Alvastra


Alvastra är en ort i Ödeshögs kommun i Östergötland, Östergötlands län.
Alvastra är belägen vid södra foten av Omberg i Ödeshögs församling. Här finns Ellen Keys Strand och Alvastra pålbyggnad från stenåldern men mest känd är ändå trakten för Alvastra klosterruin där Alvastra krönikespel uppförs varje år.
Fil:Suecia Alvastra.jpg, runt 1700.]]
Kategori:Orter i Ödeshögs kommun
en:Alvastra
lt:Alvastra
nn:Alvastra
pl:Alvastra
ru:Альвастра

Atari ST


Fil:Atari520ST Interface.jpg
Atari ST var en av de populäraste hemdatorerna under andra hälften av 1980-talet och första hälften av 1990-talet. Baserad på en Motorola 68000 CPU på 8 hertz var dess främsta konkurrent Amiga 500 från Commodore. Atari ST utkom i flera olika modeller.
Datorns operativsystem, TOS ("The Operating System"), baseras på GEMDOS och det grafiska användargränssnittet GEM (data) (Graphic Environment Manager), båda utvecklade av Digital Research. Tack vare dess inbyggda MIDI-portar var den även mycket populär bland musiker. Den första modellen i Sverige var Atari 520 ST som släpptes 1985, strax innan Commodore lanserade sin första Amiga-modell, Amiga 1000.

ST-modeller


Atari 130ST - 128 kibibyte Random Access Memory. Prototyp som visades upp första gången 1985 på Winter Las Vegas Consumer Electronics Show.
Atari 260ST - 512 KiB RAM, varav operativsystemet som lästes in i RAM från disk upptog nästan hälften och lämnade inte mycket mer än 256 KiB ledigt minne, därav namnet 260 ST.
Atari 520ST - 512 KiB RAM.
Atari 520ST+ - 1024 KiB RAM. Ersattes snabbt av Atari 1040STF.
Atari 520STF - 512 KiB RAM.
Atari 520STM - 512 KiB RAM.
Atari 520STFM - 512 KiB RAM.
Atari 1040STF - 1024 KiB RAM.
Atari 1040STFM - 1024 KiB RAM.
Atari MEGA ST - 1MiB RAM.
Atari MEGA ST2 - 2 MiB RAM.
Atari MEGA ST4 - 4 MiB RAM.
Atari 520STe - 512 KiB RAM.
Atari 1040STe - 1024 KiB RAM
Atari 4160STe - 4096 KiB RAM.
http://www.sr1.se/atari/4160ste/4160ste.jpg Bild
Atari MEGA STe - Motorola 68000 CPU på 16 hertz. 1, 2, eller 4 MiB RAM.
Atari STacy - En portabel Atari ST med en inbyggd monokrom bildskärm.
http://www.sr1.se/atari/stacy/nstacy0.jpg Bild http://www.sr1.se/atari/stacy/starcy1.jpg Bild1 http://www.sr1.se/atari/stacy/jstacysysinfo.jpg Bild2
Atari ST Book - Ersättaren till Atari STacy.
''ST'' står för ''sixteen thirtytwo'' vilket är databussens bredd i bit (16) respektive processorns interna registerstorlek i bit (32). Atari TT har 32 bitars databuss och processorn 32 bitars register. ''F'' står för inbyggd diskettstation och ''M'' står för inbyggd RF-modulator, vilket gjorde det möjligt att ansluta datorn direkt till en TV-apparats antenningång. ST- och STM-modellerna levererades även med extern nätdel, medan den i övriga modeller är intern. ''E'' står för ''enhanced'', en förbättrad serie med en 12 bitars palett (4096 färger), Blitter för snabbare grafik och DMA-ljud. Även MEGA ST2 och MEGA ST4 är utrustad med en blitterkrets.

Övriga modeller i serien


Fil:Atari_1040STf.jpg
Atari TT - Motorola 68030 CPU på 32 hertz. http://www.sr1.se/atari/tt030/ntt0.jpg Bild1 http://www.sr1.se/atari/tt030/ntt1.jpg Bild2 http://www.sr1.se/atari/tt030/ntt2.jpg Bild3
Atari Falcon030 - Motorola 68030 CPU på 16 MHz, 1, 2, 4, eller 14 mebibyte Random Access Memory. http://www.sr1.se/atari/falcon030/nfalcon030kart.jpg Bild1 http://www.sr1.se/atari/falcon030/falcon4160ste1.jpg Bild2

Klonsystem


Utöver de officiella modellerna från Atari fanns även ett antal kloner:
Hades040/060
Milan040/060
DirecTT
Eagle
T40

Specifikationer


Samtliga modeller har:
Inbyggda MIDI-portar.
16 bits DMA-port (kallad ACSI) för hårddisk, tapesteamer och liknande.
192 kibibyte ROM där TOS och GEM (data) ligger lagrat (från 520ST. Tidigare låg operativsystemet på disk och laddades vid start av systemets BIOS).
RS232-gränssnitt och skrivarport.
Tre olika grafiklägen: 320 × 200 i 16 färger (50/60 Hz), 640 × 200 i 4 färger (50/60 Hz) och 640 × 400 (72 Hz) i 2 färger (monokrom). Färgerna är valbara från en 9 bitars färgpalett (512 färger).
De tidiga modellernas ljudkrets är en AY-3-8910 från Yamaha Corporation.

Externa länkar


http://dmoz.org/Computers/Systems/Atari/ST/
Kategori:Hemdatorer
Kategori:Atari-hårdvara
Kategori:16-bitarsdatorer
als:Atari ST
ca:Atari ST
cs:Atari ST
da:Atari ST
de:Atari ST
en:Atari ST
es:Atari ST
fr:Atari ST
hr:Atari ST
id:Atari ST
it:Atari ST
lt:Atari ST
hu:Atari ST
nl:Atari ST
ja:Atari ST
no:Atari ST
nn:Atari ST
oc:Atari ST
pl:Atari ST
pt:Atari ST
ru:Atari ST
sr:Atari 520
sh:Atari ST
fi:Atari ST
zh:雅達利ST電腦

Abba


ABBA var en Sverige popmusik, som bildades Musikåret 1970 i konstellationen 'Festfolket' och upplöstes i januari Musikåret 1983.
Namnet ABBA kommer från medlemmarnas initialer: Agnetha, Björn, Benny och Anni-Frid. Från och med singeln Dancing Queen som kom 1976 skrevs namnet med det första B:et spegelvänt, vilket också blev gruppens logotyp.
ABBA bestod av två gifta par: Björn Ulvaeus och Agnetha Fältskog samt Benny Andersson och Anni-Frid Lyngstad. När deras äktenskap brast 1979 respektive 1981 upphörde allt turnerande, och gruppen upplöstes slutligen i början av 1983 då Agnetha tillkännagav att Abba hade splittrats. Medlemmarna började efter det att arbeta med andra projekt, Björn och Benny med musikalen ''Chess'' och Agnetha och Anni-Frid med sina fortsatta karriärer som soloartister. Sista albumet med ABBA var ''The Visitors'', som kom ut Musikåret 1981. Det var det allra första albumet som spelades in på CD, men Billy Joels '52nd Street' fick förtur ut på hyllorna. Titelspåret 'The Visitors' liknar inget annat som gruppen spelade in och hade även politiskt laddad text om hur det är att leva i en diktatur och vänta på besök av främlingarna i form av säkerhetspolisen.
Då ABBA upplöstes 1983 hade gruppen sålt omkring 180 miljoner skivor. Abba är, med sina i dag över 400 miljoner sålda skivor i hela världen, Sveriges mest framgångsrika musikexport genom tiderna, och fortsätter sälja 2-4 miljoner skivor varje år. ABBA blev den första popgruppen från Kontinentaleuropa/Norden att under en längre tid nå större framgångar i den engelska världen.

Historik


Medlemmarna i ABBA hade redan under 1960-talet haft musikaliska framgångar: Benny Andersson med Hep Stars, Björn Ulvaeus med Hootenanny Singers och Agnetha Fältskog och Annifrid Lyngstad som soloartister. Björn och Benny arbetade tillsammans som musikproducenter i Stikkan Andersons Polar-studio före ABBAtiden, bland annat med Ted Gärdestad.
Det stora internationella genombrottet kom i Eurovision Song Contest 1974, där gruppen framförde det vinnande bidraget ''Waterloo (sång)''. ABBA räknas som Sveriges största musikexport någonsin. Den 16 mars 2010 valdes ABBA in som de första svenska artisterna i Rock and Roll Hall of Fame and Museum.

Den första tiden


Musikåret 1970 gav Björn och Benny ut singeln ''She’s My Kind of Girl'' men detta var inte den första låt som Björn och Benny skrev tillsammans. Redan under 1960-talet skrev de sånger som ''It Isn’t Easy To Say'' och ''A Flower in My Garden'', vilka båda spelades in av Hep Stars. Under 1970 började medlemmarna göra musik tillsammans, då under namnet Festfolket (inledningsvis ''Två gånger festfolk''), och fick en mindre hit med låten 'Hej gamle man'.
Musikåret 1971 koncentrerade sig Björn och Benny på att skriva låtar. En av deras stora framgångar detta år var ''Language of Love'', som bland annat spelades in av den Frankrike artisten Françoise Hardy. 1971 började Björn och Benny också som musikproducenter för Polar Records. En av de första skivorna som de producerade var Ted Gärdestads debutalbum ''Undringar''.
Musikåret 1972 kom de första skivorna där alla Abbamedlemmarna medverkade, under namnet "Björn och Benny, Agnetha och Anni-Frid". Gruppens musik kunde då beskrivas som pop-schlager med lättare inslag av folkrock. Medlemmarna frågade Abba Seafood om det var okej att kalla gruppen Abba vilket godkändes. I USA lanserades dock tre singlar av Playboy Records, under namnet "Björn & Benny (with Svenska flicka)".

Genombrottet


Fil:Abba 28011977 15 200.jpg
Gruppen Björn, Benny, Agnetha och Anni-Frid deltog i Melodifestivalen 1973 med ''Ring ring''. Låten slutade på en tredjeplats men detta hindrade inte gruppen från att få sin första större framgång.
Den stora framgången skulle komma året därpå, då med det kortare namnet ABBA, då gruppens framförande av ''Waterloo (sång)'' som första svenska bidrag vann Eurovision Song Contest i finaltävlingen i Brighton. Detta banade vägen för en internationell karriär. ''Waterloo'' blev, förutom i Sverige, listetta i flera Europa länder. Låten blev även en hit i USA där den hamnade på som bäst på en sjundeplats på Billboardlistan.
Efter ''Waterloo'' dröjde det ett och ett halvt år till nästa framgång, då gruppen fick en hit med ''SOS'', baserad på en låt som först gjordes på svenska till Agnetha Fältskogs soloskiva ''Elva kvinnor i ett hus''. Låten låg som bäst på sjätte plats på den Storbritannien listan, och på femtonde i USA. ''Mamma Mia'' lyckades klättra till förstaplatsen i Storbritannien, vilket stärkte gruppens status där. Åren Musikåret 1974–Musikåret 1980 hade ABBA nio ettor på Englandslistan och en i USA.
Musikåret 1976 var ABBA en av världens mest populära popgrupper, med låtar som ''Money Money Money'', ''Fernando'', ''Knowing Me Knowing You'' och ''Dancing Queen'', som blev USA-etta musikåret 1977. Det blev gruppens enda singeletta på den för skivartister då så viktiga USA-marknaden. Vid lanseringen av ''Dancing Queen'' fick ABBA en synnerligen exklusiv draghjälp, då gruppen den 18 juni musikåret 1976 framförde låten i TV-sänd gala tillägnad kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, som dagen efter skulle bli Sveriges tron.
ABBA var en supergrupp på toppen av sin karriär vid en tid då europeisk popmusik skattades högt i USA. Intresset för ABBA kulminerade i USA, samtidigt som punk och new wave började öka sin popularitet i Europa. En turné i Australien 1977, där ABBA var oerhört populära, dokumenterades i filmen ''ABBA – The Movie'', med premiär i december samma år. ABBA var också populära i östra Europa trots den kommunistiska diktaturen. ABBA gästade TV-shower i såväl Polen som Östtyskland.
Under första halvan av 1978 gjorde ABBA en promotionturné i USA, där ''Take a Chance on Me'' klättrade på listorna. Refrängen påstås ha utvecklats då Björn Ulvaeus joggade ute på Lidingön – därav rytmen i den. Låten delade förstaplatsen i England, och låg på tredje plats i USA. En annan mycket populär låt var ''Summer Night City'' från albumet ''Voulez-Vous''.
Eftersom medlemmarna hade svårt att förena popliv med privatliv, upplevde gruppen en hel del slitningar. Agnetha och Björn var, liksom Benny och Anni-Frid, par under succéåren.
År 1979 fortsatte ABBA att skapa musik och turnerade i Europa, USA och Kanada. 1980 åkte ABBA till Japan på den turné som skulle bli gruppens sista. Under första halvan av 1982 var gruppens inriktning att spela in ytterligare ett album och sex låtar spelades in; ''Cassandra'', ''The Day Before You Came'', ''I Am The City'' (utgiven först 1993), ''Just Like That'' (outgiven), ''Under Attack'', ''You Owe Me One''. Gruppen tog en paus för att arbeta med andra projekt. I början av 1983 stod det dock klart att gruppen splittrats. 1983 började Björn och Benny skriva musiken till musikalen ''Chess'', medan Agnetha och Anni-Frid spelade in soloalbum.

ABBA-soundet


Fil:Sportpalatset Stockholm 2010.jpg, invigdes i det så kallade Sportpalatset på Kungsholmen i Stockholm 1978. Där fanns den kvar fram till 2004.]]
Ända från början uppmärksammades ABBA för musikens speciella "ljudbild". Arkitekten bakom detta sound var Michael B Tretow, som hade hämtat sin inspiration från Phil Spector. Soundet utvecklades under långa studiosessioner (varav en del släppts på skiva efter gruppens upplösning, bland annat spåret ''ABBA Undeleted'' på samlingsalbumet ''Thank You for the Music''). Enligt Tretow bestod en del av processen att lägga två likadana spår, till exempel Agnethas och Anni-Frids sång, "bredvid" varandra i mixen med någon hundradels sekunds förskjutning, så att det blev en fylligare upplevelse.
Ytterligare en viktig aspekt var de musiker som arbetade med ABBA. Björn och Benny handplockade de personer som de trodde skulle vara lämpliga, däribland gitarristerna Lasse Wellander och Janne Schaffer, basisten Rutger Gunnarsson, vilka fortfarande är några av Sveriges skickligaste inom sitt område, samt trummisen Ola Brunkert. På grund av de komplicerade ljudbilder Björn, Benny och Tretow ville skapa blev studiosessionerna slitsamma för musikerna. Alla ovan nämnda medföljde även Abba på flertalet turnéer där de återskapade mycket av det studiosound som gjorde gruppen känt världen över.
ABBAsoundet har sedan imiterats av flera grupper men aldrig med samma framgång.

ABBA och proggen


ABBAs tidiga storhetstid inföll under svenska proggens och musikrörelsens 1970-tal och många musikkritiker i Sverige anklagade därför ofta gruppen för att vara alltför "kommersiell". ABBAs glammiga image stod i djup kontrast till den musikvåg som var tongivande i Sverige i början och mitten av 1970-talet. I Ulf Dagebys låt ''Doin' the omoralisk schlagerfestivalblues'' från Musikåret 1975 hånas ABBA för sina plastkläder.

