Diggi-loo diggi-ley


Diggi loo diggi ley är en sång som var vinnarbidraget i både den Sverige Melodifestivalen 1984 och i Eurovision Song Contest 1984. Det framfördes av Herreys. Texten skrevs av Britt Lindeborg och melodin av Torgny Söderberg. Den producerades av Anders Engberg och Torgny Söderberg.
Sångtexten handlar om en kille som går omkring och är lycklig över att han plötsligt fått gyllene skor, och efter det går allt bra inklusive en showbiz-karriär. Låten finns även i engelska version, och heter då "Diggi Loo Diggi Lee".
Sverige inledde festivalen detta år, med Curt-Eric Holmquist som dirigent, för första gången i Eurovisionsammanhang. Bidraget innehöll även en bakgrundskör med tre sångare, som bestod av Caj Högberg, Lotta Pedersen (senare Lotta Engberg) och Anders Engberg. Låten fick tolv poäng från Cypern, Irland, Danmark, Österrike och Västtyskland. Torgny Söderberg som hade skrivit låten, hade på förhand lovat att raka av sitt skägg om låten skulle vinna, vilket Herreys själva tog hand om i efterhand.
Bidraget uppskattades dock inte av alla. Efter tävlingen fick Herreys öknamnet "De dansande deodoranterna" och Tommy Körberg var mycket kritisk till Herreys framträdande. Stikkan Andersson var också kritisk och menade att Herreys aldrig skulle slå igenom internationellt.
Sedan det stod klart att Sverige hade vunnit, intervjuade Fredrik Belfrage Herreys i tio minuter, i en intervju där Herreys gjorde olika cirkustrick. Denna intervju försvann emellertid på väg tillbaka till Sverige. Sverige skyllde på Luxemburg för slarvet och vice versa, och vad som egentligen hände med intervjun har aldrig retts ut.
I "Alla tiders melodifestival" framförde Viktoria Tolstoy en jazzig version av denna låt.
Den brittiska tidningen ''The Times'' har utsett ''Diggi-loo diggi-ley'' till historiens roligaste eurovisionsbidrag.
"Diggi loo diggi ley" placerade sig som bäst på andra plats på den svenska singellistan.

Singeln


Låtlista


#Diggi loo - Diggi ley - 3:05
#Every Song You Sing - 3:34

Listplaceringar

Coverversioner


Den Sverige hårdrocksgruppen "Black Ingvars" spelade in en cover på "Diggi-loo diggi-ley" på sitt musikalbum "Schlager Metal" från 1998 .
Musikåret 2010 cover det Sverige dansbandet Wahlströms (musikgrupp) låten på albumet ''Vårt älskade 80-tal'' .

Referenser

Externa länkar


http://smdb.kb.se/catalog/id/001883554 Information på Svensk mediedatabas
http://smdb.kb.se/catalog/id/001883423 Information på Svensk mediedatabas
http://smdb.kb.se/catalog/id/001462891 Information på Svensk mediedatabas
Kategori:Bidrag till Eurovision Song Contest 1984
Kategori:Låtar av Britt Lindeborg
Kategori:Låtar av Torgny Söderberg
Kategori:Låtar som vunnit Eurovision Song Contest
Kategori:Melodifestivalbidrag 1984
Kategori:Musiksinglar 1984
Kategori:Singlar utgivna på Mariann Grammofon AB
Kategori:Sveriges bidrag i Eurovision Song Contest
Kategori:Svenskspråkiga sånger
en:Diggi-Loo Diggi-Ley
es:Diggi-Loo Diggi-Ley
fr:Diggi-Loo Diggi-Ley
hu:Diggi-Loo Diggi-Ley
pt:Diggi-Loo Diggi-Ley
fi:Diggi-loo diggi-ley
tr:Diggi-Loo Diggi-Ley

Dator


Fil:Columbia Supercomputer - NASA Advanced Supercomputing Facility.jpgn Columbia hos NASA.]]
En dator (''tidigare även datamaskin'') är en maskin som kan bearbeta Data (mönster) och utföra beräkningar automatiskt och på ett mycket effektivare sätt än vad en människa kan göra manuellt. Datorn kan bestå av mekaniska, elektroniska, optiska eller andra datorkomponent och styrs med hjälp av instruktioner (datorprogram) som lagras i dess primärminne. Från början var datorn huvudsakligen ett hjälpmedel för att utföra aritmetiska och andra matematiska beräkningar, men har senare blivit ett viktigt redskap vid bland annat automatisering av administrativa rutiner, kommunikation, informationslagring och mediebearbetning.
I och med elektronikens miniatyrisering har de grundläggande komponenterna i vad som utgör en dator (styrenhet, räkneenhet och datorminne tillsammans med kretsar för kommunikation med omvärlden) kunnat läggas på allt färre kiselplattor. I sin extrema form kan en dator (låt vara med viss begränsad kapacitet) rymmas på en enda kiselplatta, och kallas då enchipsdator.
För gemene man syftar ordet dator oftast på en persondator, men det finns många andra typer av datorer.

Etymologi


''Dator'' är till formen ''nomen agentis'' eller "agentform" av det latinska ordet ''dare'' som betyder "giva". Ordet är en svensk nybildning, som inte förekommer i grannspråken eller i latinet, och skulle alltså betyda "givare" om det funnits i latinet.
År 1948, strax efter andra världskriget, inrättades ''Matematikmaskinnämnden'' för att koordinera svensk forskning i området. Vid den tiden kallades datorer för "matematikmaskiner" i facktext och "elektronhjärnor" i populär press. Nämnden sökte en mer hanterlig term än dessa. På förslag från professor Börje Langefors, som senare grundade Institutionen för ADB vid Stockholms universitet, rekommenderade nämnden ordet ''dator'' som en nybildning att efterlikna ordet traktor. I bestämd form heter det ''datorn''. Länge kallades datorn även för ''datamaskin'', eller vardagligt det kortare och förvirrande flertydiga "data"; det är först sedan 1980-talet ordet ''dator'' otvetydigt slagit igenom.

Historia


Räknemaskiner har funnits i flera hundra år, men det var först på 1900-talet som de blev elektriska.

Föregångare och stickspår


Fil:Arts et Metiers Pascaline dsc03869.jpgs räknemaskin.]]
Blaise Pascal uppfann 1642 den första mekaniska räknemaskinen, vilken kunde addera och subtrahera och kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade Gottfried Wilhelm von Leibniz en maskin som dessutom klarade multiplikation och division.
Fil:BabbageDifferenceEngine.jpgs differensmaskinen, konstruerad efter hans död.]]
Fil:Zuse Z1.jpg]]
Därefter stagnerade utvecklingen fram till 1820-talet, då Charles Babbage presenterade ritningarna till differensmaskinen, i princip en mekanisk dator vars program var förutbestämt av själva utformningen. Babbage uppfann därefter den analytiska maskinen 1834, en fullt programmerbar mekanisk dator med arbetsminne, processor, hålkortsläsare för inmatning samt utdataenheter för skrift och stansning av hålkort. Ada Lovelace skrev de första datorprogrammen för den analytiska maskinen. Dock led konstruktionen av mekaniska problem och färdigställdes aldrig.
År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektromekaniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer baserade på elektromagnetiska reläer. Apparaterna förstördes 1944 när allians bombade Berlin under andra världskriget, och hans verk påverkade därför inte utformningen av senare datorer nämnvärt.
Den brittiska regeringen lät under stor sekretess bygga Colossus för att avkoda Tysklands Enigma (krypteringsmaskin) meddelanden, ett arbete som Alan Turing deltog i. Maskinen var i bruk 1943, men påverkade inte heller den övriga utvecklingen, eftersom den var sekretessbelagd i tre decennier.
År 1944 skapade Howard Aiken vid Harvarduniversitet i USA den decimala datorn Mark I, inspirerad av Babbages verk.

Eniac


Fil:Eniac.jpg.]]
John Mauchly, en fysikprofessor vid University of Pennsylvania konstruerade tillsammans med doktoranden Presper Eckert den decimala datorn Eniac på uppdrag av den amerikanska armén för beräkning av projektilbanor. Eniac, som börjat byggas 1943, stod färdig först 1946, när kriget som den var byggd för var över. Datorn, som var baserad på flera vakuumrör och reläer, skapade dock stort intresse inom forskarvärlden och utgjorde början på en explosionsartad utveckling.

BARK och BESK


Fil:BESK-1.jpg
Sverige låg långt framme under datorns tidiga utveckling. År 1950 var datorn BARK, byggd med telefonreläer, färdig. Efterföljaren BESK, byggd med elektronrör, togs i bruk 1953 och under några veckor var BESK världens snabbaste dator. BARK och BESK konstruerades av Matematikmaskinnämnden.

von Neumann-arkitekturen


John von Neumann, som varit inblandad i eniacprojektet, insåg att i stället för att programmeras genom inställningar av reläer och kabeldragningar skulle datorprogram kunna lagras i datorns minne tillsammans med data. Baserat på detta skapade han designen för IAS-maskinen, som byggdes 1952, och principen användes även i Maurice Wilkes dator EDSAC 1949. Sedan dess har von Neumann-arkitekturen varit den rådande principen för utformning av datorer.

Transistorbaserade datorer


Den första generationens datorer var baserade på vakuumrör. När John Bardeen, Walter Brattain och William Shockley vid Bell Labs uppfann transistorn 1948 (vilket de senare mottog Nobelpriset i fysik för) utgjorde detta grunden för den andra generationens datorer.
Den första transistorbaserade datorn var TX-0, som utvecklades vid MITs Lincolnlaboratorium med inspiration från det tidigare MIT-projektet Whirlwind I från 1952. En av ingenjörerna vid laboratoriet, Kenneth Olsen, grundade DEC som 1961 började sälja PDP-1, en kommersiell minidator som liknade TX-0. PDP-1 konkurrerade främst med IBM 7090, en transistorbaserad dator från företaget IBM, som börjat intressera sig för datorer allt mer efter att tidigare ha finansierat Aikens Mark I. PDP-1 hade visserligen bara hälften av datorprestanda jämfört med IBM 7090, men den kostade också mindre än en tiondel så mycket. Den blev en stor succé och såldes i 50 exemplar. Efterföljaren PDP-8 som kom 1965 blev en ännu större succé och såldes i 50 000 exemplar.

Integrerade kretsar


Nästa stora framsteg kom 1958, då Robert Noyce uppfann den Integrerad krets, vilken medförde ännu effektivare miniatyrisering. Denna era, som pågick fram till 1980-talets början dominerades av IBM System 360, den första standardiserade datorserien med maskiner i olika prestandaklasser. Även DEC:s konkurrerande serie PDP-11 hade stora framgångar, återigen genom att många gånger vara något mindre kraftfull och betydligt billigare än motsvarande IBM-modell.

VLSI, IBM PC och hemdatorerna


Fil:IBM PC 5150.jpg.]]
Fil:Macplus.jpg och tidigt 1990-talet, Macintosh Plus.]]
Integreringstrenden fortsatte och vid 1980-talets början hade man nått vad som brukar kallas VLSI (''Very Large Scale Integration'', "mycket storskalig integrering") med miljontals transistorer på ett integrerat kretskort. Detta gjorde att datorerna började bli tillräckligt små för att användas privat och detta gav upphov till hemdatortrenden. År 1977 släppte Commodore en 8-bitars dator (Commodore PET) och ungefär samtidigt släppte Apple sin Apple II. 1981 släppte IBM persondatorn IBM PC med en öppen standard för instickskort och andra komponenter. Några veckor innan släpptes dock en annan PC vid namn Sirius I och som var skapad av Chuck Peddle. IBM PC är dock den dator som blev känd och inom kort växte det fram en industri för tillverkning av vad man kallade IBM PC-kompatibla persondatorer. 1984 fick denna en konkurrent från Apple (Macintosh 128k) som hade ett för den tiden väldigt lättanvänt grafiskt gränssnitt som ännu har många likheter med moderna operativsystem.

PC


Uttrycket PC (dator) kommer från engelskans ''personal computer'', "persondator". Uttrycket har använts i oförkortad form sedan 1960-talet, men förkortningen blev känd när IBM registrerade och marknadsförde varumärket IBM PC. Specifikationen för denna tidiga hemdator publicerades öppet, och IBM pc-kompatibla datorer blev vanliga. Dessa kom ofta att kallas för enbart ''PC'', så att begreppet idag ofta syftar på en sorts dator vars delar är kompatibla med andra persondatorer. En konkurrerande grupp är den så kallade Macintosh-familjen, som marknadsförs av företaget Apple Computer. Samtidigt har den mer generella betydelsen ''persondator'' bibehållits parallellt.

Datorns uppbyggnad


Fil:Personal computer, exploded 4.svg, (2) moderkort, (3) processor, (4) ATA-portar, (5) arbetsminne, (6) instickskort, (7) nätdel, (8) enhet för läsning/bränning av Compact Disc- eller dvd-skivor, (9) hårddisk, (10) tangentbord och (11) datormus.]]
Även om tekniken i datorerna har förändrats dramatiskt sedan de första på 1940-talet, så används i de allra flesta fall fortfarande den grundläggande struktur som först föreslogs av John von Neumann på 1940-talet.
von Neumann-arkitekturen delar in datorn i fyra huvuddelar: den aritmetisk enhet, styrenheten, datorminne och diverse in- och utenheter (I/O-enheter). Aritmetikenheten och styrenheten är numera oftast integrerad i ett chip och kallas processor som förkortas ''CPU'' efter engelska ''Central Processing Unit''.

Typer av datorer


Det finns flera typer av utformning av persondatorer, t ex ''tower'', ''skrivbordsdator'', ''bärbar dator'' och ''handdator''. Tower-modellen är vanligast, och är uppbyggd för att datorn ska stå upprätt. Den traditionella skrivbordsdatorn är mindre vanlig idag. Den är oftast något mindre i storlek och är avsedd att ligga ner med bildskärmen placerad ovanpå, men kunde i och för sig likaväl ställas på högkant. Skillnaden handlar mer om hur man vill se sin arbetsplats. Laptop-modellen, den bärbara datorn, är uppbyggd av en platta med bland annat processorn, hårddisken, arbetsminnet, tangentbord mm. och en annan platta med en skärm – dessa plattor viks ihop mot varann vid transport. Den är avsedd att kunna hållas i knät när man sitter ner. Palmtop är en handdator – ofta integrerad i en mobiltelefon.
Stordatorer finns i flera utformningar, från de enskilda datorerna som kan likna ett litet halvhöjds kylskåp till de riktigt stora som kan fylla ett eller flera rum. En ''server'' kan sägas vara ett mellanting mellan en stordator och en persondator utan skärm, mus och tangentbord. Ofta kommer en server i ett standardformat som tillåter att många tillsammans monteras i ett stativ (ibland inrymt i ett skåp).

Minnet


Fil:DellWorkstation.jpg, och tidiga 2010-talet.]]
Minnet består av en sekvens av celler som var och ett rymmer en liten bit information. Informationen kan antingen vara de Data (mönster) som datorn bearbetar eller instruktioner, delar av datorprogram, som talar om vad datorn skall göra. Denna suddiga gräns mellan data och program är en viktig del i von Neuman-arkitekturen.
Storleken på varje minnescell och antalet sådana celler varierar naturligtvis från dator till dator. Minnets storlek mäts vanligtvis i enheten byte. Storleken av minne i en persondator mäts i dag i hur mycket arbetsminne den innehåller. År 2006 är en normal mängd minne mellan 256 och 4096 Byte (enhet) (MB).
Det är viktigt att skilja på arbetsminne och lagringsminne. Arbetsminnet är snabbast, men töms om strömmen stängs av. Lagringsminnet är det minne där program och data långtidslagras. Nuförtiden är hårddiskar, flashminnen och cd-rom/dvd-skivor de vanligaste lagringsminnena.

Aritmetikenheten


Denna del av datorn utför aritmetiska och logiska operationer. Som att addera två tal, eller invertera ett tal.

Styrenheten


Styrenhet är i datorsammanhang en styrande enhet; särskilt om den del av ett datorsystem som styr tolkning av instruktioner och överföring av data från primärminne till olika enheter och tvärtom. Det finns styrenhet för bland annat USB, hårddisk, diskettstation och grafik.

I/O-enheterna


I/O står för engelska ''Input/Output''. Inenheter möjliggör att data hämtas från omvärlden, och utenheter gör att resultaten presenteras på lämpligt sätt. Det finns en stor mängd olika typer av I/O-enheter, allt från tangentbord, Bildskärm, skrivare och disketter till webbkamera.

Kylning

Kylning av stordatorer


Server och stordatorer har utöver egen kylning ibland även kylning i rummet där de finns placerade.

Kylning av persondatorer


De allra första persondatorerna saknade fläkt eller hade det endast i nätaggregaten, när processorkraften ökade så ökade även temperaturen vilket gjorde att man behövde kylflänsar och senare även fläktar på processorerna detta skette ungefär samtidigt som de första uppgraderingskitten (overdrive) kom till Intel 386 och 486 i början av 1990-talet. Senare under 1990-talet blev även grafikkorten och Datorchassi i behov av extra kylning och idag har de flesta nya (stationära) datorer minst fyra fläktar, en i nätaggregatet, en på processorn, en på grafikkortet och en i chassiet som vanligtvis är monterad bak eller på sidan och leder varm luft ut ur chassiet. Moderna Bärbar dator har oftast bara en fläkt som kyler flera delar samtidigt.
Vissa kraftfulla spel- eller proffsdatorer kan även ha vätskekylning, det har även förekommit experiment med oljekylning.
Det förekommer även kylning till chipset, hårddiskar, nätverkskort, ljudkort och RAM-minne.

