Chanson

''Chanson'' är ett franska ord som betyder visa, sång. Från och med 1800-talet betyder ordet i Frankrike både folkliga visa och varieté- och kabarévisor samt även tonsatta, mer seriösa, dikter. Tidigare förekom även benämningen ''chansonett'' på en lite mer lättsam visa.
En klassisk chanson ackompanjeras för det mesta i huvudsak med dragspel eller piano. Musiken spelar dock en underordnad roll och fokus ligger istället på själva sångtexten som traditionellt sett brukar kännetecknas av komplicerade ordlekar och poesi utspel, oftast om kärlek eller med mer burleska teman i centrum. Denna typ av chanson är den typ som kallas ''Chanson réaliste'', och växte fram på 1880-talet.
Dryckesvisor i genren, kallas för "chanson à boire". Genren har hämtat inspiration från många områden, opera, varieté, madrigal, traditionella trouvère-sånger och nu senast från jazz. I sin tur har den gett inspiration till brasiliansk musik.
Tidigare former som chanson de geste och chanson courtoise kan även räknas in i genren. Dessa kunde dock vara helt utan musik och avsedda att läsas, snarare än sjungas. En speciell rysk variant finns även - rysk chanson.
Idag kallas genren i Frankrike ''chanson française''.

Exempel på ''chansons-artister''


Charles Aznavour
Gilbert Bécaud
Maurice Chevalier
Jean Ferrat
Leo Ferré
Juliette Gréco
Mireille Mathieu
Édith Piaf
Charles Trenet

Se även


Lapin Agile
Kategori:Musikgenrer
als:Chanson
bg:Шансон
cs:Šanson
de:Chanson
et:Šansoon
el:Σανσόν
en:Chanson
es:Chanson
eo:Ŝansono
fr:Chanson française
ko:샹송
hr:Šansona
it:Chanson
he:שאנסון
ka:შანსონი
hu:Sanzon
nl:Chanson
ja:シャンソン
no:Chanson
nn:Chanson
pap:Chanson
pl:Chanson
pt:Chanson
ru:Шансон
sh:Šansona
simple:Chanson
sk:Šansón
sl:Šanson
sr:Шансона
fi:Chanson
uk:Шансон
zh:香颂

Charles Messier

Fil:Charles messier.jpg
Charles Messier, född 26 juni 1730 i Badonviller, Lorraine, död 12 april 1817 i Paris, var en Frankrike astronom.
Messier var först medhjälpare åt Joseph Nicolas Delisle, sedan marinastronom och akademiker, upptäckte flera nya kometer (bland annat Lexells komet 1770) och publicerade många astronomiska och meteorologiska avhandlingar.
Messiers stora astronomiska intresse var kometer. För att skilja på kometer och andra störande diffusa himmelsobjekt gjorde han en katalog över de som var orörliga. Denna katalog innehöll ursprungligen 45 objekt, numrerade i den ordning som de upptäckts. Messiers slutliga katalog innehöll 103 objekt som långt efter hans död utökats till 110 objekt, då man kunnat påvisa att han har haft kännedom om de resterande. Messiers katalog kom att bli den första över nebulosa och diffusa himmelsobjekt, som paradoxalt nog används ännu i dag av astronomer, trots att det ursprungliga syftet var att eliminera störande element vid sökandet efter kometer.
Messier invaldes 1769 som utländsk ledamot nummer 69 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Objekt i katalogen


Se Messiers katalog.
Kategori:Franska astronomer
Kategori:LVA
Kategori:Födda 1730
Kategori:Avlidna 1817
Kategori:Män
af:Charles Messier
ar:شارل مسييه
an:Charles Messier
be:Шарль Месье
be-x-old:Шарль Мэсье
bg:Шарл Месие
ca:Charles Messier
cs:Charles Messier
cy:Charles Messier
da:Charles Messier
de:Charles Messier
el:Σαρλ Μεσιέ
en:Charles Messier
es:Charles Messier
eo:Charles Messier
fa:شارل مسیه
fr:Charles Messier
ko:샤를 메시에
hr:Charles Messier
id:Charles Messier
it:Charles Messier
he:שארל מסיה
lb:Charles Messier
lt:Charles Messier
hu:Charles Messier
mk:Шарл Месије
ml:ചാൾസ് മെസ്യേയ്
mzn:شارل مسیه
ms:Charles Messier
nl:Charles Messier
ja:シャルル・メシエ
no:Charles Messier
oc:Charles Messier
pl:Charles Messier
pt:Charles Messier
ro:Charles Messier
ru:Мессье, Шарль
simple:Charles Messier
sk:Charles Messier
sl:Charles Messier
sr:Шарл Месје
fi:Charles Messier
th:ชาร์ล เมซีเย
tr:Charles Messier
uk:Шарль Мессьє
vi:Charles Messier
zh:查尔斯·梅西耶