ABBA efter uppbrottet


Björn och Benny har skapat musikalerna ''Chess'' (tillsammans med Tim Rice) och ''Kristina från Duvemåla''. De var också delaktiga i uppsättningen av musikalen ''Mamma Mia!'' baserad på ABBAs musik.
Björn Ulvaeus har varit den främsta ambassadören för ABBA efter gruppens uppbrott.
Benny Andersson spelade under 1980-talet in musik med Gemini (Sverige) (Anders Glenmark och Karin Glenmark) och Orsa spelmän. På 1990-talet producerade han Ainbusk Singers och Josefin Nilsson, och har sedan år Musikåret 2000 haft framgångar i Sverige med Benny Anderssons orkester, med vokalisterna Helen Sjöholm och Tommy Körberg.
Anni-Frid Lyngstad släppte albumet ''Somethings Going On'' Musikåret 1982. Albumet innehöll singelspåret "I Know There´s Something Going On". Både albumet och singeln blev stora framgångar och singeln toppade listor runt om Europa. ''Shine'' Musikåret 1984, och ''Djupa andetag'' Musikåret 1996. Hon har även sjungit duett med Phil Collins, Mauro Scocco, Dan Daniell, Filippa Giordani och sjunger på Jon Lords senaste skiva en specialskriven sång.
Agnetha Fältskog har gett ut fyra egna soloalbum, Musikåret 1983, Musikåret 1985, Musikåret 1988 och Musikåret 2004. Hon har även varit skådespelare i filmen Raskenstam från Filmåret 1982. Dessutom sjungit i duetter med Peter Cetera, Tomas Ledin och Ola Håkansson. Musikåret 1981 och Musikåret 1980 och Musikåret 1987 spelade hon in 2 album med barnen Linda och Christian.
Intresset för ABBA återuppväcktes i början av 1990-talet. År Musikåret 1992 gav synthpopgruppen Erasure ut en EP med covers på ABBAlåtar, ABBA-esque, och i London startades en discorevivalklubb som spelade en av gruppens låtar varje timme. Samlingsalbumet ''ABBA Gold'' gavs ut strax därefter, och den kom att bli det utan konkurrens mest sålda albumet i Storbritannien under 1990-talet. Skivan, och dess uppföljare ''More ABBA Gold'', sålde i stora upplagor i hela världen. I slutet av 1990-talet kom samtliga gruppens album åter ut i CD-format med ljudet restaurerat under ledning av Michael B Tretow. Samme man satte även ihop medleyt ABBA Undeleted till utgivningen av CD-boxen ABBA - Thank You For The Music Musikåret 1994.
Önskemål om tillfälliga comebacker har avvisats av samtliga medlemmar. År 2000 tackade Abba nej till ett erbjudande om en miljard USA-dollar för en återföreningsturné.
Mamma Mia! (film) är en filmatisering av Mamma Mia! med samma namn, båda med manus av Catherine Johnson. Vid den svenska galapremiären 4 juli Filmåret 2008 på biografen Ri-Teatrarna (numera ägd av Benny Andersson) var flera av filmens skådespelare, samt även alla de fyra medlemmarna i ABBA, samlade. För första gången sedan 1986 var det möjligt att ta en bild där alla fyra var med vid samma tillfälle.<ref></ref>
2008 spelade den svenska gruppen The Airwaves in en hyllningslåt till ABBA; "Hey You, Ring Me Tonight". Sången är skriven av Clive Jones, vilken är medlem av det engelska bandet Black Widow. <br /> Den 11 november 2008 gavs en samlingsbox med gruppens alla åtta studioalbum tillsammans med ett nionde album med sällsynta låtar släppts som The Albums. <br />
Efter att ha varit märkbart frånvarande från Sony Computer Entertainment Europes serie Singstar, karaokespel för Sonys Playstation 2 och sedermera Playstation 3 spelkonsoler, släpptes 2008 i samarbete med Universal Music, SingStar ABBA på både Playstation 2 och Playstation 3. Spelet innehåller 20 Abbalåtar, huvudsakligen representerande ABBAs listettor.
2010 valdes gruppen in i Rock and Roll Hall of Fame and Museum som första svenska och icke-anglosaxiska band, och introducerades där vid en ceremoni den 16 mars.

Filmer


Lasse Hallströms ''ABBA – The Movie'' från filmåret 1977 var den enda film där gruppen själva medverkade. Den gav en Dokumentärfilm inblick i den stora turné gruppen genomförde i Australien tidigare samma år. Björn och Benny syntes dock som statister i Mamma Mia! (film) av musikalen Mamma Mia! från 2008. Musikalen Mamma Mia! hade premiär 1999 i London, och innefattar 22 av Abbas låtar.
ABBAs musik har även förekommit i flera svenska och utländska filmer, ''Tillsammans'' (filmåret 2000) av Lukas Moodysson och australiska ''Muriels bröllop'' är två exempel. En klassisk film med ABBAmusik är Priscilla - öknens drottning (film). Denna australiensiska film visar också hur stora ABBA var i denna världsdel. ABBAs låtar förekommer också i viss omfattning även i en del andra filmer. I filmen ''Änglagård'' av Colin Nutley hörs låten ''Mamma Mia'' i prästens bil. "Does Your Mother Know" i Johnny English där Rowan Atkinson sjunger framför sin spegel. Även i filmen Morgan Pålsson - Världsreporter så används ABBAs musik och huvudrollsinnehavaren Morgan nämner ofta Abba i filmen. I Göta Kanal lyssnar kronofogden spelad av Magnus Härenstam på Money, Money, Money i sin freestyle. filmåret 2008 kom Mamma Mia! (film) av musikalen Mamma Mia! med bland annat Meryl Streep och Stellan Skarsgård.
Fil:ABBA 2008 Av Daniel Åhs.jpg

Musikvideor


ABBA var en av pionjärerna när det gäller musikvideor. De gjorde sina första videor långt före MTVs tid (MTV startade musikåret 1981 i USA).
''Waterloo'' var den första musikvideon gruppen gjorde. Detta skedde i samarbete med Lasse Hallström. Videon filmades i Brighton i England den 6 april 1974 och släpptes på sommaren samma år. Hallström var ett naturligt val för gruppen då han redan på 1960-talet hade filmat musikarrangemang för SVT. Samarbetet med Lasse Hallström gick så bra att han gjorde alla utom de två sista av ABBAs musikvideor ('The Day Before You Came' och 'Under Attack').
Lasse Hallströms sätt att göra musikvideor kom att bli stilbildande. Hans videor med närbilder av medlemmarna i profil och framifrån med snabba klipp kom att prägla musikvideon.
Gruppens videor finns samlade på en DVD: ''ABBA - The Definitive Collection''.
En ABBAvideo som blivit lite kultförklarad är videon till When I Kissed the Teacher där Magnus Härenstam figurerar som läraren.

Diskografi

Studioalbum


Fil:Schallplatte.jpg
1973 Ring Ring
1974 Waterloo (album)
1975 ABBA (album)
1976 Arrival
1977 The Album
1979 Voulez-Vous
1980 Super_Trouper_(musikalbum)
1981 The Visitors

Samlingsalbum (urval)


1975 Greatest Hits (album av ABBA)
1979 Greatest Hits Vol. 2 (album av ABBA)
1982 The Singles - The First Ten Years
1992 ABBA Gold - Greatest Hits
1993 More ABBA Gold - More ABBA Hits
1994 ABBA - Thank You For The Music
2001 ABBA – The Definitive Collection (CD)
2006 ABBA - Number Ones
2008 The Albums
2010 The Vinyls

Livealbum


1986 ABBA Live

Singlar och EP-skivor


Musikåret 1992 – ''Dancing Queen/Lay All Your Love on Me''
Musikåret 1992 – ''Voulez-Vous/Summer Night City''
Musikåret 1992 – ''Thank You for the Music/Happy New Year (sång)''
Musikåret 1999 – ''Happy New Year (sång)/Andante, Andante''

ABBA-sånger på flera språk


Samtliga inspelningar av ABBA, där ej annat anges.
:<sup>1</sup> av Frida, album: ''Frida ensam''
:<sup>2</sup> av Agnetha Fältskog, album: ''Elva kvinnor i ett hus''
:<sup>3</sup> av ''Streaplers'', album: ''Du måste skynda dig'', text: ''Ingela Forsman''
:<sup>4</sup> i musikalen ''Mamma Mia!'', text: ''Niklas Strömstedt''
:<sup>5</sup> av ''Birgitta Wollgård & Salut'', album: ''Jag älskar Björn och Benny''
:<sup>6</sup> av ''Schytts'', album: ''Hålligång 5''
:<sup>7</sup> av ''Vikingarna (musikgrupp), album: ''Kramgoa låtar 2''
:<sup>8</sup> av ''Schytts'', album: ''Hålligång 2''
:<sup>9</sup> av ''Lena Andersson'', utgiven på singel

Filmografi


filmåret 1977 – ''ABBA - The Movie''
filmåret 1980 – ''ABBA - In Concert''
filmåret 1992 – ''ABBA Gold'' (musikvideosamling)
filmåret 1993 – ''More ABBA Gold'' (musikvideosamling)
filmåret 1999 – ''The Winner Takes It All'' (TV-dokumentär, under namnet ''ABBA 25 år'' i Sverige)
filmåret 2004 – ''ABBA - The Definitive Collection'' (musikvideosamling)
filmåret 2004 – ''ABBA - The Last Video Ever'' (kortfilm)
filmåret 2008 – ''Mamma Mia! (film)''

ABBAmuseet


Ett ABBA-museet är planerat att öppnas i Stockholm.

Se även


Abbas outgivna låtar
Abbaworld

Källor


Fotnoter

Externa länkar


http://www.abbasite.com/start/ ABBA – the Site – officiell webbplats
http://hitparad.se/showinterpret.asp?interpret=ABBA Diskografi och Abba på topplistor i Sverige
Kategori:ABBA
Kategori:Artister som vunnit i Eurovision Song Contest
Kategori:Artister som representerat Sverige i Eurovision Song Contest
Kategori:Deltagare i Melodifestivalen
Kategori:Grammis-vinnare
Kategori:Deltagare i Eurovision Song Contest 1974
Kategori:Rock and Roll Hall of Fame
af:ABBA
ar:آبا (فرقة موسيقية)
an:ABBA
ast:ABBA
az:ABBA
bn:অ্যাবা
zh-min-nan:ABBA
be:ABBA
be-x-old:ABBA
bg:АББА
bar:ABBA
bs:ABBA
ca:ABBA
cv:АББА
cs:ABBA
cy:ABBA
da:ABBA
de:ABBA
et:ABBA
el:ABBA
en:ABBA
es:ABBA
eo:ABBA
eu:ABBA
fa:آبا
fo:ABBA
fr:ABBA
ga:ABBA
gl:ABBA
ko:아바
hy:ԱԲԲԱ
hr:ABBA
io:ABBA
id:ABBA
ia:ABBA
is:ABBA
it:ABBA
he:אבבא
jv:ABBA
kl:ABBA
oc:ABBA
pam:ABBA
ka:ABBA
sw:ABBA
mrj:ABBA
la:ABBA
lv:ABBA
lb:ABBA
lt:ABBA
li:ABBA
hu:ABBA
arz:ابا
mn:АББА
nah:ABBA
na:ABBA
nl:ABBA
ja:ABBA
no:ABBA
nn:ABBA
pl:ABBA
pt:ABBA
ro:ABBA
ru:ABBA
sq:ABBA
scn:ABBA
simple:ABBA
sk:ABBA (hudobná skupina)
sl:ABBA
sr:АББА
sh:ABBA
fi:Abba
tl:ABBA
th:แอ็บบ้า
tr:ABBA
uk:ABBA
vec:ABBA
vi:ABBA
vo:ABBA
fiu-vro:ABBA
bat-smg:ABBA
zh:ABBA

Agglutinerande språk

De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang. I agglutinerande språk fogas (''agglutineras'') en mängd affix till en ordstam, och varje enskilt affix kan vanligtvis associeras med en enskild grammatisk funktion. Detta till skillnad från exempelvis flekterande språk (som svenska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm (lingvistik)) används för att uttrycka grammatiska roller men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
Begreppet härrör från det Latin verbet ''agglutinare'', som betyder "att klistra ihop" eller "att sätta samman". Termen användes först av Wilhelm von Humboldt och August Wilhelm Schlegel i deras morfologiska språktypologi av olika språk.
Några exempel på språk som är agglutinerande är finska, ungerska, japanska, turkiska, swahili, maltesiska, esperanto och somaliska. Det används även i persiska, dock vanligare i vardagligt talspråk än i skrift. ex
"Vi såg dem inte" = "Ma anha ra nadidim" trycks ihop till "Nadidimeshon"
Kategori:Språktypologi
ast:Llingua aglutinante
az:Aqqlütinativ dillər
be-x-old:Аглютынацыйныя мовы
bg:Аглутинативен език
br:Yezh daspegel
ca:Llengua aglutinant
cv:Аллюгативлă чĕлхесем
cs:Aglutinační jazyk
cy:Iaith ddodiadol
de:Agglutinierender Sprachbau
el:Συγκολλητική γλώσσα
en:Agglutinative language
es:Lengua aglutinante
eo:Aglutina lingvo
fa:زبان پیوندی
fr:Langue agglutinante
gl:Lingua aglutinante
ko:교착어
hr:Aglutinativni jezici
id:Bahasa aglutinatif
it:Lingua agglutinante
he:שפה צירופית
ka:აგლუტინაციური ენები
kk:Жалғамалы тілдер
lt:Agliutinacinė kalba
hu:Agglutináló nyelv
mk:Аглутинативни јазици
ml:അഗ്ലൂട്ടിനേഷൻ (ഭാഷാശാസ്ത്രം)
nl:Agglutinatie (taalkunde)
ja:膠着語
no:Agglutinerende språk
nn:Agglutinerande språk
oc:Lenga aglutinanta
pt:Língua aglutinante
ro:Limbă aglutinantă
qu:K'askachakuq rimay
ru:Агглютинативные языки
scn:Agglutinazzioni
sr:Аглутинативни језици
sh:Aglutinativni jezici
fi:Agglutinatiivinen kieli
ta:ஒட்டுநிலை மொழி
tr:Eklemeli diller
uk:Аглютинативні мови
zh:黏着语

Afrikaans


Fil:Speakers of afrikaans german.png
Fil:Afrikaansdistrib.png
Afrikaans är ett västgermanskt språk som talas främst av de vita afrikaanerna och de färgade i Sydafrika och Namibia. De härstammar från invandrare som kom från främst Nederländerna på 1600-talet. Språket afrikaans bygger därför i grunden på nederländska och utmärks bland annat av delvis förenklad grammatik och ett flertal språklån från malajiska, bantuspråk, Khoisanspråk, portugisiska med flera. Tidigare kallades afrikaans på engelska ofta ''Cape Dutch'' eftersom boerna ursprungligen endast bodde i Kapprovinsen, eller mer skämtsamt ''baby Dutch''.
Afrikaans skrevs under en period på 1800-talet bland malajerna som levde främst i Kapstaden med arabisk skrift, som ett religiöst språk. Bland kända, svarta sydafrikaner som talar afrikaans flytande finns Nelson Mandela.
Flera framstående och internationellt kända författare skriver på afrikaans, som André Brink, Breyten Breytenbach, Etienne Leroux och Etienne van Heerden. Den första roman som översatts direkt från afrikaans till svenska är ''Magersfontein, O Magersfontein'' av Etienne Leroux (2007).