Fläkttyper


Fläktarna i nätaggregaten och i chassin är stora och går med ett ganska lågt varvtal runt 1000-1500 rpm medan fläktarna på grafikkorten och processorerna oftast är mindre och roterar snabbare med 1500-2000 rpm eller mer, dessa slits också ner betydligt snabbare än de övriga fläktarna och kan behöva bytas med jämna mellanrum. Vissa datorer har en kombinerad chassi- och processorfläkt med en kåpa från chassifläkten till processorns kylfläns, dessa håller längre men kyler inte lika bra. Damm (stoft) är en vanlig orsakt till överhettning, vid långvarig användning så lagras det damm under fläktarna vid processorerna och grafikkorten som oftast blåser neråt på kylflänsen som med tiden fylls och igensätts, det är bra att rengöra dessa områden med jämna mellanrum för att förlänga datorns livslängd. I bärbara datorer är det oftast en liten fläkt med reglerbart varvtal som kyler hela datorn med hjälp av kopparrör, det reglerbara varvtalet gör att fläkten inte behöver gå med samma höga varvtal hela tiden och förlänger därmed livslängden. Dessa fläktar och kylsystem kyler dock inte lika bra som fläktarna i en stationär dator varför stationära datorer är bättre vid användning av krävande program, tekniken utvecklas dock och moderna bärbara datorer är i stort sett lika tillförlitliga som stationära datorer, undantagandes en oftast högre prislapp och en något begränsad uppgraderingsmöjlighet.

Datorprogram


Datorns program är en lång lista med instruktioner som datorn utför i tur och ordning. Vissa instruktioner, så kallade ''programhopp'', beordrar datorn att fortsätta processen med en annan instruktion än den omedelbart efterföljande. Dessa kan vara villkorliga så att ''programhopp'' bara förekommer om ett visst villkor är uppfyllt. Detta gör det möjligt för datorn att ta beslut samt att utföra olika åtgärder beroende på resultatet av en beräkning eller beroende på något annat villkor. Många program innehåller miljontals instruktioner och vanligtvis utförs instruktionerna upprepade gånger. En typisk modern PC (år 2003) kan utföra mellan två och tre miljarder sådana instruktioner per sekund. Program kan vara skrivna i olika så kallade programspråk, till exempel C++, Java (programspråk) och Pascal (programspråk). För att datorn ska förstå instruktionerna översätts programmet vanligtvis till så kallad maskinkod med en kompilator.
En dator kan tyckas köra flera program samtidigt. Detta brukar med ett engelskt ord kallas multitasking. I själva verket hoppar kontrollenheten med korta tidsintervaller mellan program i olika delar av minnet på ett sådant sätt att det ger intrycket av att det sker samtidigt. Det finns ett undantag till den regeln och det är när dator har flera Processorkärnor. Varje processorkärna kan utföra en uppgift i taget. Vilket innebär att om du har 4 kärnor kan processorn göra 4 saker samtidigt. Datorns operativsystem är det program som ser till att allt detta sker som det är avsett. I operativsystemet ingår också mycket programkod som utnyttjas av de vanliga programmen, till exempel drivrutiner som hjälper till med detaljerna för hur man styr och kommunicerar med alla I/O-enheter. Ett annat exempel på inbyggda hjälpprogram är den matematikprocessor, som är specialkonstruerad för att snabbt utföra matematiska beräkningar, till exempel trigonometriska funktioner, logaritmer och så vidare.
När man köper en dator följer det också oftast med en rad nyttoprogram tillsammans med operativssystemet. Exempelvis är det webbläsare, ordbehandlare, miniräknare samt mycket annat. Även nöjesprogram som exempelvis film- och musikspelare eller datorspel kan följa med.

Speciella typer av datorer


Ordet dator syftar i dagligt tal på persondator, men det finns många andra typer av datorer som används i vardagslivet.
Cykeldator
Färddator
GPS-mottagare
Miniräknare
Spelkonsol
Allt fler hushållsapparater innehåller någon form av processor och vi kan se en tendens att gränserna mellan olika apparater suddas ut. Idag är den trenden tydlig främst vad gäller mobiltelefoner.

Se även


Persondator
Digital
Datorhistoria
Datorprogram
Datorspel
Programmering
Programvarutestning
Turingmaskin / turingkomplett maskin
Kategori:Datorer
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
ace:Komputer
af:Rekenaar
als:Computer
am:ኮምፒዩተር
ang:Spearctelle
ar:حاسوب
an:Ordinador
arc:ܚܫܘܒܐ (ܡܐܟܢܐ)
as:কম্পিউটাৰ
ast:Computadora
az:Kompyuter
bn:কম্পিউটার
zh-min-nan:Tiān-náu
ba:Компьютер
be:Камп'ютар
be-x-old:Кампутар
bg:Компютър
bar:Rechna
bo:གློག་ཀླད།
bs:Računar
br:Urzhiataer
ca:Ordinador
cv:Компьютер
ceb:Kompiyuter
cs:Počítač
cy:Cyfrifiadur
da:Computer
de:Computer
nv:Béésh bee akʼeʼelchíhí tʼáá bí nitsékeesígíí
et:Arvuti
el:Ηλεκτρονικός υπολογιστής
eml:Zarvlån
en:Computer
myv:Арси машинась
es:Computadora
eo:Komputilo
eu:Ordenagailu
fa:رایانه
hif:Computer
fo:Teldur
fr:Ordinateur
fy:Kompjûter
fur:Ordenadôr
ga:Ríomhaire
gv:Co-earrooder
gd:Coimpiutair
gl:Ordenador
gan:電腦
gu:કમ્પ્યૂટર
got:𐍅𐌹𐍄𐌹𐍂𐌰𐌷𐌽𐌾𐌰𐌽𐌳𐍃/Witirahnjands
hak:Thien-nó
ko:컴퓨터
ha:Na'ura
hy:Համակարգիչ
hi:अभिकलित्र
hr:Računalo
io:Ordinatro
ig:Orunotu
ilo:Kompiuter
bpy:কম্পিউটার
id:Komputer
ia:Ordinator
iu:ᖃᕋᓴᐅᔭᖅ
xh:Ikhompyutha
is:Tölva
it:Computer
he:מחשב
jv:Komputer
kn:ಗಣಕಯಂತ್ರ
pam:Computer
krc:Компьютер
ka:კომპიუტერი
ks:کَمپیوٗٹَر
kk:Компьютер
kw:Comptyor
sw:Tarakilishi
kg:Ludinatelo
ht:Òdinatè
ku:Komputer
ky:Компютер (ЭЭМ)
lad:Contador
lo:ຄອມພິວເຕີ
la:Computatrum
lv:Dators
lb:Computer
lt:Kompiuteris
li:Computer
ln:Esálela
jbo:skami
lmo:Cumpiüter
hu:Számítógép
mk:Сметач
mg:Mpikajy
ml:കമ്പ്യൂട്ടർ
mt:Kompjuter
mr:संगणक विज्ञान
xmf:კომპიუტერი
arz:كومبيوتر
mzn:رایانه
ms:Komputer
mwl:Cumputador
mn:Компьютер
my:ကွန်ပျူတာ
nah:Chīuhpōhualhuaztli
nl:Computer
nds-nl:Komputer
ne:कम्प्युटर
new:कम्प्युटर
ja:コンピュータ
nap:Computer
ce:ГIулкхдириг
no:Datamaskin
nn:Datamaskin
oc:Ordinator
mhr:Компьютер
or:କମ୍ପ୍ୟୁଟର
uz:Kompyuter
pa:ਕੰਪਿਊਟਰ
pnb:کمپیوٹر
ps:سولګر
km:កុំព្យូទ័រ
nds:Reekner
pl:Komputer
pnt:Ηλεκτρονικόν υπολογιστής
pt:Computador
ro:Calculator
qu:Antañiqiq
rue:Компютер
ru:Компьютер
sah:Көмпүүтэр
sa:सङ्गणकम्
sc:Elaboradore
sco:Computer
stq:Computer
sq:Kompjuteri
scn:Computer
si:පරිගණකය
simple:Computer
sk:Počítač
sl:Računalnik
cu:Съмѣтатєл҄ь
szl:Kůmputer
so:Kumbuyuutar
sr:Рачунар
sh:Kompjuter
fi:Tietokone
tl:Kompyuter
ta:கணினி
tt:Санак
te:కంప్యూటర్
th:คอมพิวเตอร์
tg:Компутар
chy:Tséohketoetanóto
tr:Bilgisayar
tk:Kompýuter
bug:Komputer
uk:Комп'ютер
ur:شمارِندہ
za:Dennauj
vec:Computer
vi:Máy tính
fiu-vro:Puutri
wa:Copiutrece
zh-classical:電腦
vls:Computer
war:Kompyuter
wo:Nosukaay
wuu:计算机
yi:קאמפיוטער
yo:Kọ̀mpútà
zh-yue:電腦
diq:Komputer
bat-smg:Kuompioteris
zh:電子計算機

Data

Med data kan avses:
uppgifter om något, oftast i samband med mätningar eller rapportering; se vidare information
information lagrad i en dator, som ett samlingsbegrepp för detta – se till exempel data warehouse – eller som ett namn för den rent tekniska representationen, se data (mönster)
namnet på en android i TV-serien ''Star Trek: The Next Generation''; se Data (Star Trek).
en kortform av benämningen "datamaskin" som var vanlig på 1960-talet. På 1970-talet ersattes dock denna benämning av ordet dator. I folkmun har emellertid det ursprungliga begreppet överlevt, och är idag fortfarande vanligt förekommande. Benämningen "data" finner man dessutom i marknadsföring för datorspel, datorer och komponenter till sådana, samt även i pressen. Därtill har den svenska branschorganisationen för producenter och distributörer av dator- och TV-spel valt att kalla sig för Dataspelsbranschen.

Källor


http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article343595.ab Dataspel gör dig våldsam (Publicerat 2006-01-09)
http://www.dn.se/spel/socialdemokraternas-sex-punkter-for-en-ny-dataspelspolitik-1.468897 Socialdemokraternas sex punkter för en ny dataspelspolitik (Publicerat 2008-11-25)
http://www.dn.se/spel/vuxna-spelar-dataspel-1.472256 Vuxna spelar dataspel (Publicerat 2008-12-08)
http://www.dn.se/spel/dataspel-for-tre-miljarder-i-fjol-1.793784 Dataspel för tre miljarder i fjol (Publicerat 2009-02-05)
http://www.smartson.se/tester/data-telefoni.htm Smartson - Data & Telefoni (2009-02-19)
http://www.dataspelsbranschen.se Dataspelsbranschen.se (2009-02-19)
http://www.google.se/search?hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&hs=zoy&q=dataspel&btnG=S%C3%B6k&meta=lr%3Dlang_sv Google.se - sökning på ''dataspel'' gav 768 000 träffar (2009-02-19)
http://www.google.se/search?hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&hs=V9d&q=datakomponent&btnG=S%C3%B6k&meta=lr%3Dlang_sv Google.se - sökning på ''datakomponent'' gav 3 670 träffar (2009-02-19)
http://www.google.se/search?hl=sv&client=firefox-a&rls=org.mozilla%3Asv-SE%3Aofficial&hs=1UJ&q=dataproblem&btnG=S%C3%B6k&meta=lr%3Dlang_sv Google.se - sökning på ''dataproblem'' gav 81 800 träffar (2009-02-19)
http://www.ne.se/artikel/1034337 Nationalencyklopedin (2009-02-19)
http://www.fof.se/tidning/2008/4/de-motstridiga-bilderna-av-hannes-alfven Forskning & Framsteg (4/08)

Se även


Datateknik
Dataspelsbranschen
Registervård
da:Data (flertydig)
de:Data
el:Δεδομένα (αποσαφήνιση)
en:Data (disambiguation)
es:Data (desambiguación)
eu:Datu (argipena)
fr:Data
it:Data
ms:Data (nyahkekaburan)
nl:Data
nn:Data
no:Data
pt:Data (desambiguação)
simple:Data

Datavetenskap

Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska), är läran och vetenskapen om beräkningars utförande, företrädesvis de som utförs av datorer med hjälp av programvara.
Det akademiska ämnet datavetenskap överlappar i hög grad med ämnena datateknik, datorteknik, informationsteknik (IT), systemteknik, informatik och systemvetenskap.

Bakgrund


Datavetenskap är ett självständigt akademiskt ämne sedan 1960 och det anses som väldigt ungt i den akademiska världen. Inte förrän på 1980-talet kom datavetenskap att bli ett eget ämne vid svenska universitet och högskolor. Beskrivningen av datavetenskap varierar från den äldre "läran om nuvarande teknologi", till dagens "läran om beräkningars utförande".
Datalogi, som ursprungligen är en danska term, används på svenska synonymt med datavetenskap men också som ett förtydligande av den teoretiska delen av datavetenskap och då med matematisk-logisk och analytisk underton.

Väsentliga delområden


Matematiska fundament


Boolesk algebra
Logik: särskilt rekursionsteori och idéerna bakom formella språk och formella system
Numerisk analys
Diskret matematik
Grafteori

Teoretisk datavetenskap


Algoritmer inklusive Beräkningsteori
Komplexitetsteori
Informationsteori
Automatteori
Kompilatorteori och Lexikal analys
Kryptering
Programspecificering
Programverifiering

Tillämpad datavetenskap


Antivirusprogram
Användargränssnitt, Människa-datorinteraktion och Användbarhetsteknik
Artificiell intelligens
Bildbehandling
Biometri
Bioinformatik
Databaser
Datastrukturer
Datasäkerhet
Datoralgebra
Datorarkitektur
Datorgrafik
Datornätverk
Datorprogram
Datorseende
Datorvirus
Digitalteknik
Distribuerade system och datorkommunikation
Informationssystem
Installationsprogram
Internet
Maskinöversättning
Mjukvaruoptimering
Operativsystem
Parallellprogrammering
Programmering och Programutvecklingsmetodik
Programspråk
Programvarutestning
Programvaruutveckling
Realtidssystem
Robotik
Optimering

Specifika tekniker


Collision Detection
Datakompression
Datastrukturer
Datainsamling
Designmönster
Digital signalbehandling
Filformat
Informationssäkerhet
Mjukvarumetrik
Hypertext

Relaterade ämnen


Datateknik
Datorteknik
Informatik
Informationsarkitektur
Språkvetenskap: uttryckskraft, grammatik, semantik och syntax för så väl programspråk som andra formella och även naturliga språk
Kognition
Informationsteori, Kommunikationsteori
Operationsanalys
Systemteori
Systemvetenskap

Kända dataloger


Charles Babbage
Edsger Dijkstra
Donald Ervin Knuth
Leslie Lamport
Ada Lovelace
John von Neumann
Claude Shannon
Alan Turing
Dennis Ritchie
Se även :Kategori:Datavetare
Kategori:Datavetenskap
af:Rekenaarwetenskap
als:Informatik
am:የኮምፒውተር፡ጥናት
ar:علم الحاسوب
an:Informatica
as:কম্পিউটাৰ বিজ্ঞান
ast:Informática
az:İnformatika
bn:কম্পিউটার বিজ্ঞান
zh-min-nan:Tiān-náu kho-ha̍k
be:Інфарматыка
be-x-old:Інфарматыка
bg:Информатика
bs:Informatika
br:Urzhiataerezh
ca:Informàtica
cs:Informatika
da:Datalogi
de:Informatik
et:Informaatika
el:Επιστήμη υπολογιστών
eml:Informàtica
en:Computer science
es:Ciencias de la computación
eo:Komputado
ext:Enhormática
eu:Informatika
fa:علوم رایانه
fo:Teldufrøði
fr:Informatique
fy:Ynformatika
fur:Informatiche
ga:Ríomheolaíocht
gv:Sheanse co-earrooagh
gl:Informática
ko:컴퓨터 과학
hy:Ինֆորմատիկա
hi:संगणक विज्ञान
hr:Računarstvo
io:Informatiko
id:Ilmu komputer
ia:Informatica
ie:Informatica
iu:ᑐᓴᐅᒪᖃᑦᑕᐅᑎᔾᔪᑎᓂᒃ ᐊᐅᓚᑦᑎᔩᑦ/tusaumaqattautijjutinik aulattijiit
is:Tölvunarfræði
it:Informatica
he:מדעי המחשב
kl:Qarasaasialerinermik ilisimatusarneq
kn:ಗಣಕ ವಿಜ್ಞಾನ
ka:საინფორმაციო მეცნიერება
csb:Infòrmatika
kk:Информатика
ht:Enfòmatik
lad:Informatika
ltg:Datorzineiba
la:Informatica
lv:Datorzinātne
lb:Informatik
lt:Informatika
li:Informatica
jbo:samske
hu:Számítástechnika
mk:Информатика
mg:Informatika
ml:കമ്പ്യൂട്ടർ ശാസ്ത്രം
ms:Sains komputer
mn:Компьютерийн шинжлэх ухаан
nl:Informatica
nds-nl:Infermatika
ne:कम्प्युटर विज्ञान
new:कम्प्युटर विज्ञान
ja:計算機科学
frr:Informaatik
no:Informatikk
nn:Informatikk
nov:Informatike
oc:Informatica
mhr:Информатике
ps:سولګرپوهنه
pcd:Informatike
pms:Anformàtica
pl:Informatyka
pt:Ciência da computação
ro:Informatică
rue:Інформатіка
ru:Информатика
sq:Informatika
scn:Nfurmàtica
si:පරිගණක විද්‍යාව
simple:Computer science
sk:Veda o počítačoch
sl:Računalništvo
sr:Информатика
sh:Informatika
fi:Tietojenkäsittelytiede
tl:Agham pangkompyuter
ta:கணினியியல்
tt:Информатика
th:วิทยาการคอมพิวเตอร์
tg:Информатика
tr:Bilişim bilimi
tk:Informatika
uk:Інформатика
ur:شمارندیات
ug:بیلگیسايار مۈھەندیسلیغی
vec:Computer Science
vi:Khoa học máy tính
fiu-vro:Informaatiga
wa:Infôrmatike
war:Siyensya han komputasyon
wo:Xam-xamu nosukaay
wuu:计算机科学
yo:Ìfitónilétí
zh-yue:電算
zea:Informaotica
bat-smg:Infuormatėka
zh:计算机科学

Dualism

Dualism är en metafysik term, som står i motsatsställning till monism och pluralism. Från filosofin har termen upptagits av teorier i andra vetenskap fält.
Dualism kan även vara den term som används mellan materialism och idealism, som då innebär att världen både består av materia och ande. Dessa två kan påverka varandra.

