vid stadgans utfärdande. De menar att en frihet från kungliga skatter och pålagor redan flera årtionden tidigare genomförts för de män som stod i direkt tjänsteförhållande till kungen. Alsnö stadga utvidgar enligt denna tolkning en redan befintlig frälsefrihet till att gälla även de lägre frälseskikten; de som tjänade kungens män innefattas nu också av stadgan i just begreppet ”kungens män”. Frälsets framväxt ses i denna tolkning som en långvarig flerstegsprocess där Alsnö stadga snarare bekräftar redan existerande förhållanden än skapar en ny samhällsklass.

Artikel 4


Den sista artikeln förbjuder innehavare av förläningar att självsvåldigt pålägga bönderna något slags utgifter eller prestationer utöver de ordinarie. Extra gästning eller skjutsningar får inte förekomma utan att bönderna inom förläningen medger sådana genom beslut vid tingen. Om bestämmelsen inte följs resulterar det i förlust av förläningen och skyldighet att erlägga ekonomisk ersättning till de drabbade bönderna.

Dateringsproblemet


Forskare noterade tidigt att de bevarade stadgetexternas självdatering till 1285 inte kunde vara riktig, eftersom det bland de närvarande vittnen som nämns i brevet finns två personer som dog redan 1281. Ärkedjäknen Bengt i Uppsala dog 9 september detta år och 25 oktober avled ärkebiskop Jakob Israelsson. Stadgan måste alltså vara utfärdad före 9 september 1281. Det tidigaste möjliga datumet ges av stadgans inledning (''intitulatio'') där Magnus Ladulås tituleras ”sweæ konungær oc gøtæ”, en titel som togs i bruk någon gång mellan 15 maj och 9 juni 1279.
Det dateringsförslag som fått stöd av de flesta forskare presenterades 1948 av Hans Jägerstad och bygger på antagandet att översättaren har missförstått den sannolika latinska dateringsfrasen ''MCCLXXX quinto Kal. oct.'' och läst den "MCCLXXX quinto Kalendis octobris" och felaktigt lagt ordet ”quinto” till årtalet. Därmed har översättaren enligt Jägerstad lagt fem år till det riktiga årtalet 1280 och fått dateringen 1 oktober 1285.
Enligt Jägerstad måste originalets dateringsfras med korrekt upplösta förkortningar ha varit ’’MCCLXXX quinto Kalendas octobris”, vilket ger 27 september 1280. Dateringen får starkt stöd av ett bevarat originalbrev som visar att kung Magnus var på Alsnö 26 september. Ett stormannamöte där vid den tidpunkten passar också in i det politiska händelseförloppet med avrättningen av Filipssönernas uppror i Stockholm en månad tidigare (20 augusti). Jägerstads dateringsförslag har accepterats som det mest sannolika bl a av Jerker Rosén, Hugo Yrwing och Herman Schück. Även Erland Hjärne och Carl Gustaf Andræ har accepterat den som trolig även om de framhållit andra möjligheter.
Det enda alternativa förslag som fått starkt stöd av framstående forskare är andra halvan av maj månad 1279. För denna datering framfördes 1911 en detaljerad argumentation av Sven Tunberg som 1951 i en debatt med Jägerstad vidhöll sin uppfattning. Det starkaste stödet har Tunberg fått genom att Jan Liedgren, som tidigare stött Jägerstad, 1985 ändrade sin uppfattning på grund av det så kallade ’’Växjöprotokollet’’.
Detta protokoll, daterat 15 februari 1280, handlar om de flera grova brott (''uariis et multis criminibus'') som begåtts av växjöbiskopen Ascer (biskop i Växjö), en av Alsnö stadgas namngivna vittnen. Liedgrens ändrade ståndpunkt bygger på antagandet att Ascer knappast kan ha medverkat i ett sammanhang som Alsnö möte bara ett halvår efter det han befunnits skyldig till simoni och sexuellt umgänge med fyra kvinnor, av vilka två var gifta. Eftersom Ascer bevisligen var biskop ännu 1286 måste han ha då fått absolution av påven. Ett bevarat brev utfärdat av Ascer 24 juni 1283 i Orvieto antyder att han själv reste till påven för att lägga fram sin sak.
Liedgren menar att så tidigt som i september 1280 kan Ascer ännu inte ha fått absolution. Enligt gällande bestämmelser måste han ha legat under ”lilla bannet” (''interdictio ingressus ecclesie'') och därför kan Ascer inte ha medverkat i ett officiellt sammanhang på högsta riksnivå eftersom han inte tilläts utöva biskopsämbetet. Resonemanget står och faller med hur bokstavstroget den Kanonisk rätt bestämmelser följdes i 1200-talets Sverige, en fråga som aldrig kommer att kunna besvaras.

Källor


Hans Jägerstad, ''Hovdag och råd under äldre medeltid. Den statsrättsliga utvecklingen i Sverige från Karl Sverkerssons regering till Magnus Erikssons regeringstillträde (1160-1331)'' (Stockholm 1948)
Gabriela Bjarne Larsson, ''Stadgelagstiftning i senmedeltidens Sverige'' (Stockholm 1994)
Jan Liedgren, "Alsnö stadgas språk och datering" i ''Rättshistoriska studier'' band XI (1985)
Herman Schück ''Kyrka och rike - från folkungatid till vasatid'' (Stockholm 2005).
Hugo Yrwing, ''Maktkampen mellan Valdemar och Magnus Birgersson 1275-1281'' (Lund 1952)
Kategori:1280
Kategori:Sverige under 1200-talet
Kategori:Svenska historiska lagtexter
Kategori:Svensk adel
de:Satzung von Alsnö
en:Ordinance of Alsnö
fi:Alsnön sääntö
it:Ordinanza di Alsnö

Alunbad

#OMDIRIGERING Alungarvning

Anders Grip

#OMDIRIGERING Snoken

Alungarvning

Alungarvning, också kallad vitgarvning, är en garvningsmetod ger ett smidigt och ytterst töjbart läder. Dess beständighet är däremot inte så god och metoden kan ses som lite av en konservering. I vatten löses de garvande ämnena ut. Vid behov kan dock lädret bättras på genom en omgarvning. Alungarvning har ofta kombinerats med andra metoder till exempel med fett för att få bättrehållbarhet. En populär svensk specialitet var det så kallade Svensklädret som kombinationgarvades
med alun och vegetabiliska garvämnen. Alungarvade produkter har ytterligare en nackdel. De är känsliga för värme och tål det till och med sämre än rå hud.

Se även


garvning
garvare
Kategori:Skinn

Alungröt

#OMDIRIGERING Alungarvning