Språkgeografi


Enligt 2007 års ''Community Survey'' uppskattas nu att det finns ca. 6,44 miljoner afrikaansspråkiga modersmålstalare (vita: 2,76 miljoner - inklusive Namibia, färgade: 3,44 miljoner - inklusive Namibia, svarta: 0,24 miljoner (exklusive Namibia), indier: under 10 000).
Afrikaans talas sålunda av några hundratusen invånare i Namibia, där det även har en väletablerad funktion som lingua franca mellan de olika etniska grupperna, samt av mindre grupper invånare i Australien, Botswana, Kanada, Lesotho, Malawi, Nya Zeeland, Mauritius, Zambia och Zimbabwe. Språket brukar uppdelas i Dialekt ''västra kap'', ''oranjefloden'' resp. ''östra kap''.

Språkträd


Indoeuropeiska språk
Germanska språk
Västgermanska språk
Lågtyska-nederländska språk
Nederländska språk
Afrikaans (språkkod ''af'')
Flamländska
Nederländska
Fil:Beware of hippopotamus.jpg
Fil:Panneau Blyde River.jpg

Enkla ord, fraser och räkneord på afrikaans


Ja jɑ: - Ja
Nee ne: - Nej
Goeiemôre xuiə'mɔ:rə - Godmorgon
Goeienag xuiə'nax - Godnatt
Baie dankie 'bɑjə 'dɑŋki - Tack så mycket
Sterkte! 'stɛrktə - Lycka till!
Hoe gaan dit met jou? 'ɦu xa:n dət mɛt 'jou - Hur mår du?
Met my gaan dit goed mɛt məi xa:n dət xut - Jag mår bra
Wat is jou naam? vat əs 'jou 'na:m - Vad heter du?
Ek kan nie Afrikaans praat nie 'ɛk kɑn ni ɑfri'ka:ns prɑ:t ni - Jag kan inte tala afrikaans
Ek is lief vir jou 'ɛk əs 'lif fər 'jou - Jag älskar dig
Kan ek 'n bier kry, asseblief? kɑn 'ɛk ə bir krəi ɑsə'blif - Kan jag få en öl, tack?
Maak gou-gou! 'mɑ:k xou-xou - Skynda på!
# een e:n
# twee 'tʋe:
# drie dri
# vier 'fi:r
# vyf 'fəif
# ses 'sɛs
# sewe 'se:və
# agt 'axt
# nege 'ne:xə
# tien 'tin

Se även


Lista över mest talade språk
b:Språkkurser/Afrikaans - en lärobok som tar fasta på likheter mellan svenska och afrikaans.

Källor


Kategori:Afrikaans
Kategori:Germanska språk
af:Afrikaans
ang:Affricanisc sprǣc
ar:لغة أفريقانية
an:Afrikaans
arc:ܠܫܢܐ ܐܦܪܝܩܐܢܝܐ
ast:Afrikaans
az:Afrikaans
bn:আফ্রিকান্স ভাষা
be:Афрыкаанс
be-x-old:Афрыкаанс
bg:Африканс
bar:Afrikaans
br:Afrikaneg
ca:Afrikaans
cv:Африкаанс
cs:Afrikánština
cy:Afrikaans
da:Afrikaans
de:Afrikaans
et:Afrikaani keel
el:Αφρικάανς γλώσσα
eml:Afrikaans
en:Afrikaans
es:Afrikáans
eo:Afrikansa lingvo
eu:Afrikaans
fa:زبان آفریکانس
hif:Afrikaans bhasa
fo:Afrikaans mál
fr:Afrikaans
fy:Afrikaansk
ga:An Afracáinis
gd:Afrikaans
gl:Lingua africáner
ko:아프리칸스어
hy:Աֆրիկանս
hi:अफ़्रीकाँस भाषा
hr:Afrikaans
io:Afrikansa linguo
ilo:Aprikaans
id:Bahasa Afrikaans
xh:IsiBhulu
zu:IsiBhunu
is:Afríkanska
it:Lingua afrikaans
he:אפריקאנס
krc:Африкаанс тил
ka:აფრიკაანსი
kw:Afrikaans
rw:Ikinyafurikansi
sw:Kiafrikaans
kv:Африкаанс (кыв)
lad:Lingua afrikaans
la:Lingua Africana
lv:Afrikandu valoda
lt:Afrikanų kalba
lij:Lèngoa afrikaans
li:Afrikaans
hu:Afrikaans nyelv
mk:Африканс
mg:Fiteny afrikaans
mr:आफ्रिकान्स भाषा
arz:لغه افريكانس
ms:Bahasa Afrikaans
nah:Afrikaantlahtōlli
nl:Afrikaans
nds-nl:Afrikaans
ja:アフリカーンス語
no:Afrikaans
nn:Afrikaans
nrm:Afrikaans
nov:Afrikansum
oc:Afrikaans
pnb:افریقان
pa:ਆਫ਼੍ਰੀਕਾਂਸ ਬੋਲੀ
pap:Afrikaans
pms:Lenga afrikaans
nds:Afrikaans
pl:Język afrikaans
pt:Língua africâner
ro:Limba afrikaans
qu:Afrikans simi
ru:Африкаанс
se:Afrikánsagiella
sco:Afrikaans leid
stq:Afrikoansk
nso:Afrikaans
sq:Gjuha afrikane
scn:Afrikaans
simple:Afrikaans
sk:Afrikánčina
sl:Afrikanščina
szl:Godka afrikaans
ckb:ئافریکانس
sr:Африканс
sh:Afrikaans
fi:Afrikaans
ta:ஆபிரிக்கான மொழி
tt:Африкаанс
th:ภาษาแอฟริคานส์
tr:Afrikaanca
uk:Африкаанс
ug:ئاڧرىقانچە
vec:Afrikaans
vi:Afrikaans
yo:Èdè Áfríkáánì
zea:Afrikaons
bat-smg:Afrėkanu kalba
zh:南非語

AF

AF, aF eller af kan avse:

AF


Adolf Fredriks skola, en skola i Stockholm och säte för Stockholms musikklasser
Adolphson-Falk, svensk popgrupp
Afghanistan, landskod för landet (även AFG)
Akademiska föreningen, Linköping vid Linköpings universitet
Akademiska Föreningen vid Lunds universitet
Air France, IATA-kod på flygbolaget
Arbetsförmedlingen
Arméförvaltningen, centralt ämbetsverk som 1865 ersatte Krigskollegium
Arméförvaltningens artilleridepartement (AF art)
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement (AF fort)
Arméförvaltningens intendenturdepartement (AF int)
Athletic Fitness
Autofokus
ArkitektFörbundet, nedlagd organisation numera del av Sveriges Arkitekter

aF


attofarad, en SI-enhet för kapacitans

af


af-, ett Lista över prefix i svenskan
äldre stavning av ordet ''av'' i efternamn, se von
en språkkod för afrikaans
.af, nationell toppdomän för Afghanistan
br:Af
ca:Af
cs:AF
de:AF
et:AF
el:AF
en:AF
es:AF
eo:Af
fa:AF
fr:AF
ko:AF
id:AF
it:AF
he:Af
sw:AF
lv:AF
lt:AF
nl:AF
ja:AF
no:AF
pl:AF
pt:AF
ro:AF
ru:AF (значения)
sl:AF
fi:Af
th:AF
tr:Af (anlam ayrımı)

Anten–Gräfsnäs Järnväg


|}
|}
Anten-Gräfsnäs Järnväg är en 12 km lång oelektrifierad smalspårig (891 mm) museijärnväg belägen cirka 1 mil nordväst om Alingsås i Västergötland. Järnvägen var ursprungligen en del av Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ / Västgötabanan) som gick mellan Göteborg och Skara, trafikerad från 1900 till 1967 (vissa delar till 1986).
Järnvägen brukas för turisttrafik från Långareds församling, mot nordost utmed sjön Anten till Gräfsnäs slottspark. Sydväst om Anten fortsätter banan dessutom genom Brobackatunneln till Brobacka hållplats.
Denna tunnel användes i samband med inspelningen av filmen Pippi Långstrump på rymmen.

Historik


År 1965 bildades den ideella föreningen Stora Lundby Järnvägsmuseum, då SJ som trafikerat Västgötabanan börjat en avvecklingsprocess med skrotning av brukade järnvägsfordon. Entusiaster sökte istället få omhänderta och bevara dessa för kulturminnestrafik.
1966 beslutades att resterande person- och godstrafik på Västgötabanan skulle nedläggas på sträckan Sjövik - Göteborg och en del av banvallen brukas för annat, varvid spåren revs upp söder om Sjövik. Detta gjorde att föreningen flyttade sin verksamhet till Sjövik.
Senare beslutades att resterande persontrafik på Västgötabanan skulle nedläggas vilket gjordes under sommaren 1970. Därefter revs järnvägen söder om Nossebro förutom sträckan Brobacka - Anten - Gräfsnäs slottspark.
1970 fick föreningen börja arrendera resterande järnvägsspår från SJ för att kunna nyttja bevarade tåg och man antog sitt nuvarande namn, Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg (AGJ).
1999 köptes merparten av järnvägen av staten, så idag äger föreningen denna bana och förvaltar den som en kulturell turistattraktion. Sedan 2010 klassas en del av anläggningen som byggnadsminne.
Fil:Ånglok och rälsbuss i Anten.jpeg

Trafik och verksamhet


Turisttrafik bedrivs maj-september från Långareds församling. Detta sker dels med ånglok tåg från tidigt 1900-tal, dels med motorvagnar ("rälsbuss") från 1950-talet.
Föreningen AGJ har (2011) bland annat elva ånglok och flera andra typer av järnvägsfordon som förevisas offentligt i utställningshall, tillika järnvägsstationer och för verksamheten uppfört lokstall.

Stationer och hållplatser


Bild:Anten station.JPG
Brobacka hållplats
Långareds församlings station
Arelids hållplats
Kvarnabo station
Gräfsnäs station

Referenser


http://www.agj.net/ Museiföreningen Anten-Gräfsnäs Järnväg
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHelaHistoriken.raa?anlaggningId=21000001655961&historikId=21000001656001 Bebyggelseregistret Anten-Gräfsnäs Järnväg
http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-gotaland/anten-grafsnas
http://www.historiskt.nu/smalsp/vgj/vgj/vgj_fakta_3.html VGJ historia

Externa länkar


http://www.jarnvag.net/index.php/banguide?option=com_customproperties&task=show&Itemid=540&bind_to_section=5&cp_omr=&cp_trafik=museitrafik&cp_sp=&cp_el=&submit_search=S%C3%B6k Lista över svenska museijärnvägar
Kategori:Museijärnvägar i Sverige
Kategori:Alingsås kommun

Attundaland

File:Nyafolkland.png
Attundaland är ett historiskt geografiskt område; ett av de forna uppländska folklanden. Som namnet anger omfattade regionen åtta hund, senare hundare och så småningom kallade härader. Bestående av Bro härad, Färentuna härad, Sollentuna härad, Vallentuna härad, Seminghundra härad, Långhundra härad, Sjuhundra härad och Lyhundra härad. Till Attundaland räknades dessutom Södra Roden, vars namn antas ha en koppling till den förmedeltida ledungsorganisationen.
Attundaland var i likhet med de andra folklanden en egen lagsaga fram till 1296, då det sammanslogs med Tiundaland, Fjädrundaland och Roden till Upplands lagsaga.

Namnet Attunda i modern distriktsindelning


Attunda tingsrätt
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda
Kategori:Upplands geografi
Kategori:Upplands historia
Kategori:Folkland
en:Attundaland
es:Attundaland
hr:Attundaland

Arvid Joachim Taube

#OMDIRIGERING Evert Taube

Astri Taube

Fil:Elsa Borg-staty.jpg
Astrid (''Astri'') Linnéa Matilda Taube, född ''Bergman'' 9 december 1898 i Stockholm, död 23 december 1980 i Stockholm, var en svensk bildkonstnär.
Astri Taube var dotter till hovkonstgjutaren Herman Bergman och Melen, född Tolf. Hon var gift med Evert Taube från 14 januari 1925 till dennes bortgång 1976. Hon var mor till Sven-Bertil Taube samt farmor till Jesper Taube (kock) och Sascha Zacharias. Hon fick 2009 ett torg i Enskede i Stockholm uppkallat efter sig
Astri Taube idkade konststudier i Paris, Florens, Rom och Neapel 1920-27 och var elev för bland andra Carl Milles.

Bildgalleri


<gallery>
Fil:Sankta Helena kyrka i Skövde, den 2 oktober 2006, bild 6.JPG|Sankta Elin vid Sankta Helena kyrka i Skövde, 1950, brons, 1950
Fil:Astri Taube.jpg|Skulptur och fontän vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala, 1946
</gallery>

Källor


''Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953'', red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 1043

Noter

Externa länkar


Kategori:Svenska skulptörer
Kategori:Svenska konstnärer
Kategori:Kvinnor
Kategori:Födda 1898
Kategori:Avlidna 1980
en:Astri Taube

Advent


Advent kommer av latinets ''adventus (Domini)'' som betyder ''(Herrens) ankomst'' och är den inledande perioden i det västerländska kyrkoåret.

Historia


Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasta som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesus vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor.

Adventstiden


Advent inleds fjärde söndagen före jul och varar till och med julafton. De fyra söndagarna fram till jul benämns vardagligt första advent, andra advent och så vidare, eller mera formellt första, andra, tredje och fjärde söndagen i advent. När juldagen infaller på en söndag, som år 2005, blir advent lång jämfört med om juldagen infaller en måndag, som år 2006.
Tiden fram till julafton räknas ned på olika sätt beroende på tradition. På norra halvklotet är det årets mörkaste tid och många hem rymmer under den här tiden en adventsljusstake med fyra ljus, där ett ljus tänds för varje söndag i advent som passerats. En annan nedräkning, populär bland barn, är adventskalendern. Advent blandas i dessa sammanhang ofta ihop med tiden 1–24 december.

Adventsstjärnor


Fil:Julstjärna.jpg
Nuförtiden lyser adventsstjärnor i nästan varje fönster under adventsperioden i december. Denna sed är dock inte gammal; någon gång under 1880-talet hängdes den första adventsstjärnan upp i Tyskland. Det tog cirka 50 år för traditionen att nå Sverige. Nuförtiden är de flesta adventsstjärnorna elektriskt upplysta.
Stjärnan symboliserar Betlehems stjärna, den stjärna som visade vägen för de tre vise männen till det nyfödda barnet Jesus, i ett stalls krubba. I dag används stjärnorna för att sprida julstämning och längtan till julen.