Filosofisk dualism


Den filosofiska dualismen kan ha två innebörder:
#''Substansdualism'', vilket är en ovanlig ståndpunkt såväl i historien som i samtiden, som innebär att världen består av två urämnen eller substanser.
#''Egenskapsdualism'', att världen är uppbyggd av två grundläggande olika slag eller egenskaper, till exempel att materia och själ inte kan reduceras till varandra, och därför kräver olika förklaringsmodeller som grundas på olika principer. Tanken är gammal inom både filosofi och religion.

Politisk dualism


Från filosofin har det dualistiska synsättet överförts till andra områden.
#I demokratiska länder med så kallad majoritetsval står alltid två kandidater mot varandra, och de representerar de två stora partierna i dessa länder som också alltid står emot varandra. Storbritannien är ett exempel på detta. Men även i länder som Sverige, med proportionella valsystem och en småpartispärr, blir en dualism allt tydligare där de politiska partierna allt hårdare knyts till politiska block som ställs mot varandra i kampen om väljarstödet.
#En del av ''den svenska förvaltningsmodellen''; den traditionella tudelningen av det svenska politiska administrativa systemet som uttrycks i kombinationen av ett förbud mot så kallat ministerstyre av förvaltningen och de svenska ämbetsverkens självständighet - den senare också uttryckt i den organisatoriska tudelningen mellan regeringskansliet och andra myndigheter. Den direkta förvaltningsstyrningen måste i Sverige ske via kollektiva regeringsbeslut.

Religiös dualism


#''Absolut dualism'' är en sammanfattande beteckning på trossystem som tänker sig att världen styrs av två motsatta krafter, vanligen en helt och fullt god sådan och en genomgående ond kraft. Det kan handla om en konflikt om universums slutliga öde. Det mest kända exemplet är zoroastrismen, en gammal persisk religion som fortfarande har 2,6 miljoner anhängare.
#I ''ostasiatisk dualism'' är det ofta fråga om konflikter i samverkan, vilket är nödvändigt för balans och harmoni. Det mest kända exemplet finns i det kinesiska yin och yang. Även här finns en motsättning mellan ljus och mörker, etc, men en del av yin finns i yang och en del av yang finns i yin. Båda är nödvändiga och samverkar i den kosmiska harmonin.
#''Gnostisk dualism''. Som i all dualism är det fråga motsatsförhållanden, men gnosticismen lyfter fram ett av dessa som viktigast, nämligen kroppen kontra själen. Enligt den ursprunglig gnosticism, opåverkad av grekiskt tänkande, handlade det hela om kunskaper om själen och livet efter detta. Själen är hemlös i denna värld och längtar till den ljusa världen därovan. Frågan om var den rena gnosticismen uppstått har man inte kunnat besvara. Dess ursprung får man söka i den persiska och kanske indisk religion (inklusive buddhismen), eftersom ursprunglig gnosticism inte är främmande för reinkarnation. Många judar stannade i Babylon sedan landet erövrats av Persien år 539 f.v.t. och judarna befriats från sin babyloniska fångenskapen. Andra flyttade hem till Judéen. Senare bosatte sig många i Alexandria i Egypten, som grundades av Alexander den store år 332 fKr. Vid denna tid i historien började hellenismen sprida sig över den kända världen. När gnosticismen kom i kontakt med den hellenistiska världen trädde den in i sin dualistiska fas. Judarna verkar i första hand ha varit kulturbärare, och de hade sin egen mystik. Även den gnostiska mystiken fanns före kristendomen, så var det i blygsam skala. Först vid kristendomens framväxt blommade den ut, och den hade länge en mera utvecklad lära än kristendomen.
#I ''Kristen gnosticism'' är inte skaparguden och frälsarguden en och densamme. Världen är ond, och kan omöjligt vara skapad av en god gud. Världen är främmande för Gud, som är bortom alla namn och beskrivningar. Han är den absolute som tillsammans med alla goda andar formar ljusets konungarike. Den judiske guden Jahve, som enligt Bibeln har skapat världen, är en demiurg (hantverkare, uppenbarligen en oskicklig sådan), vars skapelse och historia gnostikerna nedvärderar. En kristen gnosticism kunde uppstå eftersom det fanns ett släktskap mellan den gnostiska fromheten och kristendomen. Huvudbegrepp i Nya testamentet som frälsning och frälsare var centrala också i den gnostiska religiositeten. I Johannesevangeliet och Paulus brev möter vi begrepp som var älsklingsord bland gnostikerna: ljus och mörker, sanning och lögn, det goda och det onda, ande och kött. De flesta gnostiska sekter förespråkade en asketism. Kristus placerades in i svalget mellan Gud och världen, där Eon (gnosticism) fanns. Han var den som skänkte människorna den frälsande kunskapen. Kristus var Gud och endast skenbart människa, och denne gudom dog aldrig på korset. Den kristna gnosticismen nådde sin höjdpunkt under åren 60 – 160 e.Kr, då ett stort antal församlingar försökte förstå en kristna läran genom att skapa egna, från huvudfåran starkt avvikande tolkningar av den kristna läran. Här finns även föreställningar om att världen är skapad av en ond gud som är ovetande om en högre gudom. Skaparguden, ibland kallad för Demiurgen och identifierad som den judiska guden Jahve, står för det materiella som ont medan den högre gudomen är rent andlig.
#''Kristen dualism'' bygger på motsatsförhållandet mellan gott och ont i gestaltat i kampen mellan Gud och djävulen. Exempelvis i Uppenbarelseboken, eller mellan himmel och jord.
#Albigenser eller katarer förkastade den katolska kyrkans doktriner och menade att allt skapat (kroppen) var oren och frälsning kunde bara uppnås genom att frigöra själen från kroppen genom att svälta sig till döds i livets slutskede.

Se även


Medvetandefilosofi
Abstrakta substantiv
Zoroastrism

Källor


''Filosofilexikonet'', red. P. Lübcke, övers. Jan Hartman, Forum 1988
Kategori:Rörelser inom metafysik
Kategori:Teorier inom religion
ar:الثنوية
az:Dualizm
bg:Дуализъм (религия)
bs:Dualizam
ca:Dualisme
cs:Dualismus (filosofie)
cy:Deuoliaeth
da:Dualisme
de:Dualismus (Ontologie)
et:Dualism
el:Δυαλισμός
en:Dualism
es:Dualismo
eo:Dualismo
eu:Dualismo
fa:دوگانه‌انگاری
fr:Dualisme (philosophie de l'esprit)
fy:Dualisme
ko:이원론
hy:Դուալիզմ
hr:Dualizam (filozofija)
is:Tvíhyggja
it:Dualismo
he:דואליזם
ka:დუალიზმი
ku:Dualîzm
ky:Дуализм
lv:Duālisms
hu:Dualizmus (filozófia)
nl:Dualisme
ja:二元論
no:Dualisme
oc:Dualisme
pl:Dualizm (religia)
pt:Dualismo
ru:Дуализм
sq:Dualizmi
simple:Dualism
sr:Дуализам
sh:Dualizam
fi:Dualismi (filosofia)
tr:Düalizm
uk:Дуалізм
ur:ثنویت
vi:Thuyết nhị nguyên
zh-yue:二元論
zh:二元論

Dalsland


Fil:Dalslandoldmunicip.png. Socknars namn är skrivet i liten storlek, något större storlek är kommunerna som fanns år 1952. De forna kommunernas gränser markeras i rosa, dagens i rött, länsgräns i mörkrött och landskapsgräns i blått. Den dalsländska socknen Valbo-Ryr ligger dock i Munkedals kommun.]]
Dalsland är ett Landskap i Sverige i Götaland i västra Sverige. Det ligger väster om Vänern och gränsar i norr till Värmland, i nordväst till Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västergötland.
Bild:Sveriges landskap 1560.png samt Järnskog och Skillingmark socknar tillhör Dalsland.]]

Historia


Enligt Heimskringla skulle Harald Hårfager i slutet av 800-talet ha erövrat allt land väster om Göta älv och Vänern, inklusive Värmland. Tidpunkten för när Dalsland blev svenskt är osäker men det bör ha skett före år 1000. Hundra år senare hävdade Magnus Barfot åter de norska anspråken på Dalsland men Inge den äldre vägrade godkänna dessa krav och strider uppstod.
Magnus brände och härjade i de dalsländska och värmländska skogsbygderna och fortsatte över Vänern till Kållandsö där han byggde en enkel fästning. Sedan Magnus lidit flera nederlag slöts fred under trekungamötet 1101 i Kungahälla 1101. Magnus gifte sig då med Inges dotter Margareta Fredkulla och ska ha fått Dalsland som hemgift. Men Magnus dog redan 1103 och Norge förlorade Dalsland.

Indelningar

Indelningar före 1720


Det var ursprungligen endast Nordals och Sundals härad, kring den bördiga Dalboslätten som räknades till Dal. De övriga, sjö- och skogrika häraderna i gränslandet mot Norge och Värmland kallades för "Markerna" - ett uttryck som lever kvar i ortnamn som Nössemark, Ärtemark, Nordmarks härad (i Värmland) och Aremark (i Norge).
Utgår man från benämningen som fanns innan 1560-talet ingick hela Årjängs kommun samt de delar av Eda kommun som tillhörde Nordmarks härad, nämligen Järnskogs socken och Skillingmarks socken.

Indelningar från 1720


Län och stift


Större delen av Dalsland ligger i Västra Götalands län. En del i norra Dalsland, Dalboredden (delar av Silleruds socken och Svanskogs socken) ligger i Värmlands län.
Valbo-Ryrs församling i sydvästra Dalsland tillhör Göteborgs stift och stadsdelen Katrinedal (i dalslandsdelen av Vänersborgs församling) ligger i Skara stift. Resten av församlingarna i landskapet tillhör Karlstads stift efter att tidigare tillhört Skara stift.

Kommuner

Härader och städer


Nordals härad
Sundals härad
Tössbo härad
Valbo härad
Vedbo härad
Enda staden Åmåls stad fick stadsrättigheter 1643 och förlorade sin egen jurisdiktion 1948

Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter


Se respektive härad.

Kommuner från 1971


Kommunerna Bengtsfors kommun, Dals-Eds kommun, Färgelanda kommun, Melleruds kommun och Åmåls kommun ligger i sin helhet i Dalsland och bildar tillsammans Dalslandskommunernas kommunalförbund.
Dessutom ligger delar av Munkedals kommun, Vänersborgs kommun, Säffle kommun och Årjängs kommun kommuner i landskapet.

Geografi


Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", efter ett uttalande av prins Eugen. I Dalsland finns gott om sjöar, slätter och även ett fjäll, Kroppefjäll. I västra Götaland används benämningen ''fjäll'' även för låga bergsplatåer som Kroppefjäll och Kynnefjäll, dock här med betydelsen ''vildmark''.
En sevärdhet är akvedukten i Håverud. Dalsland har 5 000 kända fornlämningar. Landskapets största utsträckning från norr till söder är 99 km och från öster till väster 59 km. Invånare i Dalsland kallas dalslänningar.

Religion


Majoriteten av dalslänningarna tillhör Svenska Kyrkan. Andra trossamfund som Pingströrelsen och Gemensam Framtid finns också representerade i landskapet. De icke-kristna religionsutövarna är få.

Kommunikationer


Järnvägar


Bergslagernas Järnvägar (BJ), var ett enskilt järnvägsbolag som under 1870-talet byggde järnvägen mellan Göteborg och Falun. Genom Dalsland drogs järnvägen utefter Vänerns västra strand. Delen genom Dalsland 1879. Idag ägs denna järnväg av Svenska staten och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan.
Dalslandsbanan var det ursprungliga namnet på järnvägen mellan norska gränsen och Mellerud (Sunnanå hamn). Svensk gränsstation var Mon, Dals-Eds kommun väster om Ed och norsk gränstation var (Kornsjø). Banan byggdes av ett privat bolag Dalslands Järnväg och öppnades år 1879, Idag ägs järnvägen av Svenska staten och delen genom Dalsland ingår i det som Trafikverket kallar Norge/Vänerbanan.
Dal-Västra Värmlands Järnväg (DVVJ), byggdes på sträckan Mellerud - Åsensbruk - Dals Långed - Billingsfors - Bengtsfors - Årjäng - Koppom - Arvika. Dessutom anlades en bibana till Skillingsfors. Banan stod i sin helhet färdig 1928. Södra delen av banan gick utefter Dalslands kanal. Idag är persontrafiken nerlagd, förutom viss turisttrafik sommartid på södra bandelen. Viss godstrafik förekommer på södra delen av banan upp till Billingsfors. Mellan Bengtsfors och Årjäng används banan enbart för turisttrafik med dressiner. Norr om Årjäng är rälsen uppriven.
Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB), eller Lelångenbanan, var en järnväg med sträckningen Uddevalla – Färgelanda – Bäckefors – Bengtsfors. Järnvägen var smalspårig med en spårvidd om 891 mm. Banan öppnades för trafik år 1895. År 1960 lades all trafik ned på sträckan Bäckefors – Bengtsfors. 1964 upphörde trafiken på den återstående sträckan mellan Uddevalla och Bäckefors. Rälsen är nu uppriven.

Centralorter i landskapet


Landskapets centralorter enligt SCBs mätning 2005:

Några kända dalbor

Dialekt


Dialekten kallas dalsländska och liknar västgötska. Många bor relativt nära landskapets gräns och det är ganska kuperat i Dalsland. Det har fått dialekten att variera, och respektive område har påverkats av omgivande landskap. "Att bo i Dalsland" blir dialektalt "att bo på Dal".

Referenser

Litteratur


Externa länkar


http://www.dalsland.se/ Dalsland
http://www.dalslanningen.se/ Dalslänningen lokal tidning
http://swedia.ling.umu.se/Gotaland/Dalsland/index.html Lyssna till några av Dalslands dialekter
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/player.jsp?d=48207&a=534622 Filmklipp på svt.se: ''Glimtar från Dalsland 1946 (00:13:03)''
Kategori:Dalsland
Kategori:Sveriges landskap
bg:Далсланд
br:Dalsland
da:Dalsland
de:Dalsland
et:Dalslandi maakond
en:Dalsland
es:Dalsland
eo:Dalsland
fa:دالسلاند
fr:Dalsland
ko:달슬란드
hy:Դալսլանդ
it:Dalsland
la:Dalia
hu:Dalsland tartomány
nl:Dalsland
ja:ダールスランド地方
no:Dalsland
nn:Dalsland
pnb:دالسلینڈ
pt:Dalsland (província)
ro:Dalsland
ru:Дальсланд
fi:Dalsland
vi:Dalsland
vo:Dalsläniän
zh:達爾斯蘭

Dataspel

#Omdirigering Datorspel

Däggdjur


Däggdjur (''Mammalia'') är en klass inom ryggradsdjuren.
Alla däggdjur är varmblodig, alla ger sina ungar di (mjölk), och alla utom kloakdjuren vivipari ungar (till skillnad från att ovipari). För närvarande är omkring 5 400 arter kända, vilka fördelas på cirka 1 200 släkten, 153 familj (biologi) och 29 ordning (biologi). De flesta däggdjuren lever på land men flera arter förekommer i vattnet eller i luften. Med undantag av djuphavet och centrala Antarktis förekommer de över hela jorden. Deras levnadssätt är inte enhetligt och varierar starkt; vissa däggdjursgrupper uppvisar ett komplext socialt beteende.
Däggdjurens kroppslängd varierar mellan omkring 30 millimeter (för trynfladdermus och flimmernäbbmus) och lite över 30 meter (blåval).

Etymologi


Det är ordet ''dägga'' – ett äldre svenskt ord för att di (mjölk) (kausativa verb av ''dia'') – som givit upphov till djurklassens svenska trivialnamn. Det vetenskapliga namnet Mammalia kommer från latinets ''mamma'' som betyder "bröst".

Kännetecken


Fil:Lactation Sow.JPGar.]]
Däggdjur kännetecknas av förekomsten av hårsäckar, svettkörtlar, tre specifika hörselben i mellanörat, samt svettkörtlar omvandlade till mjölkkörtel hos honan. Mjölkkörtlarna producerar mjölk till nyfödda ungar, som di (mjölk) sin mor.

Hår


En päls av hår tillhör de mest distinkta kännetecknet för däggdjur. Även om vissa däggdjur (till exempel valar) saknar hår, utvecklades de ur hårbärande förfäder och de har åtminstone som embryon hår på kroppen. De flesta däggdjur bär hår hela livet. Hår består huvudsakligen av proteinet keratin. Djurens päls har olika funktioner:
Pälsen skyddar djuret mot kyla och ibland även mot värme och solstrålning. Denna isolering är en viktig förutsättning för homeostas, det vill säga en jämn kroppstemperatur.
Pälsens utformning och färg fungerar både hos bytes- och rovdjur som kamouflage. Vissa däggdjur, till exempel skogshare och fjällräv, ändrar därför pälsens färg under årets lopp. En iögonfallande pälsfärg kan även utgöra en varning för konkurrenter, till exempel hos skunkar.
Pälsen kan även tydliggöra skillnaden mellan olika kön, såsom är fallet med lejonets man.
Hår används ibland för kommunikationen. Vargen reser håret i nacken.
Hår spelar även en roll för känselsinnet; till exempel morrhår.
Hos en rad däggdjur, till exempel igelkottar, jordpiggsvin och myrpiggsvin, har en del hår ombildats till taggar, som tjänstgör som ytterligare skydd mot fiender.

Tänder


Fil:Tigergebiss.jpg visar sina tänder]]
Däggdjurens tänder är vanligtvis heterodonta, det vill säga olikformiga. Däggdjuren har fyra olika typer av tänder: framtand (''incisivi''), hörntänder (''canini'') och två sorters kindtänder (premolarer och molarer). Sammansättningen av de olika typerna beskrivs med hjälp av en tandformel. Denna typ av tanduppsättningar skiljer däggdjuren bland annat från reptiler, som har likformiga (homodonta) tänder. De flesta däggdjur har först mjölktänder, vilka senare ersätts av de permanenta tänderna. Enda undantaget är de molarer som bara finns hos vuxna däggdjur.
En del däggdjur har tänder som växer under hela livet. Tänderna slits kontinuerligt ned. Exempel är gnagare framtänder och stödtänder hos elefanter, valrossar, narvalar och andra däggdjur.
Vuxna kloakdjur (''Prototheria'') saknar tänder. Bara hos ungar finns kort före födelsen en sorts äggtand, som hjälper djuret att öppna äggets skal.