Chakra

Fil:Chakras.svg
Chakra (sanskrit: चक्र, skrivs ''cakra'' med IAST-transliteration, betyder "hjul"), är ett begrepp inom hinduismen och i vissa besläktade asiatiska kulturer, som även tagits upp i New Age-rörelsen. Chakra, som kan kallas "livshjul", anses uppstå som ett slags knutpunkter där nadi (hinduism) med flödande prana, eller "livsenergi", korsar varandra. Det är även här, i dessa chakror, som den fysiska Människans anatomi sägs möta den eterkropp eller astralkropp som Chakra-läran postulerar.
Chakrasystemet är centralt inom "teorin" för yoga. Enligt denna är kroppen sammanlänkad genom kanaler i människans olika kroppar (det påstås finnas flera, som delas upp genom deras olika andligt-mentala och fysiska egenskaper). Schematiskt löper en huvudkanal längs ryggraden, detta är kroppens centrala kanal för pranan - den livgivande andliga "energin". Mellan den eteriska och fysiska kroppen finns sju chakror, som representerar olika delar av människan. En skada eller sjukdom i människokroppen förmodas påverka flödet genom olika chakror. Likaså hävdas det att kroppens andliga och fysiska funktioner påverkas av flödet genom olika chakror. För att uppnå jämvikt i kroppen måste flödet i alla chakror vara fritt och ohämmat.
"Chakrabalansering" är en metod tänkt att skapa jämvikt i chakrasystemet. Detta skulle ske genom andliga och fysiska övningar av olika karaktär, företrädesvis med olika asana, kroppsligt gymnastiska övningar men också med meditationsövningar och pranayama, det vill säga andningsövningar.
Man talar gärna om en sorts balansering av olika "energier" hos människan. Bas-chakrat ''jordenergi'' balanseras mot kron-chakrat ''himmelsk energi''. De tre nedre chakrorna balanseras mot de tre övre chakrorna och hjärtchakrat i mitten innehåller både den jordiska och himmelska energin, så den är neutral. Den neutrala energin är kärleksenergi, helande energi och så vidare. Dessa förmodade energier har dock ingenting med det vanliga energibegreppet att göra, och det finns inga belägg för att de över huvud taget existerar.
<gallery>
Fil:Chakra07.gif|Kronchakrat
Fil:Chakra06.gif|Det tredje ögat
Fil:Chakra05.gif|Strupchakrat
Fil:Chakra04.gif|Hjärtchakrat
Fil:Chakra03.gif|Solar plexus-chakrat
Fil:Chakra02.gif|Sakralchakrat
Fil:Chakra01.gif|Rotchakrat
</gallery>

Källor

Externa länkar


http://www.sahajayoga.se/chakra-information.htm Chakra Information
http://www.skepdic.com/chakras.html Chakra in Skeptic's Dictionary
Kategori:New Age
Kategori:Yoga
Kategori:Pseudovetenskap
af:Chakra
ar:شاكرا
be:Чакра
bg:Чакра
ca:Txakra
cs:Čakra
de:Chakra
et:Tšakrad
en:Chakra
es:Chakra
fa:چاکرا
fr:Chakra
gu:ચક્ર
ko:차크라
hi:चक्रम्
hr:Čakre
id:Cakra
it:Chakra
he:צ'אקרה
jv:Cakra (ajaran Hindhu)
kn:ಚಕ್ರ
lt:Čakra
mk:Чакра
mzn:چاکرا
nl:Chakra
ja:チャクラ
no:Chakra
pl:Ćakra
pt:Chacra
ro:Chakra
ru:Чакра
simple:Chakra
sk:Čakra (energetické centrum)
sl:Čakra
sr:Чакра
sh:Čakra
fi:Chakra
te:సప్తచక్రాలు
th:จักระ
tr:Çakra
uk:Чакра
vi:Chakra
zh:查克拉

Claus av Nederländerna


Prins Claus von Amsberg, (född: ''Claus Georg Wilhelm Otto Friedrich Gerd von Amsberg'') född 6 september 1926 i Hitzacker, Niedersachsen, Tyskland, död 6 oktober 2002 i Amsterdam, Nederländerna, var drottning Beatrix av Nederländernas make från 1966 till sin död.