Se även


Första advent
Stearinljus
Lista över psalmer efter innehåll#Advent

Källor

Externa länkar


http://www.firajul.nu/index.php/julenstraditioner/advent/ Vers som läses till advent
Kategori:Advent
als:Advent
an:Aviento (cristianismo)
be-x-old:Адвэнт
br:Azvent
ca:Advent
cs:Advent
da:Advent
de:Advent
et:Advent
el:Σαρανταήμερο (νηστεία)
en:Advent
es:Adviento
eo:Advento
eu:Abendualdi
fr:Avent
ga:Aidbhint
gd:Aidmheint
gl:Advento
ko:대림절
hr:Došašće
io:Advento
id:Adven
ia:Advento
is:Aðventa
it:Avvento
he:הציפייה
jv:Advent
kl:Advent
csb:Adwańt
sw:Majilio
lv:Advente
mrj:Адвент
la:Adventus
lb:Advent
lt:Adventas
li:Advent
hu:Advent
nl:Advent (periode)
ja:アドベント
no:Advent
nn:Advent
nds:Advent
pl:Adwent
pt:Advento
ro:Postul Crăciunului
ru:Адвент
sc:Avventu
simple:Advent
sk:Advent
sl:Advent
szl:Adwynt
fi:Adventti
tl:Adbiyento
ta:திருவருகைக் காலம்
tr:Advent
uk:Адвент
vi:Mùa Vọng
wa:Avéns
zh:將臨期

Assasin

#OMDIRIGERING Assassiner

Ad hoc

Ad hoc är latin och betyder ordagrant ''"till detta"''. I vidare mening har det betydelsen ''"tillsatt för ett särskilt ändamål"''.
Begreppet, som i grunden har med kunskapsteori eller vetenskapsteori att göra, används bland annat inom samhällsvetenskap, särskilt organisationsteori och statsvetenskap, för att beteckna ett organ, en organisation eller en utredning med ekonomiska medel, personal, ett visst mått av makt, en styrelse och ett specificerat och avgränsat uppdrag. Detta organ ska svara för en uppgift eller uppnå ett bestämt mål och därefter i praktiken avvecklas (även om detta inte alltid sker). Ett exempel är Palmemordet. Begreppsmässigt är varje officiell utredning eller tillfällig myndighet som regeringen tillsatt för ett särskilt ändamål ''ad hoc'', oavsett om utredningen är för syns skull eller om den verkligen syftar till att belysa ett samhällsproblem och komma med förslag på åtgärder. Inom IT används begreppet ad hoc till exempel för att beteckna den centrala dator eller server som en uppsättning persondatorer går via för att till exempel komma ut på nätet i stället för att vara direktanslutna till Internet. Den centrala datorn är alltså tillsatt för det särskilda ändamålet att övervaka utgående och inkommande trafik.
När man säger att något är ''ad hoc''-någonting, så menar man att det är gjort för just detta ändamål, och ej avsett som en generell lösning på ett bredare problemområde. Betydelsen kan enligt ''ad hoc-teori'' vara både positiv och negativ. Negativt handlar det om en teori som är skräddarsydd som förklaring åt ett speciellt fenomen men utan att det finns någon vetenskaplig grund för teorin. En till synes oantastlig vetenskaplig förklaring kan i själva verket bygga på en obevisad teori. I positiv bemärkelse handlar det omvänt om teorier, hypoteser eller förklaringsmodeller som verkligen bygger på vetenskaplig metod. Exempel: MOND och Trött ljus i kosmologin.
''Ad hoc'' kan även användas om ett felslut, där man anpassar sitt argument efter situationen genom att lägga till premisser som inte ingick i det ursprungliga argumentet. (Exempel: "Jag har aldrig druckit alkohol." "Men du tog ju ett glas vin till maten." "Ja men jag har aldrig druckit mig redlös.") Jfr ingen sann skotte, generalisering.

Se även


Ad hocrati
Fuskfaktor
Kategori:Termer inom kunskapsteori
Kategori:Termer inom vetenskapsteori
Kategori:Latinska ord och uttryck
bn:অ্যাড হক
bg:Ad hoc
br:Ad hoc
ca:Ad hoc
cs:Ad hoc
da:Ad hoc
de:Ad hoc
et:Ad hoc
el:Ad hoc
en:Ad hoc
es:Ad hoc
eo:Ad hoc
fa:اد هاک
gl:Ad hoc
ko:Ad hoc
hr:Ad hoc
id:Ad hoc
it:Ad hoc
he:אד הוק
hu:Ad hoc
ml:അഡ്‌ഹോക്ക് കമ്മിറ്റി
nl:Ad hoc
ja:アドホック
no:Ad hoc
nn:Ad hoc
pl:Ad hoc
pt:Ad hoc
ro:Ad hoc
ru:Ad hoc
sq:Ad hoc
sk:Ad hoc
sl:Ad hoc
fi:Ad hoc
tr:Ad hoc
uk:Ad hoc
zh:Ad hoc

Atomnummer

Ett grundämnes atomnummer är antalet protoner i atomkärna hos en atom av grundämnet. Det är huvudsakligen atomnumret som bestämmer grundämnets position i det periodiska systemet. Atomnumret betecknas med ''Z''. En oladdad atom (till skillnad från en jon) har lika många elektroner som protoner, så antalet elektroner i en oladdad atom är också lika med dess atomnummer. Atomnummer blandas ibland ihop med masstal, som är antalet protoner och neutroner i atomkärnan.

Se även


Atommassa
Masstal
Kategori:Kärnfysik
af:Atoomgetal
als:Ordnungszahl
ar:عدد ذري
an:Numero atomico
ast:Númberu atómicu
bn:পারমাণবিক সংখ্যা
zh-min-nan:Goân-chú-hoan
bg:Атомен номер
bar:Ordnungszoi
bs:Atomski broj
br:Niver atomek
ca:Nombre atòmic
cs:Atomové číslo
cy:Rhif atomig
da:Atomnummer
de:Ordnungszahl
et:Aatomnumber
el:Ατομικός αριθμός
en:Atomic number
es:Número atómico
eo:Atomnumero
eu:Zenbaki atomiko
fa:عدد اتمی
hif:Atomic number
fr:Numéro atomique
fy:Atoomnûmer
fur:Numar atomic
ga:Uimhir adamhach
gl:Número atómico
gu:પરમાણુ ક્રમાંક
ko:원자 번호
hi:परमाणु क्रमांक
hr:Atomski broj
io:Atomala nombro
ilo:Atomiko a numero
id:Nomor atom
ia:Numero atomic
is:Sætistala
it:Numero atomico
he:מספר אטומי
jv:Nomer atom
kn:ಪರಮಾಣು ಸಂಖ್ಯೆ
ka:ატომური ნომერი
kk:Атомдық нөмір
sw:Namba atomia
ht:Nonm atomik
ku:Hejmara atomî
la:Numerus atomicus
lv:Atomskaitlis
lb:Uerdnungszuel
lt:Atomo numeris
li:Atoomnómmer
lmo:Nümer atomich
hu:Rendszám (kémia)
mk:Атомски број
ml:അണുസംഖ്യ
mr:अणुक्रमांक
ms:Nombor atom
mn:Атомын дугаар
my:အက်တမ် အမှတ်စဉ်
nl:Atoomnummer
ne:परमाणु क्रमांक
ja:原子番号
frr:Atoomnumer
no:Atomnummer
nn:Atomnummer
oc:Numèro atomic
uz:Atom raqami
pa:ਪਰਮਾਣੂ ਕ੍ਰਮਾਂਕ
pnb:ایٹمی نمبر
nds:Atomtall
pl:Liczba atomowa
pt:Número atómico
ro:Număr atomic
qu:Iñuku ñiqi
rue:Протонове чісло
ru:Зарядовое число
stq:Atomtaal
sq:Numri atomik
scn:Nùmmuru atòmicu
si:පරමාණුක ක්‍රමාංකය
simple:Atomic number
sk:Protónové číslo
sl:Vrstno število
ckb:گەردیلە ژمارە
sr:Атомски број
sh:Atomski broj
su:Nomer atom
fi:Järjestysluku (kemia)
ta:அணு எண்
te:పరమాణు సంఖ్య
th:เลขอะตอม
tr:Atom numarası
uk:Атомний номер
ur:جوہری عدد
vec:Nùmaro atòmego
vi:Số nguyên tử
fiu-vro:Aadomarv
yi:אטאם נומער
yo:Nọ́mbà átọ̀mù
zh-yue:原子序數
zh:原子序数

Björn Skifs


Björn Nils Olof Skifs, född 20 april 1947 i Vansbro, är en svenskar sångare, underhållare, programledare och skådespelare. Han är son till konduktören Anders Skifs och Birgitta Skifs, född Tillman.

Biografi


Skifs gjorde scendebut redan som barn i pappa Anders lokalrevy hemma i Vansbro. År 1962 bildade han popbandet Slam Creepers, vilka vann Sveriges Radios Popbandstävling 1966. Inspirationen kom vid denna tid från bland andra Little Richard och Steve Winwood i The Spencer Davis Group. Efter några år med turnéer och skivinspelningar upplöstes gruppen 1969 och Skifs sökte sig nya vägar som artist. Tillsammans med Eva Rydberg och Lars Kühler fick Skifs utveckla sin komiska ådra. Trion Rydberg, Kühler och Skifs turnerade i folkparkerna under två somrar, uppträdde på Berns och gjorde flera egna TV-shower i början av 1970-talet.
År 1972 bildades rockbandet Blåblus med Skifs vid sångmikrofonen. Bandets största framgång var en cover på ''Hooked on a Feeling'' som låg etta på Billboard-listan i USA 1974. I den svenska Melodifestivalen 1975 framförde han bidraget ''Michelangelo (sång)'', som slutade på femte plats. Skifs lämnade Blåblus 1976 och satsade på en solokarriär. Tillsammans med Bengt Palmers skapade han hits som ''"Härligt härligt men farligt farligt"'', ''"I mörkret med dig"'' och ''"Fångad i en dröm"'' med flera. Han vann den svenska Melodifestivalen 1978 och melodifestivalen 1981.
Under 1980-talet hade Skifs stora framgångar med egna shower på Hamburger Börs i Stockholm. Han gjorde huvudrollen i musikalen ''Spök'' som blev en långkörare på Maximteatern 1981–1983.
Under 1986 samlade han för första gången sina vänner och kollegor till showen ''Badrock'' på Öland. ''Badrock'' blev en tradition som pågick varje sommar under sju år. År 1987 fick Björn Skifs och Bengt Palmers en förfrågan från Svensk Filmindustri om att skriva ett filmmanus, resultatet blev actionkomedin ''Strul'' 1988 med Skifs i huvudrollen. ''Strul'' sågs av 789&nbsp;000 biobesökare, vilket gör den till en av de mest sedda svenska filmerna vid denna tid. Palmers och Skifs gjorde ytterligare två långfilmer ''Joker'' 1991 och ''Drömkåken'' 1993, även de framgångsrika med 549&nbsp;000 respektive 573&nbsp;000 besökare på biograferna. Andra framgångar under 1990-talet var musikalerna ''I hetaste laget'' på Cirkus i Stockholm och ''Guys and Dolls'' på Oscarsteatern. Sommaren 2000 var det dags för showen ''Speldosa – ett musikaliskt Vasalopp'' på Olnispagården i Sälen. ''Speldosa'' blev en framgång och spelades under ytterligare två somrar.
Under 2000-talet har Skifs mer och mer återgått till sångkarriären. Han gjorde skivcomeback med albumet ''Back on Track'' 2000 och hamnade på Svensktoppen med låten ''Håll mitt hjärta'' som låg på listan i 142 veckor. En annan stor framgång var albumet ''Decennier – sånger från en annan tid'' 2004 där Skifs gjorde covers på gamla schlagers från 1940-talet.
Den 6 juni 2008 offentliggjordes att Skifs fått medaljen "Litteris et Artibus", som utdelas för konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur.
Våren 2010 satte Skifs upp en ny show på Cirkus i Stockholm.
Den 3 februari 2010 släppte Björn Skifs skivan ''Da Capo'' med nytolkningar på sina gamla hits. Det fanns även med en nyskriven låt på skivan.
Den 19 juni 2010 sjöng Björn Skifs tillsammans med Agnes Carlsson på kronprinsessan Victorias bröllop Jörgen Elofssons sång ''When You Tell the World You're Mine''.
Skifs är bosatt i den lilla byn Österhaninge (småort) söder om Stockholm tillsammans med Koreografi Pernilla Skifs och deras två gemensamma barn.

Finländska rötter


Björn Skifs är bördig efter de skogsfinnar från Savolax som slog sig ned i bland annat Dalarna, Bergslagen och Värmland under 1600-talet.

Priser och utmärkelser


Han fick Karamelodiktstipendiet 1984.

Kända låtar


''Never My Love'' - 1973
''Hooked on a Feeling'' (med gruppen ''Blue Swede'', etta på amerikanska Billboard-listan) Musikåret 1974
''Michelangelo (sång)'' - 1975
''Krama dej!'' - 1975
''Härligt Härligt men farligt farligt'' - 1977
''Det blir alltid värre framåt natten'' - 1978
''Fångad i en dröm'' - 1981
''Vild och Vacker - 1985
''Akta dig 1987
''Vill du inte ha mina kyssar'' - 1988
''To Touch You'' - 1988
''Håll mitt hjärta'' - 2002

Diskografi


''Inom parentes Björn Skifs placeringar på Sverigetopplistan (från 1975) och Svensktoppen samt placeringar från Norge , Nederländerna och USA ''

LP


Musikåret 1967 – ''Bubbles'' (med gruppen ''Slam Creepers'')
Musikåret 1968 – ''Sweet Ruth '' (med gruppen ''Slam Creepers'')
Musikåret 1969 – ''Every bit of my life''
Musikåret 1970 – ''From both sides now''
Musikåret 1971 – ''Opopoppa''
Musikåret 1972 – ''Blåblus''
Musikåret 1973 – ''Pinewood rally'' (''Björn Skifs & Blåblus'')
Musikåret 1973 – ''Hooked on a Feeling'' (med gruppen ''Blåblus'') (USA #80)
Musikåret 1974 – ''Out of the blue'' (med gruppen ''Blåblus'')
Musikåret 1975 – ''Schiffz'' (#2)
Musikåret 1977 – ''Watch out!'' (#2)
Musikåret 1978 – ''When the Night Comes''
Musikåret 1979 – ''Split vision'' (#8 / Norge #12)
Musikåret 1980 – ''Zkiffz'' (med gruppen ''Zkiffz'') (#36)
Musikåret 1981 – ''SPÖK!'' (#41)
Musikåret 1983 – ''If...Then...'' (#7)
Musikåret 1984 – ''Paris – Dakar – Köpenhamn''
Musikåret 1985 – ''Vild honung'' (#21)
Musikåret 1987 – ''Zick Zack'' (#31)
Musikåret 2001 – ''Back on track'' (#8)
Musikåret 2002 – ''Ingen annan'' (#19)
Musikåret 2005 – ''Decennier...Sånger från en annan tid'' (#1)
Musikåret 2006 – ''Andra decennier'' (#1)
Musikåret 2007 – ''i2i / Eye to Eye'' (#2)
Musikåret 2010 – ''Da Capo'' (#3)
Musikåret 2011 – ''Break the spell'' (#1)

Samlingar


Musikåret 1978 – ''Björns bästa'' (#19 / Norge #9)
Musikåret 1981 – ''Björns ballader''
Musikåret 1987 – ''Collection''
Musikåret 1991 – ''Songs for you''
Musikåret 1995 – ''Björn Skifs''
Musikåret 1995 – ''Hooked on a feeling''
Musikåret 1995 – ''Vansbro Memories'' (med gruppen ''Slam Creepers'')
Musikåret 1997 – ''Björn Skifs 50/50'' (#6)
Musikåret 1998 – ''Bästa'' (nyutgivning av ''Collection'')
Musikåret 2002 – ''Härligt härligt'' (Norge #17)
Musikåret 2004 – ''Skifs Hits!'' (#10)
Musikåret 2005 – ''Diamanter''
Musikåret 2006 – ''I mörkret med dej''