Hörselben


Fil:Illu auditory ossicles.jpg
Alla däggdjur har tre hörselben i mellanörat (hammaren, städet och stigbygeln) och en underkäke bestående av ett ben på varje sida. De kräldjur som däggdjuren utvecklades från hade bara ett hörselben (motsvarande stigbygeln), och deras motsvarigheter till hammaren och städet var istället en del av käkleden.

Andra kännetecken


Däggdjurens hjärna styr systemen för reglering av kroppsvärme och blodcirkulation. De har hjärta med två kammare och två förmak. Som tidigare beskrevs har honor av däggdjur mjölkkörtlar som producerar mjölk för att ge di till sina ungar. Som enda djurgrupp har däggdjuren ett mellangärde - en muskel som skiljer organen i bröstet från organen i buken. De röda blodkropparna saknar hos däggdjuren cellkärna och organeller.
Det största däggdjuret, blåvalen, kan bli 30 meter långt och väga 150 ton och är det största kända djuret. Till de minsta däggdjuren räknas idag trynfladdermus (''Craseonycteris thonglongyai'') och flimmernäbbmus (''Suncus etruscus'') med en genomsnittlig vikt av bara två gram och en längd av omkring tre centimeter.

Utbredning


Fil:European mole animal.jpgen är anpassad för ett underjordiskt liv]]
Däggdjur finns över hela jorden, de förekommer på alla kontinenter, i alla oceaner och på de flesta öar. Kloakdjur finns bara i Australien och Nya Guinea. Pungdjur förekommer i Australiska regionen, Oceaniska regionen, Neotropiska regionen och Nearktiska regionen Djurgeografisk region. Moderkaksdjur (''Eutheria'') finns på alla kontinenter, men före människans ankomst var de i Australien bara representerade av några få arter, framför allt fladdermöss och flyghundar samt några råttdjur. Även på avlägsna öar fanns före människans ankomst en artfattig däggdjursfauna. Till exempel fanns tidigare på Nya Zeeland bara fladdermöss.
Däggdjuren har anpassat sig till de flesta miljöer på jorden. De finns i tempererat klimat, öken, regnskog, alpina bergsregioner och polartrakter. Till de få regioner där det saknas däggdjur räknas djuphavet och centrala Antarktis, med undantag av de få besök som människan gjort.
Uppbyggnaden av däggdjurens kropp har hos flera arter genomgått drastiska förändringar för att anpassa sig till dessa vitt skilda levnadsmiljöer. Till exempel fick valar ett fiskliknande utseende när de gick över till ett liv i havet. Även sälar och sirendjur genomgick liknande, om än inte lika långtgående, förändringar. Fladdermöss och flyghundar är, vid sidan av fåglarna och de utdöda flygödlorna, de enda ryggradsdjur som kan flyga aktivt. Dessa arter har kraftigt förlängda fingrar med utspänd hud emellan. Det finns även flera däggdjur som oberoende av varandra har utvecklat ett glidmembran som möjliggör passiv flygning över upp till hundra meter. Några exempel är pälsfladdrare, några gnagare från släktgruppen flygekorrar och olika pungdjur, som arterna inom familjerna flygpungekorrar och ringsvanspungråttor. En rad däggdjur är anpassade till ett liv under jord. Dessa har en cylindrisk kropp och korta extremiteter som används som grävverktyg. Flera arter lever i träd och några av dessa har motsatt tumme och ofta gripsvans. Däggdjur som lever på stäpp eller i liknande habitat har ofta färre antal tår. Evolutionärt har tårna vuxit samman och har ofta ett hornskikt, eller har helt ombildats till klövar. Andra arter har mycket förstorade bakben som gör att de kan hoppa.

Ekologi


Allmänt


Däggdjurens ekologi är lika varierande som deras utbredning och kroppsbyggnad. Det finns arter som är aktiva på dagen, vid gryningen, under natten och arter som inte är specialiserade för någon särskild tid av dygnet. Även vad gäller djurens sociala beteende finns stora skillnader mellan olika arter. Det finns arter som nästan hela livet lever ensamma och andra som lever i stora flockar med tusen eller fler individer. Hos flera däggdjur finns en tydlig hierarki inom gruppen och olika sätt att kommunicera som läten, grimaser och kroppsställningar. Några få däggdjur använder även gift när de jagar eller försvarar sig mot fiender.

Sinnen


Luktsinnet spelar en betydande roll för däggdjurens levnadssätt, bland annat för att söka föda och under parningsperioden. Med feromoner visas att en individ är redo att para sig. Flera arter avgränsar sina territorier med urin, avföring eller särskilda körtelsekret.
Fil:Delfinekko.gif
I de flesta fall är däggdjurens hörsel väl utvecklad. En särskild form är ekolokalisering som utnyttjar att ljudvågor studsar mot föremål och utifrån denna information bestämmer djuret sin position i omgivningen eller sin relation till bytesdjur. Hos två däggdjursgrupper, tandvalar och fladdermöss, är ekolokalisering särskilt väl utvecklad, men den finns även hos andra grupper.
Däggdjuren utforskar även omvärlden med hjälp av känselsinne. Flera arter har därför särskilda morrhår, som styrs av muskelrörelser. Huden har hos flera arter särskilda känselceller som finns i större omfång i primaternas fingrar och i näsan respektive snabeln hos flera arter. Flera biologer antar att stjärnmullvaden (''Condylura cristata'') har det bäst utvecklade känselsinnet. I kloakdjurens näbb finns fina el-receptorer som kan spåra bytesdjurens muskelrörelser.
Beträffande synen finns stora skillnader. Ibland spelar synen bara en underordnad roll, till exempel hos arter som lever under jord och har tillbakabildade ögon. Däremot har primater och kattdjur stora ögon och bra syn. Ögonens placering i skallen beror ofta på djurets levnadssätt. Rovdjur har oftast framåtriktade ögon för bra djupseende. Bytesdjurens ögon ligger oftast på huvudets sidor så att de kan täcka in så stort område som möjligt.

Föda


Fil:Bradypus.jpg äter bara blad]]
Som en följd av den jämna kroppstemperaturen behöver de flesta däggdjur stora mängder föda. Några arter äter varje dag föda som motsvarar deras egen kroppsvikt. Födans sammansättning är beroende på art: det finns växtätare (herbivorer), köttätare (carnivorer) och allätare (omnivorer). Tändernas antal och uppbyggnad samt formen av de olika matsmältningsorganen återspeglar sammansättningen av djurens föda. Köttätare har en kort tarm för att undvika de gifter som snabbt uppstår under födans förruttnelse. Växtätare har utvecklat olika strategier för att utnyttja födan så bra som möjligt. Till dessa hör en förlängd tarm, en mage med flera kamrar (till exempel hos idisslare och känguruer) eller att de äter avföringen en gång till, som hos gnagare och hardjur. Arter som bara lever av blad, till exempel koala och sengångare, utnyttjar sin näringsfattiga föda på bästa möjliga sätt genom att hålla sig stilla under långa viloperioder.

Fortplantning


Parningsbeteende


Fil:Hamadryas Baboon.jpg är typiska exempel på en art som har ett komplext parningsbeteende.]]
De flesta däggdjur är antingen polygyni, det vill säga att en hane parar sig med flera honor, eller också är de promiskuitet, vilket betyder att hanar och honor parar sig med flera partner. På grund av att honan behöver mycket energi under dräktigheten och när hon ger di åt ungarna, har hanen möjligheten att para sig med flera honor. Hos flera arter är det jämförelsevis några få hanar som sprider sina gener, genom att para sig med många honor, medan många hanar inte alls får möjlighet till parning. Därför uppstår ofta strider bland hanarna om möjligheten att para sig. Detta resulterar i att många däggdjur har komplexa sociala beteendemönster och specifika anatomiska kännetecken. Flera arter uppvisar en utpräglad könsdimorfism (hanar är ofta tydligt större och tyngre än honor).
Uppskattningsvis har bara tre procent av däggdjurens arter monogama relationer, där en hane parar sig med en enda hona. I dessa fall hjälper hanen ofta vid ungarnas uppfostran. Ibland är djurens parningsbeteende beroende på tillgången på föda: när det finns litet föda parar sig hanen med en hona och hjälper till med ungarnas uppfostran, vid större tillgång till föda är honan ensam ansvarig för ungarna och hanen parar sig med flera honor.
Polyandri (en hona parar sig med flera hanar) förekommer bara sällan hos däggdjuren, till exempel hos olika kloapor. Hos dessa djur är hanen huvudansvarig för ungarnas uppfostran.
Ett annat parningsbeteende har några arter av afrikanska mullvadsråttor. De lever i likhet med olika insekter i kolonier där bara en enda hona, "drottningen", har parningsförmåga. Drottningen parar sig med flera hanar och de andra individer i gruppen är ofruktbara arbetare som har uppgiften att försörja hela gruppen.

Födelsen


Vad gäller sättet att föda sina ungar finns stora skillnader mellan de tre underklasserna av däggdjur.

Kloakdjur


Kännetecknade för kloakdjur är att de har en gemensam kroppsöppning för tarmen och fortplantningsorganen - den så kallade kloaken. Hanarnas penis överför bara sädesvätska och är vid spetsen tvådelad. Kloakdjur skiljer sig från andra däggdjur genom att de lägger ägg. Dessa är små (ungefär 10 till 15 mm i diameter) och liknar med sitt läderaktiga skal mera kräldjurens än fåglarnas ägg. Honan "ruvar" ungefär tio dagar. Nykläckta kloakdjur är nakna och små och liknar kort efter födelsen pungdjursungar.

Pungdjur


Fil:Kangaroo and joey.jpghona med unge i pungen]]
Pungdjur skiljer sig tydligt från högre däggdjur vad gäller fortplantningsorganens uppbyggnad. Deras organ finns i dubbel uppsättning - honor har två livmoder och två slida och även hanar har en kluven penis eller två penisar. Dräktigheten är kort, endast 12 till 43 dagar. Den kortaste dräktigheten hos pungdjuren har arten ''Sminthopsis macroura'' med tio till tolv dagar. De flesta arter utvecklar ingen placenta, men några pungdjur (till exempel koalor och punggrävlingar) har en primitiv moderkaka. Födseln sker via en kanal som ligger mellan de två slidorna. Nyfödda ungar är små och i jämförelse med nyfödda moderkaksdjur tydligt underutvecklade. Ungar av snabelpungdjur (''Tarsipes rostratus'') väger bara fem milligram, vilket är den minsta kända vikt hos nyfödda djur av alla däggdjur. De flesta organen finns bara rudimentärt hos nyfödda pungdjur. Enda undantaget är de främre extremiteterna, eftersom ungarna måste klättra upp själva till moderns mjölkkörtlar.
Många, men inte alla, pungdjur har en pung med mjölkkörtlar inuti. Några honor har pungen hela livet, hos andra finns pungen bara under dräktigheten och i vissa fall hänger ungarna fritt på mjölkkörtlarna, bara skyddade genom pälsen och rynkor i huden. Ungarna hänger fast med munnen på mjölkkörtlarna och släpper inte denna förbindelse under de första veckorna. Ungar av pungdjur får jämförelsevis längre di än ungar av högre däggdjur.
Tidigare forskare ansåg pungdjurens metod att föda ungar som primitiv, men idag är det klart att detta sätt även har fördelar: den energikrävande dräktigheten för honan är kortare och på så sätt har honan tidigare möjlighet att föda en ny unge om den första skulle dö. Under historisk tid har olika pungdjur till och med ökat omfånget av sitt levnadsområde.

Högre däggdjur


Fil:Afrikanischer Elefant, Miami.jpg varar dräktigheten mycket länge]]
I denna däggdjursgrupp finns de flesta arter. Ordet "högre" betyder i detta sammanhang inte att de är framgångsrikare än andra däggdjur utan att de tillhör en nyare gren i släktträden. Även det andra svenska namnet för denna djurgrupp, placentadäggdjur, är missvisande då även några pungdjur har en enkel moderkaka.
Det viktigaste kännetecknet för denna djurgrupp är att deras befruktade ägg bildar ett skyddande cellskikt som kallas trophoblast. Pungdjurs embryon saknar detta skikt och måste därför lämna moderns kropp innan honans immunförsvar kommer igång. Placentan av högre däggdjur kännetecknas av en lurvig hud – Allantochorion. Denna hud hjälper mycket effektivt att försörja embryon med näring.
Hur länge dräktigheten varar och antalet nyfödda ungar beror på artens levnadssätt. Hos arter med ungar som kort efter födelsen kan gå eller simma (till exempel partåiga hovdjur och valar) varar dräktigheten lång tid och honan föder bara en eller två ungar. Hos arter vars ungar inte är fullt utvecklade (till exempel rovdjur och gnagare) varar dräktigheten kortare tid och honan föder flera ungar åt gången. Så varar dräktigheten hos några arter av hamstrar bara 16 dagar och hos den afrikanska elefanten upp till 25 månader. Här finns även undantag, som till exempel människan.

Digivning


Fil:Tanrek.jpg kan föda upp till 32 ungar åt gången]]
Det kännetecken som har givit däggdjuren deras namn är att nyfödda ungar får näring i form av mjölk som produceras i honans Mjölkkörtel. Dessa körtlar består av ett antal avgränsade komplex, lober, och mjölken leds i kanaler till en vårtliknande utväxt som ibland kallas spene, eller hos människan bröstvårta. Ett undantag är kloakdjuren där ungarna slickar mjölken direkt från mjölkkörtelområdet eller från pälsen. Antalet bröstvårtor beror på antalet födda ungar. Hos människor och hästar finns till exempel bara två vårtor och hos arten vanlig tanrek (''Tenrec ecaudatus'') tjugofyra. Ungarna får di tills de har förmåga att uppta fast näring.
Digivningen är mycket viktig för ungarna och för honan. Ungen får på ett enkelt sätt en fett- och näringsrik föda, så att den snabbt kan växa, men å andra sidan är ungen beroende av närheten till sin mor. Ammor, alltså honor som ger di åt ungar av andra honor, finns bara hos få arter, bland annat lejon. I de flesta fall resulterar digivningen även i en intensiv omvårdnad av ungarna och i starka relationer mellan ungar och modern. För honor betyder digivningen att de måste investera mycket tid och energi i ungarnas uppfostran.

Systematik


Evolution


Under 1900-talet var däggdjurens ursprung omstridd men numera är de flesta zoologer övertygade att klassen är en monofyletisk grupp, alltså att alla däggdjur utvecklades från samma förfader. Denna anfader fanns i djurgruppen med det vetenskapliga namnet Cynodontia. De flesta medlemmar av Cynodontia föll offer för perm-trias-utdöendet där 70 procent av de landlevande ryggradsdjuren och många landlevande växter försvann från jorden. Den dominerande djurgruppen på jorden blev sedan härskarödlorna som senare utvecklades till dinosaurier, krokodiler, fåglar och andra djurgrupper. Efter en tid fanns av Cynodontia bara små nattaktiva arter kvar som främst hade insekter som föda.
Troligen var levnadssättet av dessa insektsätare avgörande för utvecklingen till dagens däggdjur. Olikartade tänder uppkom redan hos therapsider men de blev nu ännu precisare så att övre käkens tänder motsvarade bättre undre käkens tänder. Det krävdes för att fånga små leddjur och bryta deras hårda kroppspansar. De nattaktiva djuren behövde en bättre värmeisolering för att hålla en jämn kroppstemperatur under den kalla natten. Lika viktig var ett förbättrat luktsinne och en bra hörsel. För att förarbeta signalen från dessa sinnen ökade hjärnans volym som i sin tur krävde mer energi. Å andra sidan minskade förmågan för färgseende och därför har flera av däggdjuren, till exempel flera lemurer, svårt att urskilja färger.
Övergången till de egentliga däggdjuren är inte helt utredd. Det beror främst på brist på fossil. Dessutom är forskarna oense vilket av de kända fossilen ska räknas som det första däggdjuret. Några kandidater uppvisar i konstruktionen av mellanörat, underkäken, leden mellan käkarna och av tänderna övergångsformer mellan kräldjur och däggdjur. Några zoologer sammanfattar dessa djur som har ett närmare samband med dagens däggdjur men som skiljer sig från dagens underklasser (Protheria och Theria) under namnet Mammaliaformes eller Proto-Mammalia. Mammaliaformes betraktas av dessa zoologer inte som däggdjur i strikt betydelse (''Sensu''). Andra forskare menar att Mammaliaformes kan räknas som däggdjur i vidare betydelse (''sensu lato'').