Övriga album


Musikåret 1984 – ''Chess'' (#1)

EP/Singlar


Musikåret 1969 – ''Den som reser har något att berätta'' / ''Huset som Jack byggde''
Musikåret 1969 – ''Jag är ledsen susanne'' / ''Mellan drom och verklighet''
Musikåret 1969 – ''Every Bit of My Life'' / ''Lovey Dovey''
Musikåret 1969 – ''Kom nu'' / ''Godmorgon stjärnljus''
Musikåret 1970 - ''Good Golly Miss Molly'' / ''If This Was the Last Song''
Musikåret 1970 - ''Kamrater'' / ''Det var inte menat så''
Musikåret 1971 - ''Prova lite kärlek nån gång'' / ''Jag ser med andra ögon''
Musikåret 1971 – ''Jag börjar andå hoppas'' / ''När jag först såg Mari''
Musikåret 1971 - ''Resurrection Shuffle'' / ''Indian Reservation''
Musikåret 1972 - ''Andra kan väl också se''
Musikåret 1972 – ''Långsam sång'' / ''Så ensam''
Musikåret 1972 - ''Mitt gamla barndomsvän'' / ''Blå blå vindar''
Musikåret 1973 – ''Hooked on a Feeling'' (med gruppen ''Blåblus'') (SV #2 / USA #1 / Tyskland #22 / NL #26 / Japan #1)
Musikåret 1973 – ''Silly Milly'' (SV #9 / USA #71) (med gruppen ''Blåblus'')
Musikåret 1973 – ''Sally var en reko brud'' (med gruppen ''Blåblus'')
Musikåret 1974 - ''Doctor Rock 'N Roll'' / ''Don't Be Foled By the Name''
Musikåret 1974 – ''Never My Love'' (med gruppen ''Blåblus'') (USA #7)
Musikåret 1975 – ''Hush/I'm Alive'' (USA #61)
Musikåret 1975 – ''Michelangelo (sång)'' (SV #1 / Norge #7)
Musikåret 1976 – ''Vi bygger oss en båt'' / ''Krama Dej'' (SV #11)
Musikåret 1976 – ''I mörkret med dig''
Musikåret 1976 – ''Firefly'' (SV #3)
Musikåret 1977 – ''Lady'' (SV #4)
Musikåret 1977 – ''La Booga Rooga''
Musikåret 1977 – ''Tarantula''
Musikåret 1977 – ''You Better Run''
Musikåret 1978 – ''Härligt härligt men farligt farligt'' (SV #8 / Norge #9)
Musikåret 1978 – ''Det blir alltid värre framåt natten'' (SV #8)
Musikåret 1978 – ''Det blir alltid värre framåt natten''
Musikåret 1978 – ''Rococo rendez-vous'' / ''I Could Never Leave You''
Musikåret 1979 – ''Hela natten lång'' (Norge #10)
Musikåret 1979 – ''Lack of Courage''
Musikåret 1979 – ''Jag blundar och drömmer''
Musikåret 1979 – ''(I Wanna) Boogie With You'' (med gruppen ''Vision'')
Musikåret 1980 – ''I Natt'' / ''Hard World'' (med gruppen ''Zkiffz'')
Musikåret 1980 – ''Åsa Bodén'' / ''No Particular Place to Go'' (med gruppen ''Zkiffz'' som ''Byfånarna'')
Musikåret 1980 – ''Förhäxad''
Musikåret 1980 – ''När inga ord räcker till''
Musikåret 1981 – ''Fångad i en dröm'' (SV #11)
Musikåret 1981 – ''Fångad i en dröm''
Musikåret 1984 – ''Boys Will Be Boys''
Musikåret 1985 – ''The Arbiter''
Musikåret 1985 – ''Vild och vacker''
Musikåret 1986 – ''Vill du inte ha mina kyssar''
Musikåret 1988 – ''Akta dej''
Musikåret 1988 – ''To Touch You''
Musikåret 1991 – ''Om igen''
Musikåret 2001 - ''New York City Is Waiting''
Musikåret 2002 – ''Måndag morgon''
Musikåret 2003 – ''Håll mitt hjärta''
Musikåret 2003 – ''Kyss mig''
Musikåret 2004 – ''Välkommen till mitt liv''
Musikåret 2005 – ''Where Are the Angels?''
Musikåret 2005 – ''Med dig i mina armar''
Musikåret 2006 – ''Allt detta och himlen därtill''
Musikåret 2007 – ''A Thing Called Love''
Musikåret 2008 – ''Chevrolet''
Musikåret 2010 – ''My Calendar'' (med gruppen ''Fibes! Oh Fibes!'')
Musikåret 2010 – ''I'm Here to Stay''
Musikåret 2010 – ''When You Tell the World You're Mine'' (duett med ''Agnes Carlsson'') (#1)
Musikåret 2011 – ''Break the spell''
Musikåret 2012 – ''Step right up''

Filmografi (urval)

(röst) (röst) (Skifs karriär visas i form av dokumentärer med mera)

TV

(SVT:s julkalendern på TV 1978)
TV-året 1985: ''Bombardemagnus'', SVT
TV-året 1985: ''Nöjesmassakern'', SVT (programledare) (TV-film) (TV-serie)
TV-året 2007: ''Tack gode gud'', TV4

Källor


Fotnoter

Externa länkar


http://www.skifs.se/ Björn Skifs officiella webbplats
http://skifs.forumportal.se/ Björn Skifs forum
Kategori:Personer i Sverige under 1900-talet
Kategori:Personer i Sverige under 2000-talet
Kategori:Svenska pop- och rocksångare
Kategori:Svenska skådespelare
Kategori:Svenska komiker
Kategori:Artister som representerat Sverige i Eurovision Song Contest
Kategori:Födda 1947
Kategori:Melodifestivalens programledare
Kategori:Karamelodiktstipendiater
Kategori:Personer från Dalarna
Kategori:Män
Kategori:Levande personer
Kategori:Sommarvärdar 1979
Kategori:Sommarvärdar 1980
Kategori:Sommarvärdar 1981
Kategori:Grammis-vinnare
Kategori:Deltagare i Melodifestivalen
Kategori:Deltagare i Eurovision Song Contest 1978
Kategori:Deltagare i Eurovision Song Contest 1981
de:Björn Skifs
en:Björn Skifs
es:Björn Skifs
fr:Björn Skifs
it:Björn Skifs
hu:Björn Skifs
nl:Björn Skifs
no:Björn Skifs
pt:Björn Skifs
fi:Björn Skifs

Boren


Fil:la2-demis-boren.png]]
Boren ˈbuːrɛn, är en sjö i Östergötland mellan Borensberg i öster och Motala i väster. Boren ligger 73 m ö.h., arean är 28 km². Största djupet är 14 m.
Utgör en del av Göta kanal och Motala ström. Har också gett namn åt tätorten Borensberg som ligger i dess östra ände och åt Borenshult med Borenshults slussar i Motala. På södra sidan av Boren ligger Birgittas udde och Ulvåsa, på den norra bl.a Härseby, Kulla, Motala kommun, Skrukarp och Kristbergs kyrka. Allt vatten som rinner ut från Vättern rinner in i Boren. Boren är som ovan nämnts en del av Göta kanal men dessutom flyter Motala ström igenom sjön. På vintern är Boren en populär sjö att åka skridskor på. Den rödlistning fiskarten asp (fisk) finns i sjösystemet.
Kategori:Insjöar i Östergötland
Kategori:Göta kanal
Kategori:Motala ströms avrinningsområde
Kategori:Insjöar i Motala kommun
bs:Boren
en:Boren
hr:Boren
ru:Бурен (озеро)

Blekinge


Blekinge är ett landskap i Sverige i sydöstra Sverige. Blekinge har cirka 150 000 invånare. Det är Sveriges till ytan näst minsta landskap (efter Öland) och det minsta som ligger på fastlandet. Blekinge kallas ofta för 'Sveriges trädgård' och har dessutom en skärgård.

Administration


I likhet med andra svenska landskap saknar landskapet Blekinge egen administrativ betydelse. Landskapet överensstämmer dock helt och hållet med Blekinge län.

Historia


Fil:Kyrkhyltstugan skansen.JPG
Blekinge var under flera hundra år gränsland mellan Danmark och Sverige. Omkring år 800 nämns att svearna skulle ha lagt landskapet under sig och att det skulle vara en del av Värend. År 1231 finns det första säkra beviset för att Blekinge är en del av Danmark i ''Kung Valdemars jordebok''. Landskapet var ofta skådeplats för sammandrabbningar mellan de båda länderna. Städerna och landsbygden brändes och förstördes av både svenska och danska trupper. Bönderna vid gränsområdet slöt ofta bondefred framför att själva gå ut i krig. Vid freden i Roskilde 1658 övergick Blekinge permanent till Sverige. Historiskt räknas Blekinge som ett av de så kallade Skånelandskapen, som omfattar områdena Skåne, Blekinge, Halland och Bornholm.
Under den svenska stormaktstiden upplevde Blekinge en storhetstid. Karlskrona anlades ute på ön Trossö 1680 som en ny svensk marinbas och var trettio år senare rikets tredje stad med mer än 10000 invånare. Det skyddade läget i den blekingska skärgården där befästningsanläggningar enkelt kunde försvara platsen kombinerat med en rik tillgång på ek på fastlandet spelade in när man synade platsen för den nya marinbasen. Även Karlshamn grundades under samma tid medan de äldre etablerade städerna Ronneby och Sölvesborg somnade in. Karlskrona och Karlshamn låg i närheten av de medeltida handelsplatserna Lyckeby respektive Elleholm och ersatte därmed även dessa. Under 1700-talet var landskapet Sveriges mest urbaniserade med en fjärdedel av invånarna som bodde i städer. Därefter har landskapet upplevt en långsammare utveckling än övriga delar av riket och har ibland elakt kallats för "Sveriges baksida"
Fil:Tjärö3.jpg.]]

Geografi


Fil:Mörrumsånsvängsta2.jpg i Svängsta.]]
Från det Småland höglandet vid en höjd av 130 till 170 meter över havet sänker sig landskapet mot såväl syd som öst ner mot Östersjön. Norra delen, "skogsbygden", är karg och mager med många berg och kärr, och skogarna där består huvudsakligen av barrträd. Den därefter följande "mellanbygden" med sina många små sjöar och vattendrag och ännu mera "strandbygden" har bördig jord och bär många lövträd, bland vilka bok (träd) gör sig gällande, och en rik undervegetation.
Vattendragens huvudsakliga riktning är sydlig. De högsta bergen finns i den nordvästra delen av landskapet, där de når en höjd av omkring 180-190 meter över havet. Den södra kusten är mycket sönderskuren och omgiven av en vidsträckt skärgård, i synnerhet vid den östra delen, utanför vilken finns även större öar.
Boafalls backe (177,56 m ö.h.) i Olofströms kommun räknades officiellt som Blekinges högsta punkt mellan 1837 och 2006. Vid kontrollmätning har man nu konstaterat att den korrekta lokaliseringen av landskapets högsta punkt är Rävabacken i byn Farabol (Olofströms kommun) med en höjd av 189,65 meter över havet. Denna plats invigdes 2006-08-12 som Blekinges högsta punkt vid en officiell ceremoni.
Klimatet i Blekinge varierar inte av större omfattning utan är ganska jämnt fördelat över landskapets delar med för det mesta av havskaraktär med förhållandevis milda vintrar och behagliga somrar. Höstarna är särskilt milda då det efter sommaren uppvärmda Östersjön blåser in värme och fukt, vilket tidvis ger mycket nederbörd samt även en del blåst.
SMHI:s mätstation Hanö i landskapets sydvästra del är landets blåsigaste lokal utanför fjällkedjan, och rekordet i medelvind utanför fjällen härrör sig härifrån med 44 m/s. Den 7 februari 2011 satte Hanö nytt sydsvenskt februarirekord i medelvind med byvindar på uppåt 40 m/s.

Städer


Fil:Vy Karlskrona.JPG
Vid Blekinges övergång till Sverige 1658 fanns i landskapet stad (Sverige) Kristianopel och Ronneby, Flera tidigare städer, Avaskär, Elleholm, Lyckå och Sölvesborg hade tidigare under 1600-talet förlorat sina stadsprivilegier. Kung Karl XI anlade redan 1664 Karlshamn, på platsen för fiskesamhället Bodekull. Staden Karlskrona, som anlades som huvudbas för den svenska flottan, fick sina privilegier 1680. Privilegierna för Kristianopel och Ronneby drogs in. Sölvesborg fick nya stadsrättigheter 1820. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft den 1 januari 1863 inrättades Karlshamn, Karlskrona och Sölvesborg som stadskommuner. Ronneby blev åter stad 1882, med egen jurisdiktion fram till 1943. Karlshamn och Sölvesborg lades under landsrätt 1950, medan Karlskrona rådhusrätt kvarstod fram till tingsrättsreformen i Sverige. I samband med 1971 års kommunreform samma år förlorade städerna helt sin rättsliga särställning. De fyra tätorterna är i dag i stället centralorter i kommunerna namngivna efter dem.

Större tätorter


De största tätorterna i landskapet enligt 2005 års tätortsavgränsning är:

Övriga orter

Härader


Bräkne härad
Listers härad
Medelstads härad
Östra härad, Blekinge län

Administrativ historik


<gallery>
Fil:Blekinge Municipalities.png|Nuvarande kommuner i Blekinge län.
Fil:Kommun1952 Blekinge.png|Kommuner år 1952 i Blekinge län.
Fil:Häradkarta Blekinge.png|Härader, med dess socknar, i Blekinge, från år 1863.
Fil:Sockenkarta Blekinge.png|Socknar i Blekinge, från år 1863. Delningar av socknar efter årtalet finns inritat och beskrivet.
</gallery>

Några kända blekingar


Fil:Harry Martinson.jpg
Ottilia Adelborg, konstnär
Oscar Ahnfelt, väckelsesångare
Rune Andersson, industriledare, finansman
William Anderson, konsthistoriker
Bengt Berg (zoolog), ornitolog, miljöpionjär (inflyttad), ägare till Eriksberg, Blekinge
Amelie von Braun, söndagsskolpionjär
Horace Engdahl, litteraturvetare, fd. ständig sekreterare i svenska akademien
Fredric Henric af Chapman. skeppsbyggmästare
Ernst Günther, skådespelare
Pär Götrek, skriftställare
Per Hasselberg, skulptör
Peter Jablonski, världspianist
Ragnar Jändel, författare
Kim Kimselius, författare
Mats Knutson, journalist
Ola Lindholm, chefredaktör Kamratposten, programledare, med mera
Jonas Lundh, västmanlänning bosatt i Sölvesborg, konstnär och musiker
Harry Martinson, författare
Katarina Mazetti, författare
Emil Melander, överste, KFUM-pionjär
Peter Murbeck, väckelsepräst
Fabian Månsson, författare
Bengt Nordenberg, konstnär
Louis Palander af Vega, amiral, upptäcktsresande
Carl Axel Petri, Hovrättspresident, Statsråd.
Per Ragnar, skådespelare
Mi Ridell, skådespelerska, sångerska
Werner von Rosenfeldt, amiral, skald
Sven Edvin Salje, författare
Henrik Schyffert, komiker
Gunnar Serner, (Frank Heller), författare
Gunnar Simonsson, konstnär
Sam Stadener, biskop
Per Svensson, skådespelare
Jan-Öjvind Swahn, folklivsforskare
Alice Tegnér, visdiktare
Pehr Thomasson, folklivsskildrare
Gunnar Torhamn, konstnär
Kent Viberg, konstnär, debattör
Hans Wachtmeister av Johannishus (1641-1714), generalguvernör
Hans Wachtmeister (1828-1905) (1828-1905), godsägare, riksdagsman
Elin Westerlund, friidrottare, häcklöpare
Jimmie Åkesson, politiker
Johan Bernhard Öller, präst, folklivsforskare

Se även


Blekingeeka
Blekingesöm
Blekingespets
Jaktkanot
Blekinge skärgård
Lista över slott och herresäten i Blekinge
Lista över Blekinges runinskrifter
Fornborgar i Blekinge

Källor


Magnus Edekling, ''När blev Blekinge danskt?'', Borås 2010.

Externa länkar


http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Blekinge/index.html Lyssna till några av Blekinges dialekter
Kategori:Blekinge
Kategori:Sveriges landskap
ang:Blecinga īeȝ
bg:Блекинге (провинция)
bs:Blekinge
br:Blekinge
cs:Blekinge
da:Blekinge
de:Blekinge
et:Blekinge
en:Blekinge
eo:Blekinge
fa:بلکینگه
fr:Blekinge
ko:블레킹에
hy:Բլեքինգե
hr:Blekinge
it:Blekinge
la:Blechingia
hu:Blekinge tartomány
mk:Блекинге
nl:Blekinge
ja:ブレーキンゲ地方
no:Blekinge
nn:Blekinge
pnb:بلیکنگ
pt:Blekinge (província)
ro:Blekinge
ru:Блекинге (провинция)
sk:Blekinge
sr:Блекинге
fi:Blekinge
vi:Blekinge
vo:Blekingiän (länatopäd)
zh:布萊金厄

Bohuslän


Bohuslän är Sveriges västligaste Landskap i Sverige och beläget vid Skagerrak på Sveriges västkust.
Landskapet gränsar i norr till Norge och i öster till Dalsland och Västergötland. I söder går gränsen till Västergötland tvärs över Hisingen i Göteborgs kommun. Det är känt för sitt fiske, salta bad och kala klippor. Bohuslän har 20&nbsp;000 registrerade fornlämningar.

Namnet


File:Bohus fästning, den 4 juli 2006, bild 12.JPG
Landskapet är namngivet efter Bohus fästning, som i sin tur fått sitt namn efter den holme som den är uppförd på, ''Bágaholmr'' nuvarande Fästningsholmen. Förleden ''Bohus-'' (''Baghahus'' 1319) i sin tur kan härledas till fornvästnordiska ''bágr'' = hindrande, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg nuvarande Fästningsholmen i Nordre älv utanför Kungälv, där Bohus fästning ligger. Efterledet ''-hus'' betyder 'slott, fäste'. En annan framförd teori om förleden ''Bohus-'' ursprung, är att namnet kommer av strömmen i Nordre älv, söder om Fästningsholmen som på 1200-talet kallades ''Bágastraumr''. Innebörden är då det fornvästnordiska verbet ''bágha'' = flöda, flöda över, strömma. Län betydde för övrigt "lån". Ämbetsmännen lånade skatteintäkter från medborgare för en senare inbetalning till staten.
Namnet Bohuslän började användas på 1400-talet och avsåg till en början endast södra delen av landskapet, som tidigare kallats Älvsyssel. Så småningom kom det att också omfatta landskapets norra del, Viken (Bohuslän). En äldre norska namnform är ''Båhuslen''.

Historia

Kristendomens införande


Fil:Bro kyrka S.JPG i Brodalen är till sina äldsta delar från 1200-talet.]]
Om man utgår från att gränsen mellan forntid och medeltid i stora delar av övriga Europa går vid cirka år 475, bland annat därför att det romerska riket då upphörde, så blir den "nordiska" motsvarigheten vikingatidens slut, cirka 1050. Denna tidpunkt, eller strax före, anses vara startpunkten för kristendomens införande i nuvarande Danmark, Norge och Bohuslän, sannolikt i den ordningen.

Tiden fram till den svenska erövringen


I islänningasagorna och fornaldarsagorna kallas Bohuslän tillsammans med Østfold fylke för Alvhemmen. Den norske kungen Harald Hårfager gjorde området till en del av det samlade Norge, ca 870.
Digerdöden runt 1349 härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och 50% av gårdarna ödelades. Dessutom var 1300-talet- och 1400-talet periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under 1600-talet.
Efter Kalmarunionens upplösning ingick landskapet i kungariket Danmark-Norge. Vid freden i Roskilde 1658 avträddes hela provinsen utom Enningdalen till Sverige.

Sillfisket


Fil:Ed granite quarry entrance.JPG
Sillfisket har varit avgörande för Bohusläns historia. Åtta stora sillperioder i Bohuslän finns nedtecknade:
Ca 970-1030 (60 år)
1175-1225 (50 år)
1420-1490 (70 år)
1556-1588 (32 år)
1660-1680 (20 år)
1747-1808 (61 år)
1878-1898 (20 år)
Under perioden 1556-1588 reglerade Danmark kungen Fredrik II av Danmark fisket med skatter och tullavgift. Cirka 500 000-800 000 tunnor sill togs under dessa perioder upp per år under september-december.
Under 1700-talets senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (ca 1747–1808). Många små fiskelägen växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till byggnadsmaterial för bostäder och båtar samt som bränsle för fiskeindustrin. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av 1900-talet. Under 1800- och 1900-talet hade Bohuslän också en betydande stenindustri.

Landskapsregementet


Det moderna Bohusläns regemente bildades 1720 genom en sammanslagning av en skvadron av Riksänkedrottningens livregemente till häst och Bohusläns kavalleri och dragonregemente. Regementet övade och var förlagt till Backamo lägerplats mellan åren 1724-1913 då regementet flyttade in i nybyggda kaserner i Uddevalla där det var förlagt till dess nedläggning 1992. Regementets traditioner förs vidare av Bohusdalgruppen inom Hemvärnet som är grupperad vid Skredsviksbasen.

Indelningar

Indelningar före 1720


Under vikingatiden var Bohuslän en del av Viken (Bohuslän), som innefattade kustområdena runt Oslofjorden och öster om Skagerrak. Landskapet var då indelat i Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Namnet Viken kom med tiden att användas som benämning för enbart Bohuslän, för att senare specifikt avse norra Bohuslän, som alternativ till Ranrike.
Tidigt fanns en indelning i 16 skeppsreda (norska ''skipreide''), där en skeppsreda motsvarade 20 roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen mot angrepp. Efter att Bohuslän blev svenskt ersattes skeppsredorna av härader med i stort sett samma gränser och namn.
Under den första svenska tiden utgjorde Bohuslän ett eget Sveriges län. Administrativt kom Bohuslän snart att domineras av Göteborg. Tillsammans med Göteborg och häradena Sävedals härad, Askims härad och Östra Hisings härad bildade det Göteborgs och Bohus län 1680.
Utgår man från benämningen som fanns innan 1560-talet ingick hela Årjängs kommun samt de delar av Eda kommun som tillhörde Nordmarks härad, nämligen Järnskogs socken och Skillingmarks socken.
Fil:Bohuslän landskap härader socknar.svg

Indelningar från 1720


Län och stift


Landskapet ingick före 1998 i Göteborgs och Bohus län som 1998 uppgick i Västra Götalands län. Socknarna i Inlands Torpe härad tillhörde mellan 1971 och 1998 till Älvsborgs län.

Kommuner

Härader och städer


Bullarens härad
Inlands Fräkne härad
Inlands Nordre härad
Inlands Södre härad
Inlands Torpe härad
Kville härad
Lane härad
Orusts västra härad
Orusts östra härad
Sotenäs härad
Stångenäs härad
Sörbygdens härad
Tanums härad
Tjörns härad
Tunge härad
Vette härad
Västra Hisings härad

Städer


Fil:Strömstads stadshus.jpg
Vid övergången till Sverige 1658 fanns i landskapet städerna Kungälvs stad, Marstrands stad och Uddevalla stad. Strömstads stad fick stadsprivilegium 1676, efter en kort tid som köping (samhällsbildning). Dessa inrättades som stadskommuner när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Lysekil, som inrättats som köping 1863 blev Lysekils stad 1903, den sista i landet med egen jurisdiktion. Genom inkorporeringar på Hisingen kom även delar av staden Göteborg att falla inom landskapet Bohuslän.
Flertalet av Bohusläns städer, liksom övriga svenska städer av mindre storlek, lades under landsrätt under första delen av 1900-talet: Kungälv (1928), Marstrand (1934), Lysekil (1937) och Strömstad (1943). Endast Uddevalla hade kvar sin rådhusrätt ända fram till 1971, då alla domstolar i Sverige blev tingsrätter.

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter


Se respektive härad.

Kommuner från 1952 till 1970


Städer (5 st):
Landskommuner (32 st):

Kommuner från 1971


Kommuner, räknat från norr till söder, är Strömstads kommun, Tanums kommun, Munkedals kommun (delvis), Sotenäs kommun, Lysekils kommun, Uddevalla kommun, Orusts kommun, Lilla Edets kommun (delvis), Stenungsunds kommun, Tjörns kommun, Kungälvs kommun, Göteborgs kommun (delvis) och Öckerö kommun.

Geografi


Fil:Urshultsberget.JPG
Bohuslän gränsar i väster till Skagerrak och Kattegatt. I sydost bildar Göta älv gräns mot Västergötland och i norr gör Idefjorden detsamma mot Norge. Den norra delen av landskapet gränsar i öster mot Dalsland. Hisingen, i söder, är delad mellan Bohuslän och Västergötland.
Bohusläns största utsträckning i nordsydlig riktning är 157 kilometer och i östvästlig 53 kilometer. Landskapet är som smalast vid Saltkällefjorden där det endast är 4 kilometer brett. Det ligger i sin helhet inom Västra Götalands län och till största delen inom det tidigare Göteborgs och Bohus län.

Berg, sjöar och vattendrag


Landskapet är relativt bergigt, särskilt de östra delarna. Trots detta är den högsta toppen, Björnerödspiggen, endast 222 meter över havet. Det är ganska fattigt på större sjöar, den största är Öresjö (11&nbsp;km²) som delvis ligger i Västergötland. Den största sjön helt inom landskapets gränser är Bullaresjöarna på 10&nbsp;km². Andra större sjöar är Kornsjöarna (på gränsen mot Dalsland), Kärnsjön, Bullaresjöarna och Hällungen. Det största vattendraget är gränsfloden Göta älv som vid Kungälv delar sig och med sin övre gren, Nordre älv, rinner genom landskapet. Andra betydande vattendrag är Örekilsälven, Enningdalsälven och Kynne älv.

Öar


Fil:Gullholmen.JPG
Bohusläns skärgård består av ett stort antal medelstora och mindre öar och skär, men även tre av Sveriges sex största öar ligger helt eller delvis inom landskapet: Orust, Tjörn och Hisingen. Här följer en lista över de större öarna:

Tätorter


En lista över de största tätorterna sorterade efter befolkningsstorlek:

Kommunikationer


Järnvägar och spårväg


Fil:Munkedals-järnvägsstation.jpg
Fil:Uddevalla-stationshus.jpg
Bohuslän är jämfört med andra landskap relativt järnvägsfattigt, detta på grund av antikustprincipen. Planer på att bygga en stambana mellan Oslo och Köpenhamn genom Bohuslän, Halland och Skåne realiserades aldrig fullt ut men resulterade dels i Bohusbanan och dels i det som senare blev Västkustbanan. Vidare fanns det olika planer på att dra ned Inlandsbanan över Bergslagsbanan till antingen Lysekil eller Krossekärr väster om Grebbestad men dessa planer blev aldrig förverkligade.
Bohusbanan som idag sträcker sig 180&nbsp;km mellan Göteborg och Strömstad byggdes 1903-1909. Tvärt emot vad man skulle kunna tro var det den norra bandelen mellan Uddevalla och Skee som byggdes först. Skee-Strömstad byggdes som en privatbana men löstes in redan 1903 av staten och SJ. Senare byggdes den södra delen i olika etapper. Bohusbanan elektrifierades 1939 (Göteborg-Uddevalla) och 1950 (Uddevalla-Strömstad). Det var meningen att Bohusbanan skulle fortsätta in i Norge, från Skee till Halden men dessa planer lades ned i och med unionsupplösningen 1905.
Lysekilsbanan. År 1913 var Lysekils Järnväg (LyJ) färdigbyggd. Den var en privatbana fram till 1939, och elektrifierades 1950. Banan är 35&nbsp;km lång, utgår från Smedberg på Bohusbanan, och har sin ändstation i Lysekils hamn. Förr var den en viktig lokaljärnväg för resande och gods till och från Uddevalla och hamnen i Lysekil, idag är den enbart en godsjärnväg på vilken det går vagnuttagningar. Lysekilsbanan är landets brantaste järnväg med en stigning på 25 promille den sista biten från Sämstad fram till Lysekil.
Munkedals Järnväg byggdes innan Bohusbanan år 1895, då som en 600 mm smalspårsbana. Denna järnväg byggdes av Munkedals bruk och gick från bruket till hamnen inne i Saltkällefjorden. Banan breddades till normalspår på 1950-talet och idag trafikeras den av en museiejärnvägsförening som har återställt 2,5&nbsp;km smalspår.
Fil:Tramsgöteborg1.jpg
I Uddevalla återfinns ena ändan av gamla UVHJ, Uddevalla-Vänersborg-Herrjunga Järnväg, som idag kallas Älvsborgsbanan Banan var öppnad för allmänheten i hela sin sträckning så tidigt som 1867. Ombyggd till normalspår 1899 och förstatligad 1940. Över denna bandel går sommartid X 2000-tåg från Stockholm till Uddevalla och Strömstad via Herrljunga på Västra Stambanan.
Uddevalla-Lelångens Järnväg, ULB, "Lelångenbanan" är en numera nedlagd järnväg. Den var smalspårig 891 mm och ungefär 100&nbsp;km lång. Den gick 1895 - 1960 mellan Uddevalla och Bengtsfors i Dalsland. Därefter lades den ner norr om Bäckefors, och 1964 lades den ner helt.
På Hisingen ligger en liten del av hamnbanan i Bohuslän, nämligen banans första del mellan Bohusbanan och Frihamnen, Göteborg. Även Göteborgs spårvägars hisingslinjer passerar genom Bohuslän på en kort sträcka mellan Göta älv och Kvillebäcken. En linje till Backa (Göteborg) har länge varit på tal men har ännu inte förverkligats.
Samtliga järnvägar i landskapet är enkelspåriga. Spårvägens sträckning på Hisingen har dubbelspår (liksom i resten av spårvägsnätet i Göteborg).