Inre systematik


Det finns ungefär 5 500 arter av däggdjur, fördelade på cirka 1 200 släkten, 152 familj (biologi) och upp till 46 ordning (biologi), lite beroende på vilket klassifikationssystem som används. Som en jämförelse kan nämnas att det finns cirka 10 000 kända fågelarter, uppdelade på cirka 30 ordningar.
Släktskapet mellan de olika ordningarna har länge varit omstritt, men börjar närma sig konsensus.
Sannolikt ser däggdjurens stamträd ut som nedan: | label2=Boreoeutheria | 2=}}}}}}}}
}}
Modern taxonomi, baserad på genetik, indelar däggdjuren i följande undergrupper:
Klass Däggdjur (Mammalia)
Prototheria
Ordning Kloakdjur (Monotremata)
Theriiformes
Allotheria (utdöd)
Ordning Multituberculata (utdöd)
Underklass Theria
Infraklass Pungdjur (Marsupialia)
Ordning Didelphimorphia (pungråttor med opossum)
Ordning Paucituberculata (näbbmuspungdjur)
Ordning Microbiotheria (chiloépungråttor)
Ordning Rovlevande pungdjur (rovlevande pungdjur med tasmansk djävul)
Ordning Grävlingpungdjur (grävlingpungdjur)
Ordning Notoryctemorphia (pungmullvadar)
Ordning Diprotodontia (fåframtandade pungdjur: koala, wombat, känguru, klätterpungdjur, wallaby)
Infraklass Högre däggdjur (Eutheria eller Placentalia) har en moderkaka, vilken på latin kallas placenta.
Överordning Trögdjur (Xenarthra)
Ordning Håriga trögdjur (Pilosa)
Ordning Pansrade trögdjur (Cingulata)
Överordning Euarchontoglires
Ordning Pälsfladdrare, (Dermoptera)
Ordning Primater (Primates)
Ordning Spetsekorrar (Scandentia)
Ordning Gnagare (Rodentia)
Ordning Hardjur (Lagomorpha)
Överordning Laurasiatheria
Ordning Myrkottar (Pholidota)
Ordning Fladdermöss (Chiroptera)
Ordning Äkta insektsätare (Eulipotyphla, ibland uppdelad i Erinaceomorpha och Soricomorpha)
Ordning † Creodonta
Ordning Rovdjur (Carnivora)
Ordning † Condylarthra
Ordning Cetartiodactyla (innehåller numera Partåiga hovdjur (Artiodactyla) och Valar (Cetacea), vilka tidigare räknades som egna ordningar)
Ordning Uddatåiga hovdjur (Perissodactyla)
Överordning Afrotheria
Ordning Afrosoricida
Ordning Springnäbbmöss (Macroscelidea)
Ordning Jordsvin (Tubulidentata)
Ordning Hyraxar (Hyracoidea)
Ordning Elefantdjur (Proboscidea)
Ordning † Embrythopoda
Ordning † Desmostylia
Ordning Sirendjur (Sirenia)
DNA-studier visar att däggdjuren är äldre än vad man förut trott. De beräknas numera ha utvecklats redan för 220 miljoner år sedan. Se även Synapsida.

Referenser

Noter


<references>
</references>

Tryckta källor


Gerhard Storch: ''Mammalia, Säugetiere.'' In: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (Hrsg.): ''Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere''. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin 2004, 712 Seiten, ISBN 3-8274-0307-3, S. 445-471
Bernhard Grzimek: ''Grzimeks Tierleben. Enzyklopädie des Tierreichs.'' Bechtermünz 2001. ISBN 3-8289-1603-1 (Däggdjur i band 10 till 13)
T. S. Kemp: ''The Origin & Evolution of Mammals.'' Oxford University Press, Oxford 2005. ISBN 0-19-850761-5
Zhe-Xi Luo, Zofia Kielan-Jaworowska, Richard L. Cifelli: ''In quest for a Phylogeny of Mesozoic mammals''. in: ''Acta Palaeontologica Polonica.'' PAN, Warszawa 47.2002,1, 1-78.
Malcolm C. McKenna, Susan K. Bell: ''Classification of Mammals. Above the Species Level''. Columbia University Press, New York 2000. ISBN 0-231-11013-8
Ronald M. Nowak: ''Walker’s mammals of the world''. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
D. E. Wilson, D. M. Reeder: ''Mammal Species of the World''. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005. ISBN 0-8018-8221-4
Kategori:Däggdjur
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
kbd:ШэрыпӀхэр
af:Soogdier
als:Säugetiere
am:ጡት አጥቢ
ang:Sycedēor
ar:ثدييات
an:Mammalia
ast:Mamíferu
gn:Okambúva
ay:Ñuñuri
az:Məməlilər
bn:স্তন্যপায়ী
zh-min-nan:Chhī-leng tōng-bu̍t
ba:Һөтимәрҙәр
be:Сысуны
be-x-old:Сысуны
bg:Бозайници
bar:Spofiecha
bo:འུ་འཐུང་སྲོག་ཆགས།
bs:Sisari
br:Bronneged
ca:Mamífer
cv:Сĕтпе ӳсекенсем
cs:Savci
sn:Dzinoyamwisa
co:Mammiferu
cy:Mamal
da:Pattedyr
de:Säugetiere
dsb:Cycaki
et:Imetajad
el:Θηλαστικό
en:Mammal
es:Mammalia
eo:Mamuloj
eu:Ugaztun
fa:پستانداران
hif:Mammal
fo:Súgdjór
fr:Mammifère
fy:Sûchdieren
ga:Mamach
gv:Sheeintagh
gd:Mamal
gl:Mamíferos
ki:Mammal
xal:Үсн теҗәлтнр
ko:포유류
hy:Կաթնասուն
hi:स्तनधारी
hsb:Cycaki
hr:Sisavci
io:Mamifero
ilo:Mamalia
id:Binatang menyusui
ia:Mammal
iu:ᐱᓱᒃᑎ
is:Spendýr
it:Mammalia
he:יונקים
jv:Mamalia
kn:ಸಸ್ತನಿ
ka:ძუძუმწოვრები
kk:Сүтқоректілер
kw:Bronnvil
sw:Mamalia
kg:Nyama ya mabele
ht:Mamifè
ku:Guhandar
lez:Некхъвадайбур
la:Mammalia
lv:Zīdītāji
lb:Mamendéieren
lo:ສັດລ້ຽງລູກດ້ວຍນ້ຳນົມ
lt:Žinduoliai
lij:Mammalia
li:Zoogdiere
ln:Nyama ya mabɛ́lɛ
jbo:mabru
lmo:Mamifer
hu:Emlősök
mk:Цицачи
ml:സസ്തനി
mt:Mammiferu
mr:सस्तन प्राणी
ms:Mamalia
mn:Хөхтөн
my:နို့တိုက်သတ္တဝါ
nah:Mammalia
nl:Zoogdieren
nds-nl:Zoogdeers
ja:哺乳類
frr:Tetjdiarten
no:Pattedyr
nn:Pattedyr
nrm:Mammiféthe
nov:Mammalia
oc:Mammalia
mhr:Шӧр пукшышо
om:Hosiftotta (mammals)
pnb:میمل
ps:تی لرونکی
koi:Нимӧтчиссез
nds:Söögdeerten
pfl:Saigedier
pl:Ssaki
pt:Mamíferos
ro:Mamifer
rm:Mamifer
qu:Ñuñuq
rue:Ссавцї
ru:Млекопитающие
sah:Кыыл
sa:सस्तनः
sco:Mammal
stq:Suugedierte
sq:Gjitarët
scn:Mammalia
simple:Mammal
sk:Cicavce
sl:Sesalci
sr:Сисари
sh:Sisavac
su:Mamalia
fi:Nisäkkäät
tl:Mamalya
ta:பாலூட்டி
tt:Имезүчеләр
te:క్షీరదాలు
tet:Mamíferu
th:สัตว์เลี้ยงลูกด้วยน้ำนม
tg:Ширхӯр
tr:Memeliler
udm:Пӧйшур
uk:Ссавці
ur:پستانیہ
vec:Mamìfari
vi:Lớp Thú
fiu-vro:Imetäjä
wa:Biesse ås tetes
vls:Zoogbêestn
war:Mamalya
yi:זויגער
yo:Afọmúbọ́mọ
zh-yue:哺乳動物
diq:Çıçıkıni
zea:Zoogdieren
bat-smg:Žėndoulē
zh:哺乳动物

Datortomografi

Fil:Prt gantryview.jpg
Datortomografi, oftast förkortat DT alternativt CT (Computed Tomography) (Engelska vardagligt ''CAT Scan''), på svenska även skiktröntgen, är en vidareutveckling av den vanliga Röntgenundersökning (slätröntgen). Inom medicinsk diagnostik används datortomografi för att avbilda patienten i tre dimensioner, istället för som vid slätröntgen erhålla en 2-dimensionell bild där täthetskillnaderna i projektionsriktningen har överlagrats och därmed inte kan särskiljas. Bortsett från att tekniken ger en anatomisk bild i tre dimensioner så bidrar den också till att synliggöra organ och vävnader med låg täthet för röntgenstrålning.
Datortomografi används även inom industrin, bl a för materialprovning.

Principer


Fil:TAC Brain tumor glioblastoma-Transverse plane.gif avbildas som svart, Människans skelett som vitt och Gråskala motsvarar hjärnan och annan mjukvävnad.
En hjärntumör syns som ett mörkare område i bildens övre högra del vilket för patienten motsvarar den främre vänstra hjärnhalvan.]]
I stället för att sända röntgenstrålning genom kroppen från en enda vinkel, som vid en vanlig röntgenundersökning, sänder man röntgenstrålar genom kroppen från flera olika vinklar. Dessa strålar fångas upp av detektorer som registrerar strålarnas intensitet och sänder uppgifterna vidare till en dator för bildbehandling. Med kännedom om vid vilken vinkel som respektive mätdata har insamlats kan man återskapa en tvådimensionell tvärsnittsbild av objektet genom tillämpning av det som matematiskt kallas filtrerad återprojektion.
Röntgenstrålarna försvagas i olika grad beroende på vilken typ av vävnad de passerar igenom (vävnad med hög densitet försvagar röntgenstrålningens intensitet mer än vävnad med låg densitet). Den information som registrerats datorbearbetas och omvandlas till en tvådimensionell bild som visas på en datorskärm. Många tvådimensionella bilder kan i sin tur sammanfogas i datorn till tredimensionella volymer, vilket ger den granskande läkaren möjlighet att fritt rotera den tredimensionella bilden och därigenom se hur den avbildade delen av kroppen ser ut från olika vinklar.
En modern medicinsk datortomograf skapar 64 snittbilder per rotation runt patienten, och snurrar ca två varv per sekund. En bild är vanligen 512 x 512 pixlar, och en modern datortomograf kan därför skapa 64 MB data per sekund. Detta ställer höga krav på datalagringssystem och datanätverk.

''Kuriosa''


Den första kommersiella datortomografen kallades "EMI-scanner". The Beatles skivintäkter gav helt enkelt så stora inkomster att skivbolaget EMI bestämde sig för att satsa en del på vällovliga forskningsprojekt. Den stora idégivaren till principen för datortomografen, Hounsfield, fick då möjlighet att utveckla sin idé till produkt.

Stråldoser


Stråldosen vid en datortomografiundersökning överskrider oftast inte den bakgrundsstrålning varje människa utsätts för under ett år.
Dosen beror på vilken kroppsdel som undersöks, men man har hittills kunnat komma upp till 10 millisievert per tillfälle vid en magröntgen. Det är en hög siffra, 1000 gånger högre än vid en tandröntgen. Cancerrisk måste därför vägas mot den nytta patienten kan ha av att få en bra diagnos. År 2005 gjordes 650 000 undersökningar i Sverige och beräkningar visar att dessa ger upphov till 240 cancerfall årligen. Osäkerheten i dessa beräkningar är emellertid mycket stor emedan kunskapen om risker med röntgenstrålning vid låga doser är ofullständig. Det finns data som talar för att lågdosstrålning är skadlig, men det finns även data som inte kan visa detta eller som till och med verkar tala för att joniserande strålning i låga doser skulle kunna minska risken för att drabbas av cancer. I strålskyddssammanhang utgår man emellertid från att det finns en risk som är proportionell mot den kända risken vid höga doser (över 100 mSv).

Lågdosdatortomografi


Generellt ger högre röntgenstråldos upphov till skarpare bilder, vilket är avgörande för att kunna ställa rätt diagnos. Tyvärr ökar hälsoriskerna när stråldosen ökar. Därför måste alltid risken med en hög röntgenstråldos balanseras mot nyttan av att få bilder med hög kvalitet. Det finns dock flera metoder för att få ner stråldoserna i samband med en datortomografiundersökning och ändå få bra bildkvalitet.
# Ny teknik i form av programvara möjliggör en kraftig dosreduktion. Programvaran fungerar som ett filter som tar bort slumpmässigt brus och förstärker konturer. På så vis går det att få en skarp bild samtidigt som det är möjligt att sänka stråldosen med 30-70 procent utan att försämra diagnosen . Det har även utvecklats programvara som är integrerad i datortomografen och bildbehandlar direkt på rådata vilket erbjuder möjlighet att reducera både brus och artefakter i bilden .
# Individualisera undersökningen och anpassa stråldosen till varje patient och kroppsdel som ska undersökas. Olika kroppstyper och kroppsdelar kräver olika mycket strålning.
# Bedömning inför varje datortomografiundersökning om den är motiverad eller om någon annan undersökningsmetod är lämpligare.

Källor

Externa länkar


http://www.ctcases.net/ CT Cases.net, Datortomografi
Kategori:Radiologiska undersökningsmetoder
Kategori:Neurologiska undersökningsmetoder
ar:تصوير مقطعي محوسب
az:Kompyuter tomoqrafiyası
be:Камп'ютарная тамаграфія
bg:Компютърна томография
bs:Kompjuterizirana tomografija
br:Tomografiez jedet
ca:Tomografia computada
cs:Počítačová tomografie
cy:Tomograffeg gyfrifiadurol
da:Computertomografi
de:Computertomographie
el:Αξονική τομογραφία
en:X-ray computed tomography
es:Tomografía axial computarizada
eo:Komputila tomografio
eu:Ordenagailu bidezko Tomografia Axiala
fa:مقطع‌نگاری رایانه‌ای
fr:Tomodensitométrie
hak:Thien-nó Thôn-chhèn Só-mèu
ko:엑스선 전산화 단층 촬영
hi:कम्प्यूटर टोमोग्राफी
hr:Računalna tomografija
id:Tomografi terkomputasi
is:CAT
it:Tomografia computerizzata
he:טומוגרפיה ממוחשבת
kn:ಗಣಕೀಕೃತ ಛೇದಚಿತ್ರಣ
ku:CT
lv:Medicīniskā diagnostika
hu:Komputertomográfia
nl:Computertomografie
ja:コンピュータ断層撮影
no:Computertomografi
nn:Computertomografi
pl:Tomografia komputerowa
pt:Tomografia computadorizada
ksh:Computertomography
ru:Компьютерная томография
simple:Computed tomography scanner
sk:Počítačová tomografia
sl:Računalniška tomografija
sr:Компјутеризована томографија
fi:Tietokonekerroskuvaus
ta:வரியோட்டவழிக் கணித்த குறுக்குவெட்டு வரைவி
th:การถ่ายภาพรังสีส่วนตัดอาศัยคอมพิวเตอร์
tr:Bilgisayarlı tomografi
uk:Комп'ютерна томографія
vi:CT
war:Rayos-ekis komputado nga tomograpiya
zh:X射线计算机断层成像

DOS

Fil:Ms_dos.jpg PC-DOS.]]
:''Den här artikeln handlar om DOS. För andra betydelser, se Dos.''
DOS står för Disk Operating System. Uttrycket avser ett hårddisk operativsystem. Primär användning är att hantera filer och starta program. En annan viktig del är stödet av systemprogramkod som ger applikationer ett konsekvent gränssnitt.
CP/M var ett mycket utbrett DOS system, men tack vare IBMs starka ställning på marknaden för stordatorer inom storföretag och offentlig sektor blev deras x86-baserade PC (dator) marknadsledande. QDOS, som köptes av Microsoft och sedan utvecklades som Microsofts MS-DOS respektive IBMs PC-DOS, kunde därmed få en stor utbredning och bli dominerande på persondatorer. För x86 baserade datorer med Microsoft Windows har MS-DOS använts som bas i någon form fram tills Windows 98.
IBM lanserade sin persondator IBM PC i augusti 1981. Fram tills Windows 3.x lanserades 1990 var någon DOS-variant det dominerande operativsystemet och användargränssnittet. Windows-versionerna fram till Windows 3.11 var skalprogram, det vill säga grafiskt användargränssnitt, som startades från operativsystemet DOS.
Också i Windows 95, Windows 98 och Windows 98SE ("98 second edition") var DOS dels ett självständigt operativsystem men också en nödvändighet för respektive Windows-version.
Med Windows ME ("millennium edition") gjordes DOS obrukbart som operativsystem för användaren (även om det så kallade DOS-fönstret eller kommandotolken fanns kvar).
Liksom under Windows 95, 98 och 98SE förblev DOS en helt nödvändig komponent (fil (data) ''io.sys'' – vilken både är DOS' och hela datorns "startmotor"), som bland annat övertog kontrollen från BIOS och därefter skötte resten av datorns uppstart ("Bootning"), till dess DOS överlämnade kontrollen till Windows. Under Windows ME doldes detta förfarande skickligt av Microsoft, men under Windows 95, 98 och 98SE är det bara att ändra värdet av variabeln ''BootGUI'' till noll i filen ''msdos.sys'' (eller lägga till "BootGUI=0" om raden saknas) för att konstatera att datorn då inte startar Windows förrän man ger DOS kommandot ''win''.
Windows NT och senare versioner (Windows XP, Windows Vista etc.) är dock helt och hållet självständiga operativsystem vilka inte använder DOS på något vis. Många av de gamla DOS-kommandona lever vidare tillsammans med nya, både i kommandotolkar, reparationsdisketter samt i den så kallade återställningskonsolen. Detta har dock inget med det gamla ''operativsystemet'' DOS att göra.
Microsofts sista version av DOS som gick att köpa hade versionsnumret 6.22, men DOS under Windows 95 och 98 (version 7.0) samt Windows 98SE (version 7.1) går tämligen enkelt att plocka ut ur sina respektive Windowsversioner och dessa kan (till skillnad från gamla Windows-versioner) användas på helt moderna datorer – till exempel för att spela gamla DOS-spel, som alternativ till återställningskonsollen, eller för lågnivåprogrammering (assembler).
Förutom som egentligt operativsystem, operativsystemskomponent eller kommandotolk har DOS använts på startdisketter för felsökning, som operativsytem för specialtillämpningar och i liknande sammanhang, men också denna användning har mer eller mindre fallit bort under de första åren på 2000-talet.
DOS är delvis inspirerat av Unix och CP/M. DOS var, liksom CP/M, avsett för relativt billiga datorer med små resurser och saknade stöd för multikörning, användarkonton och filrättigheter, virtuellt minne och andra funktioner som redan då räknades som självklara för fleranvändarsystem som Unix. En del funktioner, såsom bättre minneshantering, kan skötas genom särskilda drivrutiner och en del DOS-varianter har inbyggt stöd för ytterligare funktioner, men DOS' främsta fördel är att det är ett enkelt system som inte kräver stora resurser men ger stora friheter för tillämpningsprogrammen. Att hela systemet ryms på en diskett, med utrymme kvar för andra program, har varit viktigt dels i början, då den ursprungliga PC:n inte hade någon hårddisk, dels för speciella tillämpningar som inte skall vara beroende av hårddiskens innehåll.
I Sverige används oftast teckentabellen CP850 om ingen annan har specificerats i CONFIG.SYS. Textfiler i DOS kan konverteras med till exempel programmet iconv.

Olika DOS-varianter (bl.a.)


PC-DOS
MS-DOS
QDOS
FreeDOS
ZDOS

Se även


CP/M
OS/2
Kategori:Akronymer
Kategori:Operativsystem
Kategori:DOS
af:DOS (bedryfstelsel)
ar:دوس
be:DOS
bg:DOS
bs:DOS
cs:DOS
de:Disk Operating System
et:Ketta-opsüsteem
en:DOS
es:DOS
eu:DOS
fr:DOS
gl:DOS
ko:도스
hi:डॉस
hr:DOS
id:DOS
it:DOS
he:DOS
kn:DOS (ಡಾಸ್‌)
ka:DOS
lv:DOS
lt:DOS
hu:DOS
ml:ഡോസ്
nl:DOS (besturingssysteem)
ne:डस
ja:DOS (OS)
no:DOS
nn:DOS
pl:DOS
pt:DOS
ro:DOS
ru:DOS
simple:DOS
sk:DOS
sl:DOS
sr:DOS (оперативни систем)
fi:DOS
ta:டாஸ்
th:ดอส (ระบบปฏิบัติการ)
tr:DOS
uk:DOS
ur:قرص اشتغالی نظام
bat-smg:DOS
zh:DOS

Djurriket

#OMDIRIGERING Djur

Djurpark


Fil:View of the Zoological Gardens1835.jpg
Fil:Animal artists at the Jardin des Plantes.jpg
En djurpark, zoologisk trädgård eller ett zoo är en plats där både vilda och tama djur hålls i hägn eller burar så att besökare kan beskåda dem.
Världens nordligaste zoo är Polar Zoo i Bardu nära Narvik i Norge, världens
nordligaste zoo med både nordiska och exotiska djur är Frösö Zoo på Frösön i
Storsjön vid Östersund i Sverige och världens sydligaste zoo är Reservation Animal Park Zoo i Gore, Nya Zeeland på sydön i Nya Zeeland. Nordens största zoo är Kolmårdens Djurpark.

Historia och etymologi


Fil:Versailles M2.JPG
Termen djurpark går tillbaka på ordet ''djurgård'' från tyskans ''Tiergarten'', vilket under medeltiden innebar ett område med vilda djur, oftast hjortar och liknande inhemsk fauna. Ofta var djurgårdarna före detta jaktmarker för kungligheter. Än idag heter djurparken i Helsingfors på lite äldre finlandssvenska Högholmens djurgård. Området Kungliga Djurgården i Stockholm hägnades in som hjortpark av kung Karl XI på 1680-talet.
Offentliga eller privata inrättningar med burar med tropiska djur kallades på den här tiden ''menagerier'', men ibland hölls djuren ensamma i en bur, som till exempel lejon på Lejonslätten eller i Humlegården i Stockholm. I städer som Berlin och Bern fanns det björngropar, varav några finns kvar än i dag.
Under 1800-talet när de första egentliga urbana djurparkerna grundades, kom begreppet att "gå ihop" när egenskaper från båda begreppen förenades på ett ställe. ''Zoo'' är en förkortning av zoologisk trädgård.
1752 grundades världens äldsta zoo, Tiergarten Schönbrunn, i Wien. I Jardin des Plantes i Paris anlades 1793 ett menageri med djur från olika privata djursamlingar och
1828 grundade The Zoological Society det berömda London Zoo i Regent's Park.
Under 1800-talet grundades flera av Europas stora djurparker i till exempel Amsterdam, Antwerpen, Köln, Frankfurt am Main, Leipzig, Köpenhamn, Budapest, Wroclaw, Rotterdam, Barcelona, Basel, Berlin, Dresden, Hannover, Dublin, Moskva, Helsingfors och Skansen i Stockholm.
1907 grundades och öppnades den berömda Hagenbecks djurpark i Hamburg. Detta är en milstolpe inom djurparkernas historia. Carl Hagenbeck experimenterade med att använda vallgravar och vatten som hinder mellan djuren och människorna. Omgivningen skulle likna miljön djuren lever i.
På 1900-talet tillkommer ett flertal stora och kända zoon, bl a Nürnberg, Tierpark Hellabrunn i München, Vincennes Zoo i Paris, Rom, Edinburgh, Chester, Paignton, Lissabon, Stuttgart, Dortmund, Duisburg, Zürich, Ålborg, Warszawa, Rostock, Prag och Madrid.
På 1960-talet grundades de två mest kända djurparkerna i Sverige i Borås djurpark och Kolmårdens djurpark. Där lät man flera djur leva tillsammans på savannliknande områden. Experter trodde inte att detta skulle vara möjligt, men idag använder man detta sätt att visa upp djur i stort sett alla djurparker runt om på vår jord. Kolmården och Borås Djurpark var alltså det andra steget efter Hagenbecks Djurpark i Hamburg.

Djurparker idag


Fil:Sydney taronga zoo.jpg
Fil:Giraffenhaus Zoo Berlin 2.jpg
De senaste åren har man också börjat att mer och mer efterlikna djurens naturliga miljö (ekologi). Genom miljöberikning ges djuren möjlighet att uttrycka sina artspecifika beteenden. Det kan vara att låta djuren leva tillsammans i samma organisation som de gör normalt i naturen. För djur som i frihet ägnar stor tid åt att söka efter föda gömmer man fodret i anläggningen. Klättrande djur ges möjlighet till att klättra i sin anläggning och så vidare. Detta gör att det blir så likt ett liv i frihet som möjligt.
Exempel på nya anläggningar enligt den "senaste modellen" är Lied Jungle i Henry Doorly Zoo i Omaha, Nebraska, Ituri Forest i San Diego Zoo, Gorillaanläggningen i Bronx Wildlife Center i New York och Björnanläggningen i Woodland Park Zoo i Seattle Alla dessa parker ligger i USA. Dessa anläggningar är "tematiserade", det vill säga inredningen inne hos djuren, publikplatser och skyltar är gjorda så att man ska känna sig som att man befinner sig i den miljön som djuret lever i ute i naturen.
USA kan ses som föregångare när det gäller den nya typen av djuranläggningar. Flera stora djurparker i Europa har anammat detta sätt att bygga nya eller renovera gamla djuranläggningar. Ett exempel är Kolmårdens nya tigeranläggning Tiger World som byggdes 2007.
Djurparker kombineras ofta med andra attraktioner, exempelvis badanläggningar och nöjesparker.

Organisationer


Fil:Knut IMG 8095.jpg från Berlins zoo]]
Djurparker idag samarbetar i olika regionala och globala organisationer. I organisationerna bedriver man tillsammans bevarandearbete med avelsprojekt och man utbyter kunskap och erfarenheter. I Sverige är de större djurparkerna medlemmar i Svenska Djurparksföreningen, (SDF). Många är även medlemmar i den europeiska djurparksföreningen EAZA (European Association of Zoos and Aquaria). Ett mindre antal är också medlemmar i den internationella djurparksorganisationen WAZA, World association of Zoos and Aquaria.

Djurparker i Sverige


Kända djurparker och tropikhus i Sverige är förutom de som nämnts tidigare Furuviksparken öster om Gävle, Parken Zoo i Eskilstuna, Skånes Djurpark vid Höör i Skåne, Lycksele Djurpark i Lappland, Nordens Ark vid Hunnebostrand i Bohuslän , Kolmårdens Tropicarium i Kolmården, Skansen-Akvariet i Stockholm, Tropikariet i Helsingborg, Aquaria vattenmuseum i Stockholm , Universeum i Göteborg, Junsele Djurpark norr om Sollefteå, Järvzoo mitt i Järvsö, Orsa Björnpark i Orsa , Ystad Djurpark i Ystad i Skåne, Frösö Zoo på Frösön i Jämtland och Ölands Djurpark i Färjestaden på Öland.

Se även


Lista över europeiska djurparker
Lista över djurparker utanför Europa

Externa länkar


http://www.svenska-djurparksforeningen.nu Svenska Djurparksföreningens webbsida
http://www.eaza.net EAZAs webbsida
http://www.waza.org WAZAs webbsida
Kategori:Djurparker
af:Dieretuin
ar:حديقة حيوان
az:Zoologiya parkı
bn:চিড়িয়াখানা
zh-min-nan:Tōng-bu̍t-hn̂g
be:Заалагічны парк
be-x-old:Заапарк
bg:Зоопарк
bs:Zoološki vrt
ca:Zoològic
cs:Zoologická zahrada
da:Zoologisk have
de:Zoo
et:Loomaaed
en:Zoo
es:Jardín zoológico
eo:Bestoĝardeno
eu:Parke zoologiko
fa:باغ‌وحش
fo:Dýragarðar
fr:Parc zoologique
gl:Parque zoolóxico
ko:동물원
hy:Կենդանաբանական այգի
hi:चिड़ियाघर
hr:Zoološki vrt
id:Kebun binatang
is:Dýragarður
it:Giardino zoologico
he:גן חיות
kn:ಮೃಗಾಲಯ
ka:ზოოპარკი
kk:Хайуанаттар бағы
sw:Bustani ya wanyama
ht:Zou
ky:Ажайыпкана
la:Hortus zoologicus
lv:Zooloģiskais dārzs
lt:Zoologijos sodas
hu:Állatkert
mk:Зоолошка градина
ml:മൃഗശാല
ms:Zoo
my:တိရိစ္ဆာန်ဥယျာဉ်
nl:Dierentuin
ja:動物園
no:Dyrehage
nn:Dyrehage
nds:Zoo
pl:Ogród zoologiczny
pt:Jardim zoológico
ro:Grădină zoologică
ru:Зоопарк
simple:Zoo
sk:Zoologická záhrada
sl:Živalski vrt
sr:Zoološki vrt
fi:Eläintarha
tl:Palahayupan
ta:விலங்குக் காட்சிச்சாலை
te:జంతు ప్రదర్శనశాల
th:สวนสัตว์
tr:Hayvanat bahçesi
uk:Зоопарк
yi:זאא-גארטן
zh-yue:動物園
zh:動物園

Dresden Zoo

Fil:Dresden-Zoo-openstreetmap.png
Dresdens zoologiska djurpark är Tysklands fjärde äldsta, grundad 1861, med andra ord är det ett urbant zoo på begränsade ytor. Parken skadades svårt, liksom resten av staden, under bombningarna 1945. 1996 fanns 406 djurarter (113 däggdjur) fördelade på 3 287 individer, totalt avlades 42 däggdjursarter, 37,2 % av beståndet. Parken hade samma år 545&nbsp;955 besökare. 1999 byggdes ett nytt elefanthus i anslutning till ny huvudentré och restaurang, till större delen som ett glasväxthus.

Externa länkar


http://www.zoo-dresden.de Dresden Zoo
Kategori:Djurparker i Tyskland
Kategori:Dresden
de:Zoo Dresden
en:Dresden Zoo
fr:Zoo de Dresde
nl:Zoo Dresden

Djurgård

#OMDIRIGERING djurpark

Djurparker

#OMDIRIGERING djurpark

Demeter

Fil:Demeter Pio-Clementino Inv254.jpg]]
Demeter (grekiska ''Δημήτηρ'') var en fruktbarhets- och skördegudinna i grekisk mytologi, som dyrkades framför allt i nuvarande Elefsina. Kulten går tillbaka till den Mykene tiden. Hon var dotter till Kronos och Rhea samt mor till Persefone. Hon var också syster och älskarinna till Zeus. Andra mäktiga bröder var Hades samt Poseidon. Demeter var en av olymperna, de främsta av gudarna i grekisk mytologi. Motsvarigheten i romersk mytologi är Ceres (mytologi).

I mytologin


Mytologin kring Demeter är något begränsad. Homeros ger inte åkerbrukets gudinna vidare stort utrymme, hon är för lantlig och för oridderlig för att passa in i dennes epos. Även i andra sammanhang är hon i stort sett frånvarande från olympernas äventyr. Den mest framträdande myten om Demeter och Persefone är den som beskrivs i den homeriska "Hymn till Demeter". Myten beskriver hur Demeters dotter Kore (Persefone) blir bortrövad av sin morbror Hades, med Zeus godkännande. Demeter söker vida efter sin dotter. Hon hamnar i Eleusis där hon försöker adoptera ett människobarn, och försöker göra gossen odödlig men avbryts av barnets mor. Denna del av myten ligger till grund för de eleusinska mysterierna. Till slut återfinner Demeter sin dotter, men då Persefone har ätit från ett granatäpple i underjorden tillhör hon Hades, så hon måste periodvis återvända dit. Enligt de allra först teorierna, redan från antiken, symboliserar myten planterandet av sädeskornet i jorden som sedan åter spirar.
Även Ovidius återberättar sin egen version av myten.

Riter och festivaler


Fil:Rape Persephone Baltimore Painter MAN.jpg cirka 340-320 f.Kr.]]
Myten om Persefones försvinnande ligger till grund för de eleusinska mysterierna och de nämns även i slutet av Hymn till Demeter. Bakgrunden: Demeter tar tjänst hos kung Keleos i Eleusis under sina vandringar för att finna sin dotter. Här experimenterar hon med att försöka göra kungens son odödlig. Hon avbryts och blir vredgad men innan hon lämnar Eleusis inbjuder hon folket där att upprätta ett tempel och en kultplats till hennes ära och inviger de lokala heroerna i riterna kring odödlighet. Men eftersom Demeter blev avbruten i sitt försök att göra kungens son odödlig, är inte riterna fullständiga och ger ej evigt liv, men ändock förmåner i efterlivet. Ritplatsen uppstår alltså genom denna ''hieros logos'', heliga förklaring. Demeter anländer till platsen och detta är förklaringen till varför man firar de eleusinska mysterierna just här. I närheten av Eleusis träffar Demeter också på Triptolemos och sänder honom ut i världen för att sprida Jordbruk. Detta är ett vanligt förekommande tema på avbildningar av Demeter. Eleusis ligger i närheten av Aten och blev senare starkt sammankopplade med staden. Kulten hade väldigt stor betydelse för folket i staden och de var mycket stolta över den. Man kan kalla den en statskult, och alla var välkomna att delta, till och med slavar. Endast brottslingar avvisades. Atenarna försökte till och med förmå andra stadsstater att sända gåvor i samband med mysterierna. Om riterna som ingick i mysteriet vet forskarna ganska lite. Man vet att adepterna först fick genomgå en förberedande träning för att sedan bli upptagna som epoptes och fick ta del av de högsta mysterierna. Riten överlevde länge, ända fram till senantiken då goterna till slut förstörde kultplatsen.
Thesmophoria som också sammankopplas med Hymn till Demeter var en annan rit som utfördes till Demeters och Persefones ära och denna rit var exklusiv för kvinnor.
Även olika skördefester, som beskrivs som glada och lantliga festivaler tillägnades Demeter.

Referenser


Fil:Temple of Demeter (Segesta).jpg (Sicilien)]]

Se även


Lista över mytologiska gestalter i tematisk ordning#Jorden

Externa länkar


http://www.desy.de/gna/interpedia/greek_myth/lessorgod.html#Demeter www.desy.de - Demeter
Kategori:Gudar i grekisk mytologi
Kategori:Grekisk mytologi
Kategori:Fruktbarhetsgudar
af:Demeter
ar:ديميتر
an:Deméter
az:Demetra
bn:দেমেতের
be:Дэметра
bg:Деметра
bar:Demeter
bs:Demetra
br:Demeter
ca:Demèter
cs:Démétér
cy:Demeter
da:Demeter (gudinde)
de:Demeter
et:Demeter
el:Δήμητρα (μυθολογία)
en:Demeter
es:Deméter
eo:Demetra
eu:Demeter
fa:دیمیتیر
fr:Déméter
ko:데메테르
hy:Դեմետրա
hi:डिमीटर
hr:Demetra
io:Demeter
id:Demeter
is:Demetra
it:Demetra
he:דמטר
jv:Demeter
ka:დემეტრა
sw:Demetra
la:Demeter
lv:Dēmetra
lb:Demeter
lt:Demetra
hu:Démétér
mk:Деметра
ml:ഡിമീറ്റർ
mr:डीमिटर
mzn:دمتر
ms:Demeter
nl:Demeter (mythologie)
ja:デーメーテール
no:Demeter
nn:Demeter
oc:Demetèr
pa:ਡੇਮੀਟਰ
nds:Demeter (Mythologie)
pl:Demeter
pt:Deméter
ro:Demetra
ru:Деметра
sq:Demetra
scn:Demetra
simple:Demeter
sk:Démétér
sl:Demetra
sr:Деметра
sh:Demetra
fi:Demeter
tl:Demeter
ta:டெமட்டர்
th:เดเมเทอร์
tr:Demeter
uk:Деметра
vi:Demeter
war:Demeter
zh:得墨忒耳

Demokrati

Fil:Election MG 3455.JPG.]]
Fil:2010 Freedom House electoral democracies.png.]]
Fil:Polity data series map 2003.png, ett index som är konstruerat av forskande statsvetenskap. De ljusaste länderna får en maximal demokratipoäng på 10, medan de mörkaste länderna (Saudiarabien och Qatar), som anses minst demokratiska, har en poäng på -10.]]
Fil:Democracy Index.png enligt The Economist. 2006 och 2008 klassades Sverige i denna undersökning som världens mest demokratiska land, medan Nordkorea anses minst demokratiskt.
]]
Fil:Forms of government.svg
Fil:Democracy claims 2.PNG-status i världen. De blå länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det.]]
Fil:Freedom in the world.svg.]]
Fil:Bundestagswahl 05 stimmzett.jpg i Tyskland.]]
Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänt val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament.
Sedan åren kring 1990 är demokrati det styrelseskick som de flesta länder uppger sig ha, även om det ibland är högst tveksamt att landet skulle vara demokratiskt, bland annat baserat på brister i landets valsystem, vilka folkgrupper som har rösträtt och instabilitet vad gäller den yttersta makten. Exempel på andra styrelseskick är monarki, envälde, diktatur, aristokrati och teokrati (men till exempel monarkier kan vara demokratiska).
Som politik filosofi bygger demokrati på att alla medborgare har en serie fri- och rättigheter, de demokratiska fri- och rättigheterna. Det finns flera varianter av demokrati, med olika nivå på representativitet och frihet för medborgarna, till exempel direktdemokrati och representativ demokrati.
De flesta demokratiska nationer har grundlagar för att förhindra att den politiska makten blir snedfördelad, till exempel genom att maktdelningsprincipen mellan den verkställande makten, den lagstiftande makten och den dömande makten. Återkommande kritiska poänger är majoritetsförtryck, att medborgarna inte har tid att sätta sig in i alla frågor, och att politiskt parti ägnar mer tid åt röstfiske än åt att styra. Intressekonfliktsfrågan är också vanlig.
Den moderna demokratin uppstod i Västvärlden på 1700- och 1800-talen med Frankrike och USA som tidiga exempel. Under 1900-talet spred den sig över världen till Latinamerika, forna kolonier och före detta socialistländer.
Även om begreppet demokrati oftast används i kontexten av politiska stater används det också inom privata organisationer, då ofta med hänsyftning på att alla närvarande har rösträtt. I det sammanhanget kontrasteras demokrati ibland mot chefsstyre eller expertstyre.