Några kända bohusläningar


Fil:Camilla Läckberg2008.jpg
Percy Barnevik, Uddevalla - Industriledare
Emilie Flygare-Carlén, Strömstad - Författare
Anna Charlotta Gunnarson, Lysekil - Journalist och författare
Hagge Geigert, Uddevalla - Komiker
Björn Gustafsson, Diseröd - Komiker
Gunnar D Hansson, Smögen - Författare
Arne Isacsson, Gerlesborg - Konstnär
Louise Karlsson , Uddevalla - Simmare
Marie Lindberg, Munkedal - Sångerska
Camilla Läckberg, Fjällbacka - Författare
Mustafa Mohamed, Lysekil - Friidrottare
Gunnar Larsson, Kville - Löpare
Karl Nordström, Tjörn - Konstnär
Jesper Odelberg, Ljungskile - Komiker
Jeanna Oterdahl, Uddevalla - Författare, poet och lärare
Karin Parrow, Vinga - Konstnär
Erik Segerstedt, Uddevalla - Sångare
Gustaf B Thordén, Uddevalla - Redare
Sylvia Vrethammar, Uddevalla - Sångerska
Bo Wålemark, Ljungskile - Fotbollsspelare

Öknamn


Bohusläningar kallades av invånarna i grannskapen för ''baggar'', ett ortsboöknamn som annars användes som ortsboöknamn om norrmän, och som alltså levde vidare efter att Bohuslän blivit svenskt.
De som bodde norr om Lysekil kallades ''nolhott'' eller ''havrepinnar''. Bohusläningar som bodde söder om Lysekil kallades ''bönepungar''.

Se även


Bohusläns skärgård
Bohuskusten
Västkusten, Sverige
Bohusläns museum
Bohusläns landskapsvapen
Bohus (olika betydelser)

Referenser

Vidare läsning


Externa länkar


http://www.vastsverige.com/sv/bohuslan/ Västsvenska Turistrådets informationssida om Bohuslän
http://www.bohuslan.org/index.php Destination norra Bohuslän
http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Bohuslan/index.html Lyssna till några av Bohusläns dialekter
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?d=48207&a=534614 Filmklipp på svt.se: ''En film om Bohuslän från 1939 (00:11:23)''
http://www.bohusmus.se Bohusläns museum
http://hem.fyristorg.com/bohusgen/kartabohus.htm Karta över Bohuslän
Kategori:Bohuslän
Kategori:Sveriges landskap
Kategori:Geografiska områden i Norges historia
bs:Bohuslän
br:Bohuslän
da:Bohuslän
de:Bohuslän
en:Bohuslän
es:Bohuslän
eo:Bohuslän
fa:بوهوسلن
fr:Bohuslän
ko:보후슬렌
hy:Բուհուսլեն
hr:Bohuslän
it:Bohuslän
la:Bahusia
hu:Bohuslän tartomány
mk:Бохуслен
nl:Bohuslän
ja:ブーヒュースレーン地方
no:Bohuslän
nn:Bohuslän
pnb:بوہسلان
pl:Bohuslän
pt:Bohuslän
ro:Bohuslän
ru:Бохуслен
fi:Bohuslän
vi:Bohuslän
vo:Bohusläniän
zh:布胡斯

Bysantinska riket

:''Bysans omdirigerar hit men kan också avse Byzantion, det äldre namnet på Konstantinopel/Istanbul''
Bysantinska riket, eller Bysans, är av tradition (från 1500-talet) namnet på romarriket under medeltiden, det vill säga den universella Kristendom statsbildning som senare fick sitt centrum i Mindre Asien och hade Konstantinopel (dagens Istanbul; från början Byzantion) som huvudstad och som uppstod vid Romerska rikets delning 395 i en västlig och östligt del mellan Theodosius I:s båda söner Honorius och Arcadius och bestod fram till 1453. Under senantiken, i samband med västromerska rikets upplösning (200-talet-400-talet), benämns det bysantinska riket ofta Östromerska riket eller Östrom.
Den bysantinska kulturen var en blandning av den romerska riket, den grekisk konst, den hellenism kosmopolitismen och religiösa strömningar från Orienten. Fram till den islamiska expansionen i början av 600-talet var arvet från senantiken dominerande i riket – klassisk bildning och kulturell förfining uppbar den urbana kulturen hos det bildade skiktet i städerna. Sedan många städer gått förlorade till araberna utplånades denna stadskultur i princip helt och genom bildstriden fick riket istället en medeltida karaktär – samma hagiografier lästes av alla samhällsklasser, Ikon (religion) betraktades som heliga objekt och genom themasystemet blev landsbygden allt viktigare.
Riket överlevde under sin tusenåriga historia många invasioner från barbarer, kristna och muslimer. Efter nederlaget mot seldjuker i slaget vid Manzikert år 1071 föll dock Bysans makt och efter det fjärde korstågets plundring av Konstantinopel, som följde erövringen av staden 1204, återhämtade sig aldrig riket. Det innebar slutet på den Antiken, urbanitet kultur som utgjorde rikets ryggrad. Riket gick slutligen under med Konstantinopels fall för Osmanska riket 1453 och idag återstår bara fragment av dess långa historia.

Etymologi


Byzantion var det gamla grekiska namnet på det som varit den östromerska huvudstaden Konstantinopel sedan 300-talet och för dess invånare skulle "bysantinska riket" te sig främmande . De kallade alltid sig själva för romare även om deras kultur var mer grekisk än latinsk. Riket kallade de "Romarriket" (Ρωμανία, ''Rómanía'') eller "Romerska kungadömet" (Βασιλεία Ρωμαίων, ''Vasileía Romaíon'').
Termen "bysantinska riket" myntades 1557, det vill säga omkring ett sekel efter Konstantinopels fall, av den tyske historikern Hieronymus Wolf och populariserades senare av författare som Charles-Louis de Secondat Montesquieu. I ''Corpus Historiae Byzantinae'' introducerade Wolf en ny bysantinsk historiografi där han genom en tydlig distinktion mellan den antika romerska historien, som många ville bli associerade med, och den medeltida grekiska historien tonade ned det romerska arvet i Greklands historia . Wolfs distinktion härstammar från schismen mellan romarna (alltså bysantinarna som vi kallar dem idag) och frankerna under 800-talet då Karl den store, i samförstånd med påven i Rom, ville legitimera sina maktanspråk genom att överta det romerska arvet. Den så kallade Konstantinska donationen, en av historiens mest välkända falsarium, spelade en avgörande roll i detta syfte. Därefter kallades kejsaren i Konstantinopel för "Imperator Graecorum" och titeln "Imperator Romanorum" reserverades åt den frankiske monarken. Bysantinska riket refererade man till som "Imperium Graecorum", "Graecia", "Terra Graecorum" eller "Imperium Constantinopolitanum".

Den bysantinska identiteten


Bysans kan definieras som ett multietniskt imperium som uppstod som ett kristet kejsardöme för att snart omfatta det östra helleniserade romerska riket och som slutade sin tusenåriga historia 1453 som en grekisk-ortodox stat: Ett imperium som blev en nation, nästan i ordets moderna mening.<sup>#Referenser</sup> Efter 1453 uppbars den bysantinska traditionen av den ortodoxa kyrkans patriark av Konstantinopel.
Under de sekel som följde de Araber och Langobarder invasionerna på 600-talet behöll riket sin multietniska (om än inte sin multinationella) karaktär även om den stora majoriteten i rikets centrum på Balkan och i Mindre Asien var romersk . Etniska minoriteter och betydande icke-ortodoxa kristna samhällen existerade vid rikets gränser, varav det kristna Armenien var det största.
Bysantinarna kallade sig själva för "romare" (Ρωμαίοι, ''Rhomaioi''). De utvecklade en stark nationalism och kallade sitt rike för romerskt (Ρωμανία, ''Romania''). Denna nationalism tog sig i den Bysantinsk litteratur uttryck i hjältediktning, i synnerhet i eposet ''Digenis Akritas'', där gränskrigare (ακρίτες) hyllades för sin kamp mot rikets angripare. Efter rikets upplösning på 1400-talet fortlevde denna nationalism och befolkningen fortsatte att identifiera sig som romare och därefter som greker i modern tid .

Historia

Bakgrund


Det bysantinska riket uppstod gradvis och dess uppkomst brukar, å ena sidan, få markera slutet på det romerska riket, det vill säga antikens övergång i medeltid, och, å andra sidan, uppkomsten av en specifikt kristendom kultur. Redan i mitten av 300-talet hade såväl hellenismen som kristendomen etablerat sig i det romerska riket men en rad olika historiska händelser brukar få tjäna som det romerska rikets övergång i det bysantinska:
# Diocletianus regeringstid 284-305 innebar att romerska riket för första gången delades i ett ''pars Orientis'' och ett ''pars Occidentis'' och hans administrativa reformer övertogs av bysantinarna.
# Konstantin den store flyttade rikets huvudstad till sin nygrundade huvudstad Konstantinopel 330 vilket kom att bli det bysantinska rikets centrum under nästan tusen år.
# Theodosius I regeringstid 379-395 innebar kristendomens seger över den romersk religion och vid hans död 395 delades det romerska riket slutgiltigt i två delar.
# Den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus tvingades abdikera 476 under trycket från vandaler och goter vilket gjorde den östromerske kejsaren till ensam romersk härskare.
# Under Justinianus I (527-565) upplevde riket sin första kulturella och politiska blomstringstid. Bysans som stormakt i östra Medelhavet och många av den bysantinska konstens centrala verk härstammar från Justinianus regeringstid.
Genom Caracallas dekret 212, ''Constitutio Antoniniana'', erhöll alla fria män i det romerska riket romerskt medborgarskap och fick samma juridiska status som invånarna i Rom. Förordningen ledde inte till några stora politiska omvälvningar men kom att få stor historisk betydelse då den lade grunden för den integrationsprocess där statens ekonomiska och juridiska system i Italien kom att tillämpas över hela Medelhavet, liksom man tidigare utökat dess jurisdiktion från Latium till hela Italien. Hela riket integrerades dock inte i samma omfattning. Förordningen kom att favorisera redan väl integrerade delar av riket, som till exempel Grekland, på bekostnad av de provinser som var för fattiga eller för kulturellt avlägsna, som Storbritannien, Palestina och Egypten.
Rikets delning började med Diocletianus ''quadrumvirate'' (tetrarki) 293, en regeringsreform som syftade till att effektivisera administrationen och kontrollen av riket. Han delade riket i två delar och tillsatte två överkejsare, ''augustus'', som styrde från Italien respektive Grekland med sina underkejsare, ''caesar''. Delningen bestod fram till 324 då Konstantin den store lyckades göra sig själv till ensam kejsare. Han favoriserade kristendomen och grundade en ny huvudstad i Byzantion vid Bosporen. 330 invigdes Roma Nova, "Nya Rom", som snabbt blev känt som Konstantinopel (Κωνσταντινούπολις, ''Constantinoúpolis''). Under Konstantin var riket ännu inte särskilt "bysantinskt" men det hade nu hittat sin nya huvudstad och kristendomen hade fått en ledande ställning.
Kejsar Valens död vid slaget vid Adrianopel 378 får ofta markera gränsen mellan antiken och medeltiden. Med Valens efterträdare Theodosius I, den siste kejsaren som regerade över båda riksdelarna, fördjupades rikets delning. Han överlät 395 rikets östra delar till sin son Arcadius som regerade från Konstantinopel och de västra till sin andre son Honorius som regerade från Ravenna. I och med detta hade rikets östra hälft definitivt blivit "östromerskt".

Tidig historia


Fil:Justinian Byzanz.png. Blå och lila anger Bysantinska riket.]]
Östrom undgick de förödande invasionerna som Västrom genomled under 200-talet och 300-talet. Antikens urbana kultur var starkare i öst och kunde bättre stå emot de invaderande stammarna som dessutom attraherades mer av Roms rikedomar.
Under 400-talet erövrades de västra delarna vid flera tillfällen medan den östra halvan bara vid något tillfälle tvingades avge tribut. Theodosius II utökade Konstantinopels murar och gjorde staden ointaglig för inkräktarna. Genom förhandlingar med goterna lyckades Zeno regera vidare i öst medan väst slutgiltigen kollapsade 476.
På 500-talet mötte bysantinarna sina arvfiender: Persiska riket i öst och slaverna och bulgarerna i norr. Samtidigt genomled riket teologiska kriser, gällande till exempel monofysitismen.
Justinianus I och dennes general Belisarius återerövrade dock Nordafrika, Apenninska halvön och södra delen av den Iberiska halvön. Justinianus omgestaltade även den romerska medborgarrätten (''ius civile'') i sin ''Corpus Juris Civilis''. Anmärkningsvärt är att denna lagsamling författades på latin, ett språk som vid det här laget måste ha uppfattats som arkaiskt och bara nödtorftigt kunde förstås ens av de som skrivit de nya lagarna. Justinianus lät också uppföra Hagia Sofia på 530-talet. Kyrkan blev snart centrum för kejsarkulten och den östligt ortodoxa kyrkan. Trots att Justinianus lät stänga det nyplatonism universitetet i Aten framstår hans regeringstid också som en kulturell blomstringsperiod med den episk dikt Nonnos, den lyrisk dikt Paulus Silentiarius, historikern Prokopios och filosofen Johannes Philoponos.
Justinianus lämnade tyvärr sina efterträdare en tom statskassa och de lyckades inte hantera de nya invasioner som hotade på alla fronter. Langobarderna invaderade Apenninska halvön medan Balkan intogs först av avarerna och efter dem bulgarerna. På 600-talet erövrade Persiska riket Egypten, Palestina, Syrien och Armenien. Perserna besegrades visserligen och dessa territorier återtogs av kejsar Herakleios 627 men araberna, som just enats genom uppkomsten av islam, gjorde då sitt oväntade intåg i historien och tog ett utmattat Bysans på sängen och alla sydliga provinser gick förlorade under 600-talet. Med Karthagos fall 698 kom Mesopotamien, Syrien, Egypten och exarkatet i Afrika att inlemmas i den muslimska världen. Även langobardernas frammarsch på norra Apenninska halvön fortsatte; Ligurien föll 640 och exarkatet i Ravenna 751, vilket bara lämnade mindre områden på södra Apenninska halvön under bysantinsk överhöghet.