Etymologi


Ordet demokrati är en sammanfogning av grekiskans δῆμος ''demos'', folket, och κράτος ''krati'', styre, med den ungefärliga betydelsen "folkstyre". I svenskan finns ordet belagt sedan 1596.

Form och innehåll


En fruktbar tankemodell för demokratiteoretiska studier, som återkommer i olika statsvetenskapliga sammanhang, och som kan vara gynnsam att använda för bedömningar av olika staters demokratiska status, är att dela upp demokratibegreppet i (1) "form" och (2) "innehåll" (eller motsvarande). Till kategorin demokratiska former, (1), faller då principer som berör själva styrelsesättet in, såsom exempelvis rösträttsregler (rösträttsålder, medborgarskapkrav etc) och beslutsprinciper (majoritetsbeslut, kvalificerad majoritet etc). Till kategorin demokratiskt innehåll, (2), faller principer som ofta berör medborgares och människors, enligt demokratin, grundläggande rättigheter in, såsom exempelvis jämlikhets-, jämställdhets- och likvärdighetsprinciper. Modellens styrka ifråga om att bedöma olika staters demokratiska status ligger i dess förmåga att särskilja en tillsynes (på pappret) formell demokratis status, som till exempel kan brista i sin respekt för mänskliga rättigheter, från en demokrati som både formellt i statsskicket, men också ur ett medborgarperspektiv, i realiteten är demokratiskt (dvs. både (1) och (2)).
Frågan om vilka ''folket'' omfattar, har givit upphov till många olika tolkningar. Såväl i det antika Grekland som i moderna styrelseformer har vissa personer uteslutits som okvalificerade. De personer som var kvalificerade att betecknas som folket (och alltså tilläts ha ett politiskt inflytande) var de som var fria manliga medborgare, inom den klassiska definitionen; inte medborgare av en nationalstat utan av en stadsstat, exempelvis Aten, Sparta eller Rom. I modern teori är definitionen av "folket" i folstyrelsen avgörande för olika föreståelse av demokratins innebörd. I kommunistisk teori innebär folkstyrelse att de från de lägre samhällsklasserna regerar. I den så kallade västerländska demokratin inbegrips alla samhällsgrupper i begreppet "folk".
Likaså har frågan om vad ''styret'' är och tolkningen av denna haft skiftande betydelser. Från det klassiska Grekland och fram till slutet av 1700-talet förknippades demokrati med folkets direkta deltagande i den politiska beslutsprocessen, idag kallat direktdemokrati. Demokratin var en styrelseform för stadsstater, vars begränsade geografiska utsträckning och överskådliga invånarantal gjorde det möjligt att samla medborgarna till diskussioner och beslut om offentliga angelägenheter. Ett extremt exempel var det Polens historia ''liberum veto''-systemet som användes mellan 1652 och 1791, som krävde hundra procents uppslutning av sejmens/parlamentets ledamöter bakom ett beslut. Vetosystemet används fortfarande i till exempel EU, NATO och FN.
Olika effekter av demokratin har föreslagits av forskare. Ekonomen Amartya Sen har konstaterat att en hungersnöd aldrig inträffat i en demokrati. Enligt den demokratiska fredsteorin har två demokratier aldrig gått i krig mot varandra.
Demokrati kan ur andra synvinklar även syfta på ett större medbestämmande på andra arenor än i en stat, så som brukardemokrati, arbetsplatsdemokrati, närdemokrati med mera.

Olika demokratibegrepp


Det finns olika sätt att definiera och kategorisera politisk demokrati. Ett demokratiskt ideal där alla vuxna är aktivt involverade i beslutsprocessen har ställts upp av den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl:
Beslutsjämlikhet: Vars och ens åsikt har samma tyngd när man skall fatta kollektiva beslut
Effektivt deltagande: Under hela beslutsprocessen har var och en lika stora möjligheter att uttrycka sina önskemål
Upplyst förståelse: Var och en skall ges tillräcklig tid för att sätta sig in i de frågor som ska beslutas
Kontroll över dagordningen: Folket bestämmer själv vilka frågor som skall eller inte skall beslutas genom kollektivt beslutsfattande
Inklusion: Med folket menas alla vuxna som lyder lagarna, ej barn eller genomresande
Som synes är principen om medborgarskap och laglydnad (inklusion) viktig i Dahls kriterier. Under en stor del av demokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare - och på motsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla medborgerliga rättigheter.
En mer generell beskrivning har formulerats av filosofen Karl Popper. Enligt Popper skiljer sig ett demokratiskt samhälle från ett icke-demokratiskt (Popper använder termen "tyranni") genom att det erbjuder medel genom vilka de styrda kan avsätta de styrande, och att denna ordning inte utan vidare kan sättas ur spel.

Typer av demokrati


Direkt demokrati


Den traditionella indelningen av demokrati har varit ''direkt demokrati'' och ''representativ demokrati''. Den direkta demokratin brukar anses ha fötts i staden Athen i antikens Grekland, och innebär att alla röstberättigade beslutar själva i alla frågor, vilket har förutsatt att befolkningen är relativt liten. I antikens Athen utövades den direkta demokratin genom att alla fria män samlades på ett torg och fattade beslut med handuppräckning. Samma system, med bistånd av viss modern teknik, används än i dag exempelvis i Schweiz' kantoner och i kommuner med lågt befolkningstal i till exempel USA. Informationssamhället med datorer i snart varje hushåll anses öppna för möjligheten av system med direkt demokrati även om befolkningstalet är stort. Folkomröstningar i enstaka frågor är idag den enda formen av direkt demokrati i kommuner, regioner eller länder med högt antal röstberättigade. I Sverige är emellertid folkomröstningarna endast vägledande – statsmakterna eller kommunen behöver inte rätta sig efter folkomröstningens utfall.

Representativ demokrati


Representativ demokrati eller indirekt demokrati är idag den dominerande formen av demokrati, och innebär att de röstberättigade väljer ombud som exempelvis får utgöra en förenings styrelse. På nationell, regional och kommunal nivå är det nästan uteslutande så att medlemmar av de politiska partierna (politiker) har kommit att fungera som ombud i beslutsprocessen. De politiska partierna är även valorganisationer som tillhandahåller politiker för folket att rösta på. Politiker tillhörande partier är således representanter som med öppna mandat bestämmer å folkets vägnar i någon form av församling eller parlament, som i sin tur utser en styrelse eller regering. Parlamentet har den lagstiftande makten och regeringen den verkställande makten. I Sverige har vi val vart fjärde år.

Andra typer av demokrati


Världens äldsta parlament återfinns på Island, där Alltinget grundades år 930. Även i de övriga nordiska länderna förekom olika former av Lagting och beslutande församlingar, långt innan begreppet demokrati nått Norden. Alla landskap i Sverige praktiserade Lagting, och exempel är bland annat Jamtamot i Jämtland och Gutatinget på Gotland. På dessa möten hade dock, liksom i antikens Grekland, endast män rösträtt. Ibland omnämns denna form av demokrati som bondedemokrati. Den lokala formen av Lagting var sockenstämman.

Liberal demokrati


Begreppet ''liberal demokrati'' står för den ursprungligen västerländska form av demokrati och är ett styrelseskick med representativ demokrati där de folkvaldas politiska makt står under Lagen. Vanligtvis garanterar grundlagar individens Frihet och rättigheter och reglerar majoritetens makt över minoriteters civila rättigheter.

Socialistisk demokrati


En annan demokratiterminologi som har sitt ursprung i marxismen är indelningen i ''politisk demokrati'', ''social demokrati'' och ''ekonomisk demokrati'', liksom i indelningen borgerlig demokrati och socialistisk demokrati.
Politisk demokrati står för avskaffandet av vad socialisterna uppfattar vara diktatur (se borgerlig demokrati) genom avskaffandet av monarkin och Bourgeoisie.
Social demokrati står för ett samhälle där alla medborgare har lika värde och ursprungligen handlade det om att alla väljares röster skulle ha samma värde oberoende av väljarens inkomster.
Ekonomisk demokrati i marxistisk terminologi står för en socialistisk fördelning av samhällets resurser och produktionsmedel, vilket är anledningen till att beteckningen "''demokratiska republiken''" ingår i namnet på länder som Östtyskland och Vietnam.

Religion och demokrati


De flesta stater i dag hävdar officiellt att de är demokratiska. Graden av demokrati varierar med dess definition. Stödet för demokrati skiljer sig dock mellan olika religiösa områden.

Islam


Flera empiriska studier som på ett systematiskt sätt jämför islamiska stater med omvärlden har kommit fram till att islam leder till svagare demokrati och färre politiska rättigheter. År 2001 saknade 89 % av de 47 länder som hade en islamisk majoritet demokratiskt valda regeringar. Av världens 145 icke-islamska länder var samtidigt 76 % fria demokratier baserade på allmänna val. Sannolikheten att en stat är odemokratisk befanns vara nära tre gånger högre för islamiska än för icke-islamska stater. Inget enda arabiskt land kunde räknas till vad studien definierade som ”electoral democracy”, det vill säga en demokrati grundad på fria, allmänna val. Även efter kontroller för påstådda inflytanden av historiska, politiska och ekonomiska faktorer, så fortsätter stater med islamiska religiösa traditioner att vara signifikant mer auktoritära än icke-islamska stater. En förklaring till detta är de svaga rättigheterna för kvinnor i muslimska stater. Uppföljande studier har bekräftat att muslimska länder är mindre demokratiska och mer auktoritära än resten av världen. Det gäller även när man tar hänsyn till andra faktorer såsom demokratisk tradition, ekonomisk utveckling, utbildningsnivå, omgivande stater, urbaniseringsgrad och skillnader i inkomstojämlikhet. Enligt studien hänger dock demokratibristerna inte direkt samman med kvinnors rättigheter, utan mer med arabisk kultur. En senare studie, som räknade bort effekterna av skillnader i befolkningsstorlek, BNP, utsatthet för krig, råmaterialberoende och andra förhållanden - liksom särskilt effekterna av arabisk kultur - drog slutsatsen att islam har ett samband med färre politiska rättigheter, med undantag för de allra fattigaste staterna. Studien besvarar inte frågan om varför muslimska stater generellt sett har färre politiska rättigheter än icke-muslimska, men pekar på historiska faktorer - islam slog rot i länder med låg BNP per capita och bristande politiska rättigheter, och noterar att islamisk doktrin lägger liten vikt vid individuella rättigheter.

Kristendom


Vissa studier har identifierat den kristna inriktningen Romersk-katolska kyrkan som en faktor bakom försvagad demokrati, men en stor del av de demokratiska länderna har en kristen majoritet.

Historia

Demokratin i antikens Grekland


Fil:Pnyx.jpg i Aten, där folkförsamlingen samlades.]]
Folkförsamlingar, vars sumeriska namn var ''ukkin'' och akkadiska ''puhrum'', vilka beskrivs ha beslutande funktioner, omtalas i texter från kulturen i Mesopotamien. Särskilt goda belägg för denna folkförsamlings natur och funktion finns i texter från den Assyrien handelskolonin i Anatolien (början av 2000-talet f.Kr.) och i texter från de sumeriska stadsstaterna (2000-talet f.Kr.). Denna folkförsamling uppges ibland vara indelad i två "kamrar": en befolkad av de "äldre/stora" och en av de "yngre/små". Folkförsamlingen ska ha tillsatt kommittéer och utsett administrativa och politiska företrädare. Begreppet "primitiv demokrati" har använts för att beteckna sumeriskt styrelsesskick. Mycket forskning återstår dock för att klarlägga nämnda församlings exakta natur och organisation.
Antikens Grekland anses ofta vara den västerländska demokratins vagga; se Den atenska demokratin. Under några få århundraden gick man från feodalism till en elementär form av demokrati. År 594 f.Kr. valdes Solon till arkont av Aten. Adelns vanstyre gjorde att en revolt hotade och han fick därför långtgående befogenheter. Han mildrade de drakoniska lagarna och demokratiserade delvis Aten. Bönders skulder avskrevs och slavar frigavs. Tidigare hade bara adeln rösträtt, men i stället infördes timokrati, att rösträtten fördelades efter förmögenhet.
Befolkningen delas upp i fyra fylen (socialklasser) efter rikedom, pentakosiomedimner, hippeis, theten och zeugiter. De valde nio arkonter för ett år i taget. Dessutom fanns det en folkförsamling (ekklesía) som var ett slags stormöten där samtliga medborgare har rösträtt. Det finns även ett så kallat folkråd (boulé) med 500 ledamöter funktion som beredningsorgan för folkförsamlingen.
Efter Solon 590 f.Kr. togs makten åter av diktatorer (tyranner), men efter maktstrider återupptogs 507 f.Kr. den demokratiska utvecklingen av Kleisthenes. Folket delades nu upp i tio fylen och ett råd inrättades med 50 representanter från varje fyle. Dessutom inrättades en folkförsamling dit alla medborgare hade tillträde.
En intressant aspekt på den atenska demokratin var att ämbetsmännen utsågs med lottens hjälp, vem som helst kunde bli ämbetsman. För att undvika inkompetens valdes tio ämbetsmän inom varje område. Val av ämbetsmän ansågs inte demokratiskt eftersom det skulle gynna den som hade stora medel och kunde påverka människor att rösta på honom.

Demokratin i den Romerska republiken


Mellan åren 509 f.Kr. och 27 f.Kr. (omtvistat, sönderfallet stammade minst ett sekel tillbaka i tiden till mordet på bröderna Gracchus år 133 f.Kr.) var stadsstaten romarriket en republik, med då ungefär samma mening som en folkvald demokrati. Folkförsamlingarna (''comitiae'') innehade indirekt den utövande makten genom att varje år utse ämbetsmännen (''magistrati''), bl a quaestor, edilerna, pretorerna, romersk konsul och censorerna. Konsulerna tjänade två stycken samtidigt ett år åt gången som senatens ordförande och överbefälhavare för republikens styrkor. De valdes i slutet av varje år i direkta val av ''comitia centuriata'', som bestod av alla vuxna manliga romerska medborgare. Dessa sammanträdde på Marsfältet utanför staden och var enligt socialt spektrum (inkomst, social bakgrund mm) indelade i 193 centurior. Dessa röstade inbördes vilken kandidat de ville se som konsul och kandidaten som fick flest röster fick hela centurians röst (motsvarande delstaternas elektorsröster i dagens USA). De två kandidater som vann flest centurior satt som konsuler under året som följde, och hade absolut vetorätt över varandra, samtliga ämbetsmän och över senaten. Denna var inte demokratiskt vald, utan bestod av de förnämsta politikerna ur Roms rikaste familjer. Folkförsamlingen hade dock alla fria män födda i Rom (från 89 f.Kr. hela Italien) tillgång till, under förutsättning att de uppnått vuxen ålder. Att romerska medborgare "vallfärdade" till Rom årligen för att rösta var dock mycket ovanligt, det var Roms befolkning som hade makten i folkförsamlingarna och de rikare medborgarna hade även där högre inflytande.
Ett ovanligt men välkänt tilltag med stora likheter till dagens undantagstillstånd var senaten och konsulernas möjlighet att utse en diktator i orostider, ett berömt exempel är då Hannibal efter segern vid slaget vid Trasimenussjön tågade mot staden. Senaten måste godkänna beslutet varpå konsulerna tillsammans utsåg en välkänd politiker till diktator. Denna hade, förutom ämbetsmännens vanliga immunitet under sin ämbetstid även fullständig juridiskt skydd från åtal även efter sin tid som diktator för förseelser begångna under denna period. Diktatorns makt var begränsad till en sexmånadersintervall och kunde inte förlängas. De två undantag som skedde, i båda fall under hot om vapenmakt, var Sulla och Caesars diktaturer. Den förra skulle vara på "obestämd tid" och nedlades frivilligt av Sulla efter knappt ett år, den andra, Caears, på livstid men ändades kort efter mordet på honom.
Under det sista århundradet före kristus började fundamenten i republiken krackelera. Efter en hastig återgång till demokratiska val efter mordet på Caesar 44 f.Kr. utropades det andra triumviratet följande år, en konstitutionssanktionerad, tredelad militärjunta mellan Octavianus, Marcus Antonius och Lepidus. Efter att de två sistnämnda stupat respektive tvingats i exil och triumviratet upphört "återlämnade Octavianus makten till senaten och folket", men innehade själv så stor popularitet bland folkförsamlingarna och legionerna att han i realiteten blev envåldshärskare. Läs Augustus för mer information.