Hellenisering


Det riket förlorade i omfattning vann det dock i enhetlighet. Herakleios hellenism slutligen riket genom att under den senare delen av 500-talet göra grekiska till officiellt språk. Latin slutade användas officiellt och den romerska titeln ''augustus'' ersattes av den grekiska ''basileus'' (Βασιλεύς, "kung"). Denna utveckling anser många historiker så grundläggande för det bysantinska rikets brytning med sitt romerska förflutna att Herakleios regeringstid brukar få tjänstgöra som den tidpunkt då östromerska riket blev bysantinskt. Vid denna tid hade också den kristendom som utövades i riket fjärmat sig från kristendomen i de forna västliga utposterna. Den arabiska erövringen av de sydliga bysantinska provinserna, där monofysitism fortfarande utövades, förstärkte den östligt ortodoxa kyrkan i resten av riket.
Den urbana kulturen förföll i riket samtidigt som Konstantinopel blev den största staden i den kristna världen. Konstantin III (bysantinsk kejsare) (641-668) delade upp riket i ett system av militära provinser kallade thema och lyckades avvärja arabiska erövringsförsök tack vare den överlägsna bysantinska flottan, den grekisk eld, Konstantinopels murar och skickliga fältherrar som Leo III (bysantinsk kejsare) (717-741).
Historikern Edward Gibbon beskrev på 1700-talet det bysantinska riket som kraftlöst men Bysans var i praktiken det närmaste medeltiden kommer en militär supermakt genom katafrakterna (det tungt kavalleri), sitt ganska inkonsekventa subventionerande av rekryter från den välbärgade klassen av fria bönder till detta kavalleri, sitt exceptionella djupförsvar (themasystemet), sin vana att med ekonomiska medel spela ut sina fiender mot varandra, sin skickliga underrättelsetjänst, sitt logistik system av åsnekaravaner och sina rationella militära doktriner (inte helt olika Sun Zis) som lade fokus på smygtaktik, överraskning, snabba manövrer och sin förmåga att sätta in överväldigande kraft precis där de bysantinska fältherrarna önskade.
Efter belägringen 717, då araberna led fruktansvärda förluster, utgjorde inte längre kalifatet något allvarligt hot mot Bysans. Istället vände sig araberna mot seldjukerna och lyckades därigenom till slut fördriva de bysantinska trupperna från östra och centrala Anatolien.
700-talet dominerades av ikonoklasmen. Leo III (bysantinsk kejsare) förbjöd ikonerna vilket ledde till en revolt inom riket. Genom Irene (bysantinsk kejsarinna) möjliggjordes andra konciliet i Nicaea 787, som legitimerade vördnaden men inte tillbedjan, av ikonerna. Irene försökte också uppnå en allians med Karl den store genom giftermål, planer som gick om intet. Bildstriden fick nytt liv under 800-talet med avslutades 843. Alla dessa konflikter bidrog till konflikten med katolska kyrkan och det Tysk-romerska riket vars makt var på uppåtgående.

Storhetstiden


Fil:Map Byzantine Empire 1025-es.svg
Bysantinska rikets makt var som störst under de Makedonien (historisk region) kejsarna i slutet av 800-talet, under 900-talet och i början av 1000-talet. Under denna period motstod riket katolska kyrkan försök att avsätta patriarken Fotios och man fick också kontroll över Adriatiska havet, delar av Apenninska halvön och stora delar av bulgarernas rike efter att bulgarerna lidit ett förkrossande nederlag under Basileios II 1014. Man fann också en ny (inte alltid pålitlig) allierad i det varjager Kiev genom vilket det viktiga väringagardet tillkom. Vikingatida skandinaver kallade riket Grekland av runinskriftsmaterialet att döma.
1054 nådde relationerna mellan den grekiskspråkiga östliga kyrkan och den latinspråkiga västliga en slutgiltig kris. Separationen proklamerades aldrig, den så kallade Stora schismen 1054 var i praktiken kulmen på en separationsprocess som pågått under flera sekler. Konflikten resulterade i tillkomsten av den romersk-katolska kyrkan och den östligt ortodoxa. De båda bannlyste varandra ömsesidigt 1054.
Fil:BasilII.jpg, illumination från 1000-talet.]]
Efter brytningen drabbades snart Bysans av nya svårigheter. På hemmaplan underminerades det viktiga themasystemet av den framväxande, jordägande aristokratin. Riket skulle fortfarande ha kunnat stå emot sina gamla fiender, Tysk-romerska riket och abbasiderna men hotades nu av nya, farliga inkräktare. Det blev till slut normanderna som för gott slängde ut bysantinarna från den Apenninska halvön 1071 samtidigt som seldjukerna, vars främsta fiende var fatimiderna i Egypten, penetrerade Mindre Asien. Romanos IV avled i slaget vid Manzikert och riket förlorade nästan hela den asiatiska provinsen som utgjort den bysantinska arméns viktigaste rekryteringsbas.

Rikets fall


Fil:Bizancio1204.jpg
Fil:Byzantium1204 bild.png, Kejsardömet Nicaea och Kejsardömet Trabzon och despotatet Epirus. Gränserna är mycket osäkra.]]
Fil:Byzantium1400.png
Med den Komnenos återhämtade sig riket ordentligt. Den förste komnenska kejsaren, Alexios I Komnenos, lyckades återupprätta armén genom statliga anslag (''pronoia'') och vann betydande segrar mot seldjukerna. Hans begäran om hjälp från påven ledde till det första korståget genom vilket han lyckades återta Nicaea. Konflikten mellan kyrkorna gjorde dock att hjälpen från korsfararna snart avtog. Trots att Alexios sonson Manuel I Komnenos stod korsfararna nära kunde ingen av sidorna glömma den ömsesidiga bannlysningen och bysantinarna var mycket misstänksamma mot de korsfarare som passerade genom deras rike.
Attackerna från tyskar och normander fortsatte under 1000-talet och 1100-talet. De italienska handelsnationerna, som erhållit fördelaktiga handelsrättigheter i Konstantinopel av Alexios och var de mest synliga "frankerna" eller "latinarna" på stadens gator, blev föremål för antivästliga känslor. Venetianerna ogillades i synnerhet, trots att deras fartyg utgjorde den bysantinska flottans nya kärna. Samtidigt fortsatte seldjukerna att utgöra ett allvarligt hot och de besegrade Manuels här i slaget vid Myriokefalon 1176.
Visserligen försökte Fredrik Barbarossa erövra Bysans redan under tredje korståget men det blev det fjärde korståget som kom att få de mest förödande konsekvenserna. Korstågets ursprungliga mål var att erövra Egypten men venetianerna lyckades ta kontrollen över expeditionen och genom deras försorg intogs istället Konstantinopel 1204. Resultatet blev Latinska riket, ett kortlivat feodalt kungadöme, och ett permanent försvagat Bysans. Den bysantinska kollapsen ledde också till att Serbien makt växte och Serbiska kejsardömet bildades under Nemanjić-dynastin 1346.
Tre bysantinska stater återstod - kejsardömet Nicaea, kejsardömet Trabzon och despotatet Epirus. I Nicaea hade den Paleologos etablerat sig och där lyckades man samla tillräckligt med kraft för att, genom att alliera sig med Genua, kunna återta flera områden däribland Epirus och till slut själva Konstantinopel 1261. Därefter var det återupprättade bysantinska riket alltför upptaget av Europa där man istället borde ägnat de asiatiska provinserna all uppmärksamhet. Muslimerna var för splittrade för att anfalla vilket gav kejsardömet en viss respit men Osmanska riket erövrade snart hela Mindre Asien utom en handfull hamnstäder.
Då Bysans begärde hjälp från väst krävdes i gengäld att de båda kyrkorna skulle återförenas. En sådan återförening övervägdes, och genomfördes formellt men de ortodoxa medborgarna kunde inte acceptera den romersk-katolska läran. Visserligen sändes begränsade mängder västerländska legosoldater till undsättning men i princip valde man att passivt bevittna Bysans undergång då turkarna även kallade osmaner, erövrade bit för bit av det gamla riket.
Osmanerna ansåg till en början inte att Konstantinopel var värt sitt pris men med kanonens ankomst utgjorde stadens murar inte det oöverstigliga hinder de, med undantag för korsfararnas erövring, varit under tusen år. Konstantinopels fall kom till slut den 29 maj 1453 efter en två månader lång belägring ledd av Mehmet II. Den siste bysantinske kejsaren, Konstantin XI Palaiologos, dog i striderna på Konstantinopels gator.
Mehmet erövrade sedan Mistra 1460 och Trabzon 1461. Han betraktade sig själv som Östroms rättmätige arvtagare och innan seklet var över hade han gjort Konstantinopel till sin nya huvudstad och erövrat hela Mindre Asien och större delen av Balkan. Samtidigt gjorde Ivan III av Ryssland, storfursten av Storfurstendömet Moskva, anspråk på kejsartiteln och rollen som den Östligt ortodoxa beskyddare. Hans sonson, Ivan IV av Ryssland blev den förste tsaren, en titel som kommer från "caesar", och både han och hans efterföljare betraktade Moskva som det tredje Rom, Roms och Konstantinopels rättmätiga arvtagare. Sålunda kom både Osmanska rikets och Rysslands ledare att betrakta sig som bysantinarnas arvtagare ända tills de båda rikena gick under i början av 1900-talet.

Inflytande över eftervärlden


Bysans hade en avgörande betydelse i överförandet av den klassiska bildningen till både den muslimska och den kristna världen. Dess teologiska inflytande på västerländska tänkare som Thomas av Aquino var betydande. Att Bysans bidrag till den västerländska kulturen undanträngdes under seklerna som följde dess undergång har gjort denna tradition fattigare.
Bysantinska riket kan sägas vara den enda stabila statsbildningen under den europeiska medeltiden, vars period i historien riket själv ofta har fått definiera, 395-1453. Bysans militära och diplomatiska makt utgjorde ett hinder för många av de förödande invasioner som Västeuropa annars skulle lidit av och utgjorde genom sin existens en garanti för att Europa skulle kunna återhämta sig från de så kallade mörka århundradena.
Bysans inflytande inom konst och arkitektur kan knappast överskattas. Dess mest bestående verk består dock i spridandet av den ortodoxa kristendomen, inte bara till Ryssland och andra slaviska folk, utan även till Etiopien, Egypten, Georgien och Armenien.

Musik


:''Huvudartikel: Medeltidens musik''
Den bysantinska musiken komponerades till grekiska texter och spelades vid ceremonier, på festivaler och i kyrkan. Grekiska och utländska historiker är överens om att det kyrkliga tonspråket och det allmänna musiksystemet i Bysans är nära relaterade till den grekiska traditionen. Den uppkom i 300-talets Konstantinopel och utvecklades ur den Kristendom musiken, som har rötter från den judiska hellenistiska musiken. Den bysantinska musiken är enstämmig och till stor del melismatisk, vilket innebär att det är flera toner från samma stavelse. Denna musik lever delvis kvar i den ortodoxa kyrkan.

Bibliografi


G. Ostrogorsky. "History of the Byzantine State", 2nd edition, New Brunswick (NJ) 1969.
Warren Treadgold. "A History of the Byzantine State and Society", Stanford, 1997.
Helene Ahrweiler, "Studies on the Internal Diaspora of the Byzantine Empire", Harvard University Press, 1998.
John Julius Norwich, "Byzantium", 3 Volumes, Viking, 1991

Källor


:''Där uppgavs följande källor:''
Helene Ahrweiler, "Les Européens", pp.150, Herman (Paris), 2000.
Steven Runciman, ''The Emperor Romanus Lecapenus and his Reign'', p.9. University Press (Cambridge), 1990.
Edward Gibbon, ''Decline and Fall of the Roman Empire'', kapitel 53.

Noter

Se även


Lista över bysantinska kejsare
Bysantinsk konst
Bysantinsk arkitektur
Bysantinska armén
Bysantinska flottan
Greklands historia
Väringagardet
Ruser

Externa länkar


http://www.fordham.edu/halsall/byzantium/ Byzantium: Byzantine studies on the Internet
http://www.romanity.org/htm/fox.01.en.what_if_anything_is_a_byzantine.01.htm What, If Anything, Is A Byzantine? by Prof. Clifton R. Fox
http://www.neobyzantine.org Neobyzantine Official Website
Kategori:Bysantinska riket
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
af:Bisantynse Ryk
als:Byzantinisches Reich
am:ቢዛንታይን መንግሥት
ar:الإمبراطورية البيزنطية
an:Imperio Bizantín
roa-rup:Amirãria Romanã ditu Apiritã
ast:Imperiu Bizantín
az:Bizans İmperiyası
bn:বাইজেন্টাইন সাম্রাজ্য
zh-min-nan:Byzantine Tè-kok
be:Візантыя
be-x-old:Бізантыйская імпэрыя
bg:Византийска империя
bs:Bizantijsko carstvo
br:Impalaeriezh roman ar Reter
ca:Imperi Bizantí
cv:Висанти
ceb:Sidlakang Imperyong Romano
cs:Byzantská říše
cy:Yr Ymerodraeth Fysantaidd
da:Byzantinske Rige
de:Byzantinisches Reich
et:Bütsants
el:Βυζαντινή Αυτοκρατορία
en:Byzantine Empire
es:Imperio bizantino
eo:Bizanca imperio
eu:Bizantziar Inperioa
fa:امپراتوری روم شرقی
hif:Byzantine Samrajya
fr:Empire byzantin
fy:East-Romeinske Ryk
ga:Impireacht Bhiosántach
gd:An t-Impireachd Bheasantian
gl:Imperio Bizantino
ko:비잔티움 제국
hy:Բյուզանդական կայսրություն
hi:बीज़ान्टिन सल्तनत
hsb:Bycantinske mócnarstwo
hr:Bizant
ilo:Imperio a Bisantino
id:Kekaisaran Romawi Timur
ia:Imperio Byzantin
os:Византийы импери
is:Austrómverska keisaradæmið
it:Impero bizantino
he:האימפריה הביזנטית
jv:Kakaisaran Byzantin
ka:ბიზანტიის იმპერია
kk:Шығыс Рим империясы
sw:Ufalme wa Byzanti
ku:Împeratoriya Bîzansê
lad:Imperio Bizantino
lez:Византий империя
la:Imperium Romanum Orientale
lv:Bizantija
lt:Bizantija
hu:Bizánci Birodalom
mk:Византија
mg:Empira Bizantina
ml:ബൈസന്റൈൻ സാമ്രാജ്യം
mt:Biżantini
mr:बायझेंटाईन साम्राज्य
xmf:ბიზანტია
arz:امبراطوريه بيزنطيه
mzn:بیزانس
ms:Empayar Byzantine
mwl:Ampério Bizantino
mn:Византын эзэнт гүрэн
my:ဘိုင်ဇန်တိုင်း အင်ပါယာ
nl:Byzantijnse Rijk
nds-nl:Byzantiense Riek
new:बैजन्टाइन साम्राज्य
ja:東ローマ帝国
no:Østromerriket
nn:Austromarriket
oc:Empèri Bizantin
pnb:بازنطینی سلطنت
pms:Imperi Roman d'Orient
nds:Byzantiensch Riek
pl:Cesarstwo Bizantyńskie
pnt:Ρωμανίαν
pt:Império Bizantino
crh:Bizans İmperiyası
ro:Imperiul Roman de Răsărit
rue:Візантьска ріша
ru:Византийская империя
sq:Perandoria Bizantine
scn:Mpèriu bizzantinu
simple:Byzantine Empire
sk:Byzantská ríša
sl:Bizantinsko cesarstvo
ckb:ئیمپڕاتۆرێتیی بێزەنتی
sr:Византијско царство
sh:Bizantsko carstvo/Latinična verzija
fi:Bysantin valtakunta
tl:Silangang Imperyong Romano
ta:பைசாந்தியப் பேரரசு
roa-tara:'Mbere Bizzandine
tt:Византия империясе
th:จักรวรรดิไบแซนไทน์
tr:Doğu Roma İmparatorluğu
tk:Wizantiýa imperiýasy
uk:Візантійська імперія
ur:بازنطینی سلطنت
vec:Inpero bizantin
vi:Đế quốc Đông La Mã
fiu-vro:Bütsants
war:Imperyo Bizantino
yi:ביזאנטישע אימפעריע
yo:Ilẹ̀ọbalúayé Rómù Apáìlàoòrùn
zh-yue:拜占庭帝國
diq:İmperatoriya Bizansi
zea:Byzantijnse Riek
bat-smg:Bizantėjė
zh:拜占庭帝国

Bysans

Bysantinska riket