Modern tid


De första länder efter antiken som anses uppfylla vissa definitioner av demokrati är republikerna på Korsika och i USA.
Efter första franska republikens utropande 1792 hölls val till det nya parlamentet, nationalkonventet, med allmän rösträtt för myndiga, dvs en röst per vuxen man, för första gången i ett större land. Under 1800-talet utvidgades gradvis den andel av männen som hade rösträtt i Europa och dess nybyggarländer. Från andra halvan av 1800-talet fick även kvinnor rösträtt, med västra USA och vissa kolonier, t ex Nya Zeeland, som pionjärer. I Europa var Schweiz och Liechtenstein sist att införa kvinnlig rösträtt på nationell nivå; 1971 respektive 1984. Under andra halvan av 1900-talet omvandlades åtskilliga militärdiktaturer och auktoritära regimer i Latinamerika, Afrika, Asien och Sydeuropa till fungerande demokratier. Med Östblockets och Sovjetunionens fall 1989-1992 ökade antalet demokratier ytterligare. Vid millennieskiftet fanns bara två relativt renodlade diktaturer kvar i Europa, Jugoslavien och Vitryssland, även om andra stater i östra Europa hade och fortfarande har svåra problem att utveckla fungerande demokratiska institutioner.
Enligt Freedom House ökade mellan 1900 och 1950 andelen av världens befolkning som bor i demokratier med allmän och lika rösträtt från 0 till 31 procent. År 2000 hade andelen stigit till 58 procent och fortsatte att öka.

Mått på demokrati


Democracy Index


Democracy Index, ''demokratiindex'', är ett jämförelsetal för graden av demokrati, beräknat av tidskriften The Economist.
Enligt detta index är Sverige det fjärde mest demokratiska landet med totalt 9,50 poäng, medan Nordkorea klassas som en av ett antal auktoritära regimer och hamnar sist med sina 1,03 poäng. Indexet omfattar 167 olika länder.
Länderna delas in i fyra kategorier baserade på dess demokratiindex: ''funktionella demokratier'', ''demokratier med anmärkningar'', ''hybridregimer'' och ''auktoritära regimer''.

Freedom House


Freedom House publicerar varje år rapporter över sitauationen för demokrati och frihet i världens länder. Länderna bedöms i två aspekter, ''politisk frihet'' och ''mänskliga rättigheter'', på skalan 1-7. Därefter delas länderna in i tre kategorier till följd av resultatet: ''fria'' (free), ''delvis fria'' (partly free) och ''ej fria'' (not free).
Utöver den årliga publicationen ''Freedom in the World'', publiceras årligen ''Freedom of the Press'', ''Nations in Transit'' och ''Countries at the Crossroad''. Den första tar upp journalisters friheter och självständigheter runt om i världen, ''Nations in Transit'' fokuserar sin bevakning på 29 länder i centrala Europa och Eurasien. ''Countries at Crossroads'' är en publikation som behandlar 30 olika länder som alla står i ett vägskäl vad det gäller politisk utveckling. Vidare ges flera olika specifica och fristående rapporter ut varje år.

Polity


Indexet Polity IV är konstruerat av statsvetare som retroaktivt har satt ett värde mellan 0 och 10 på världens länder varje år sedan 1816 dels på en demokratiskala, dels en auktoritär skala.

Se även


Borgerlig demokrati
Demokratiutredningen
Demokratiskt underskott
Diktatur
Konsociationell demokrati
Masspsykologi
Massmedia
Monarki
Oligarki
Parlamentarism
Partikrati
Politeia
Statsskick

Källor

Externa länkar


http://www.regeringen.se/sb/d/3808/a/22272 Demokratiutredningen — En omfattande utredning om demokratin i Sverige
Kategori:Statsskick
Kategori:Demokrati
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
Kategori:Statsvetenskap
af:Demokrasie
als:Demokratie
am:ዴሞክራሲ
ar:ديمقراطية
an:Democracia
ast:Democracia
az:Demokratiya
bn:গণতন্ত্র
zh-min-nan:Bîn-chú
be:Дэмакратыя
be-x-old:Дэмакратыя
bg:Демокрация
bs:Demokratija
br:Demokratelezh
ca:Democràcia
ceb:Demokrasya
cs:Demokracie
cbk-zam:Democracia
cy:Democratiaeth
da:Demokrati
de:Demokratie
et:Demokraatia
el:Δημοκρατία
en:Democracy
es:Democracia
eo:Demokratio
eu:Demokrazia
fa:دموکراسی
hif:Prajatantr
fo:Fólkaræði
fr:Démocratie
fy:Demokrasy
ga:Daonlathas
gd:Deamocrasaidh
gl:Democracia
ki:Ndemookirathĩ
gu:લોકશાહી
hak:Mìn-tsú Tsú-ngi
ko:민주주의
hy:Ժողովրդավարություն
hi:लोकतंत्र
hr:Demokracija
io:Demokratio
ilo:Demokrásia
bpy:গণতন্ত্র
id:Demokrasi
ia:Democratia
ie:Democratie
is:Lýðræði
it:Democrazia
he:דמוקרטיה
jv:Démokrasi
krc:Демократия
ka:დემოკრატია
kk:Демократия
sw:Demokrasia
kg:Dimokalasi
ht:Demokrasi
ku:Demokrasî
ky:Демократия
lo:ລະບອບປະຊາທິປະໄຕ
la:Democratia
lv:Demokrātija
lt:Demokratija
ln:Demokrasi
jbo:roltrusi'o
hu:Demokrácia
mk:Демократија
ml:ജനാധിപത്യം
mr:लोकशाही
arz:ديموقراطيه
mzn:دموکراسی
ms:Demokrasi
mwl:Democracie
mn:Ардчилал
my:ဒီမိုကရေစီ
nah:Tlācatēpacholiztli
nl:Democratie
ne:लोकतन्त्र
new:मक्कळाट्चि (सन् १९९५या संकिपा)
ja:民主主義
no:Demokrati
nn:Folkestyre
oc:Democracia
pfl:Dämogradie
pnb:لوک راج
pap:Demokrasia
ps:ولسواکي
nds:Demokratie
pl:Demokracja
pt:Democracia
ksh:Demokratie
ro:Democrație
qu:Akllanakuspa kamachinakuy
rue:Демокрація
ru:Демократия
sah:Демократия
sa:लोकतंत्रम्
sc:Demograzia
sco:Democracy
nso:Democracy
sq:Demokracia
scn:Dimucrazzìa
si:ප්‍රජාතන්ත්‍රවාදය
simple:Democracy
sk:Demokracia
sl:Demokracija
so:Dimoqraadi
ckb:دیموکراسی
sr:Демократија
sh:Demokracija
su:Démokrasi
fi:Demokratia
tl:Demokrasya
ta:மக்களாட்சி
tt:Демократия
te:ప్రజాస్వామ్యం
th:ประชาธิปไตย
ti:ዲሞክራሲ
tg:Демократия
tr:Demokrasi
uk:Демократія
ur:جمہوریت
za:Minzcuj
vec:Democrasia
vi:Dân chủ
fiu-vro:Demokraatia
war:Demokrasya
yi:דעמאקראטיע
yo:Òṣèlúaráìlú
zh-yue:民主
diq:Demokrasiye
bat-smg:Demuokratėjė
zh:民主

Demiurg

Fil:Creation of the Sun and Moon face detail.jpgs tolkning. Jahve – demiurgen – är enligt gnostikerna inte Gud utan ett grymt och blodtörstigt väsen som bundit människans ande till hennes fysiska kropp i en ond, materiell värld]]
Demiurg är ett namn för skaparguden som härstammar från grekiskans ''demiurgos'' "hantverkare", av ''demios'' "offentlig" och ''ergos'' "arbete".
Namnet Demiurgen omnämns för första gången i Platons dialog Timaios 41a, som den gud som ska ha skapat världen. Den världsbild som Platon beskriver är inspirerad av kosmologin i boken Theogonia, förmodligen författad av Hesiodos.
gnosticism-kristendom teologi lånade via judisk Mystik in namnet ''demiurg'' för att beskriva den grymme och svartsjuke ''Jahve'' som figurerar i stora delar av Gamla testamentet. Gnostikerna ansåg att det finns ett mycket högre, transcendent och för människan oförståeligt väsen, Gud, bl.a. benämnd som "''Den utan slut'', eller "''Den högste''". Demiurgen Jahve kan nästan liknas vid en ''trickster'' som påstår sig vara skaparguden, men som snarare är orsaken till att skapelsen inte blev perfekt.

Ursprung


Upphovet till beskrivningarna av demiurgen som orsak till att världen inte är perfekt trots att Gud är perfekt fyller samma behov som den mysticism som utvecklats inom de flesta världsreligioner. Inom judendomens kabbala talar man till exempel om en olyckshändelse vid skapelsen av vår värld och människorna. Inom islams sufism söker man mysteriernas, konstens och poesins väg till Gud i stället för att lägga tonvikten vid islams handfasta ritualer. Av de religioner som fanns i Iran före islam hade flera ett dualism synsätt på verkligheten, och denna spreds genom Alexander den stores erövringar. När den judiska gnosticismen i både Babylon och Alexandria kolliderade med den hellenistiska världen inträdde dess dualism fas. Här kom den under inflytande av platonsk filosofi, från vilken den lånade läran att en lägre, ond demiurg (hantverkare) var ansvarig för världens skapelse.,
Enligt gnosticismen betraktas demiurgen som den lägre gudom som skapat sinnevärlden och materien som håller människornas själar fångna. Marcion (död 160) var en av de mest kända kristna gnostikerna, och han slog fast att den judiske skaparguden, demiurgen, var ond och upphovet till all ondska i världen. Marcion ville därför skära bort allt judiskt från kristendomen, och idag skulle han förmodligen klassas som antisemitism. Demiurgen var, enligt Marcion, ansvarig för det ondas inträde i världen och människans förvisning dit, vilket framgick av berättelsen om Adam och Eva. På samma sätt var det logiskt att demiurgen efter att ha infört mängder av förbud och straff handlar helt inkonsekvent och tar en så mordlysten och sedeslös niding som kung David under sina vingar. Demiurgen var även odeciderad, villrådig och ombytlig: efter att ha bannlyst avbildningar befallde han Moses att sätta upp en ormskulptur i koppar (4 Mos. 21:8). Han var dessutom oförmögen i vissa situationer: han måste fråga Adam var han höll hus (i Mos. 3:9), och han var tvungen att personligen träda ner till Sodom och Gomorra för att informera sig om vilka grova försyndelser som fanns där (i Mos. 18:21).

Ett underordnat väsen


Image:Lion-faced deity.jpgs ''L’antiquité expliquée et représentée en figures'' kan möjligen vara en samtida avbildning av den gnostiska Demiurgen.]]
I de gnostiska evangelierna, som ratades ur Nya Testamentet, uppträder demiurgen ofta som om han vore den högsta gudomen, den dolde guden, och verkar omedveten om sin rätta plats trots att han ständigt påminns om detta. Enligt den gnostiska skriften Arkonternas Väsen visar Demiurgens fåfänga anspråk att ha monopol på all gudomlig makt att han är förblindad:
Arkonternas väsen hör liksom Thomasevangeliet och Sanningens evangelium, till de nästan 2&nbsp;000 år gamla kristet-gnostiska skrifter som en bonde år 1945 hittade nedgrävd i ökensanden i Nag Hammadi i övre Egypten. ''Om Världens Uppkomst'' har följande att säga om demiurgen:
''Johannes Heliga'' Bok går längst i sin kritik av Demiurgen och frågar sig varför Gud är en avundsjuk gud om det nu inte finns några andra gudar:

Noter

Litteratur


Nock, A. D. (1972) ''Essays on Religion and the Ancient World.'' Cambridge: Z. Stewart
Pagels, E. (1979) ''De gnostiska evangelierna''. Stockholm: Wahlström och Widstrand.
Robinson, J. M. (1968) ''The Nag Hammadi Library translated into English under the editorship of J. M. Robinson''.
Kategori:Teologi
Kategori:Gnosticism
af:Demiurg
ast:Demiurgu
az:Demiurq
be:Дэміург
be-x-old:Дэміург
bg:Демиург
bs:Demiurg
ca:Demiürg
cs:Demiurg
da:Demiurg
de:Demiurg
et:Demiurg
en:Demiurge
es:Demiurgo
eo:Demiurgo
eu:Demiurgo
fa:عقل فعال
fr:Démiurge
gl:Demiúrgo
ko:데미우르고스
hr:Demijurg
it:Demiurgo
he:בורא עולם (גנוסיס)
kk:Демиург
ky:Демиург
la:Demiurgus
nl:Demiurg
ja:デミウルゴス
no:Demiurg
pl:Demiurg
pt:Demiurgo
ro:Demiurg
ru:Демиург
sk:Demiurg (filozofia)
sr:Демијург
sh:Demijurg
fi:Demiurgi
tr:Demiurgos
uk:Деміурги

Domän


Ordet och förleden domän används för flera ändamål:
domän (historiskt-ekonomiskt), en större fast markegendom, lantegendom eller ett gods; jämför fastighet
domän (biologi), en term inom systematiken i biologi
domännamn, en alfanumerisk uppgift om enskilda enheters adress i ett datornätverk, exempelvis på Internet; jämför IP-adress
domännamnsserver, inom IT en alternativ benämning på DNS-server
Weissdomän, ett begrepp inom fasta tillståndets fysik
domän (matematik)
domän (språk)
proteindomän, inom molekylärbiologi en självständig del av ett protein
Domän, vardagligt kortnamn för den svenska tidigare myndigheten Domänverket, se Sveaskog
ca:Domini
cv:Домен
cs:Doména
da:Domæne
de:Domäne
en:Domain
es:Dominio
eo:Domajno
eu:Domeinu
fa:دامنه
fr:Domaine
gl:Dominio
ko:도메인
hr:Domena
id:Domain (disambiguasi)
it:Dominio
he:תחום
lt:Domenas (reikšmės)
hu:Domén (egyértelműsítő lap)
lv:Domēns
mt:Dominju (diżambigwazzjoni)
nl:Domein
ja:ドメイン
no:Domene
nn:Domene
pl:Domena
pt:Domínio (desambiguação)
ru:Домен
simple:Domain
sk:Doména
fi:Domain
th:โดเมน
tr:Domain
uk:Домен
zh:域

Diskurs


Diskurs (latin: ''discursus'', "springa till och från") betyder antingen "talad kommunikation eller debatt" eller "en formell diskussion eller debatt". Termen används ofta inom semantik och diskursanalys. Inom semantiken är diskurser lingvistiska enheter uppbyggda av flera meningar; med andra ord konversationer, argument eller tal. Inom diskursanalys, som blev populär under sent 1960-talet, är ordet "diskurs" kort för "diskursiv formation", vilket är vad Michel Foucault kallade kommunikation som involverar specialiserad kunskap av olika sorter. Det är i denna form som ordet oftast används inom akademiska studier. Andra centralfigurer inom diskursanalysen är Leo Spitzer, Ernesto Laclau och Chantal Mouffe.
Diskursanalys är en metod som sedan början av 2000-talet används allt oftare i uppsatser och avhandlingar vid svenska högskolor.
Diskursstudier har utförts inom flera områden som undersöker relationerna mellan språk, till exempel feminism studier, antropologi, etnografi, kulturella studier, litterär teori och idéhistoria. Inom dessa fält är begreppet "diskurs" i sig självt utsatt för diskurs, alltså debatterat på basis av specialiserad kunskap. Diskurs kan likväl ses i användandet av talat, skrivet, tecknat språk och andra kommunikationsformer.
Under 1900-talet, via den generativ grammatik, strukturalismen, poststrukturalismen och dekonstruktionen, har ordet fått en utvidgad betydelse. Detta beror på att de gemensamt ser språket som summan av de enheter, den struktur, som skapar, upprätthåller och utgör begreppsbildning och förståelse, och därför är den avgörande instansen för mänsklig samvaro, där diskursen är begreppsvärlden i dess specifika uttryck. Med denna utvidgade betydelse är det ett samlingsnamn för de infallsvinklar, begrepp, sätt att resonera, frågeställningar och så vidare som tillämpas inom ett visst område. Denna utvidgning från specifik till generell betydelse är närbesläktad med begreppet paradigm som under samma tid genomgick en likartad utveckling.
Diskursbrott innebär att en diskussion som tidigare varit mer eller mindre tabubelagd, plötsligt går att formulera och diskutera, till exempel att avskaffa monarkin eller ha kvinnliga präster. Troligen kan man säga att ett diskursbrott även kan uppstå i ett äktenskap, inom en familj eller inom ett företag. Inom ämnet omvärldsbevakning är diskursbrott ett fundamentalt begrepp då det ofta föregår en större förändring av förutsättningarna (risker och möjligheter) för ett företag.

Litteratur


Mats Börjesson (sociolog): ''Diskurser och konstruktioner'' (2003)
Mats Börjesson och Eva Palmblad, ''Diskursanalys i praktiken'' (2007)
Norman Fairclough ''Media discourse'' (1995)
Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, ''Hegemonin och den socialistiska strategin'' (2008)
Michel Foucault ''Diskursens ordning : installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970'' (1993)
Jacob Torfing ''New theories of discourse : Laclau, Mouffe and Zizek'' (1999)
Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips, ''Diskursanalys som teori och metod'' (2000)

Källor


Kategori:Pragmatik
Kategori:Språksociologi
Kategori:Termer inom språkfilosofi
Kategori:Postmodernism
bn:ডিসকোর্স
bg:Дискурс
ca:Discurs
cs:Diskurz
da:Diskurs
de:Diskurs
et:Diskursus
en:Discourse
es:Discurso
fa:گفتمان
fr:Discours
gl:Discurso
hr:Diskurs
id:Diskusi
he:שיח (מדעי החברה)
jv:Wacana
ka:დისკურსი
kk:Дискурс
lv:Diskurss
hu:Diskurzus
nl:Vertoog
ja:ディスクール
no:Diskurs
nn:Diskurs
pl:Dyskurs
pt:Discurso
ru:Дискурс
sl:Diskurz
fi:Diskurssi
th:วาทกรรม
uk:Дискурс
zh:講稿
zh-yue:講稿