Barn


# Willem Alexander av Nederländerna, född 27 april 1967
# Johann Friso av Nederländerna, född 25 september 1968
# Constantin av Nederländerna, född 11 oktober 1969
Kategori:Nederländernas prinsar
Kategori:Födda 1926
Kategori:Avlidna 2002
Kategori:Män
ar:كلاوس من هولندا
bg:Клаус фон Амсберг
ca:Claus van Amsberg
da:Claus van Amsberg
de:Claus von Amsberg
et:Claus von Amsberg
en:Prince Claus of the Netherlands
es:Claus von Amsberg
fr:Claus von Amsberg
fy:Prins Claus
ko:네덜란드 여왕 부군 클라우스
id:Pangeran Claus dari Belanda
it:Claus von Amsberg
he:קלאוס פון אמסברג
la:Nicolaus Amsbergensis
nl:Claus van Amsberg
ja:クラウス・フォン・アムスベルク
no:Claus von Amsberg
nrm:Nicolas d'Amsberg
pl:Claus (książę holenderski)
pt:Claus, Príncipe consorte dos Países Baixos
ru:Амсберг, Клаус фон
fi:Claus von Amsberg
uk:Клаус фон Амсберг

Charles Lachs

Charles Lachs, född 1879 i Örebro, död 1979 i Stureby, Stockholm, konstnär, målare, grafiker. Son till bryggmästare Friedrichs Lachs och Fredrika Lorentzon.
Lachs fick sin utbildning på Tekniska skolan, Stockholm och vid Konstnärsförbundets målarskola. Dessutom studerade han grafik för Axel Tallberg. Studieresor till Tyskland.
Charles Lachs är mest känd för sina Stockholmsmotiv och är representerad på Nationalmuseum och Kungliga biblioteket. Han kom tidigt att intressera sig för det Stockholm, som under hans tid förändrades, varför han avbildade ett stort antal gamla hus och gårdar, och hans favoritobjekt, väderkvarnar.
Gift med Ellen Lindelöw, från Bjärtrå i Ångermanland.
Kategori:Svenska konstnärer
Kategori:Män
Kategori:Födda 1879
Kategori:Avlidna 1979

C-Vitamin

#OMDIRIGERING Askorbinsyra

Collie


Collie är en hundras från Skottland i Storbritannien. Den räknas till vallhundarna och brukshundarna, men är vanligast som sällskapshund. Collien hör till de Lista över de populäraste hundraserna i flera länder.
Fil:Dalziel Collie.jpg

Historia


Colliens ursprung är skotska vallhundar av lantras liknande dagens border collie. Upphovet till namnet ''collie'' tros vara att en Tamfår med svarta huvuden kallades ''colley sheeps'' och hundarna som vallade dem för ''colley dogs''. Colley är härlett ur engelskans ''coal'' (kol). En annan teori är att namnet kommer från det gaeliska ordet ''cuilein'', med tilltalsformen culyie, som betyder valp.
Första gången ''Scotch Sheep Dog'' ställdes ut var 1860 i Birmingham och med det började rasens popularitet också att öka, bland annat med stor hjälp av Viktoria av Storbritannien (1819-1901) och hennes uppfödning av korthåriga collies. Avel för att få fram de vackraste hundarna tog fart och rasen Förädling relativt snabbt till en vacker Hundutställning snarare än den robusta arbetande hund den tidigare varit.
Den största förändringen skedde mellan åren 1870 och 1880 och det har funnits spekulationer om hur engelsmännen lyckades göra om collien så snabbt och om ifall setter och borzoi bidragit till colliens nya utseende. Några belägg för främmande inkorsning finns inte, däremot vet man ungefär vilka lantcollies av okänd härstamning som ligger till grund för dagens collie. Dessa är inte fler än ett tiotal hanhundar och fyra - fem tikar som var och en bidragit med olika egenskaper, till exempel lång nos, högt ansatta, övervikta öron och välformad bepälsning. 1895 började man i stamboken skilja på korthårig och långhårig collie.

Egenskaper


Även om det idag inte startar många collie på bruksprov är det arbetet som är deras bakgrund i Sverige. Collien var den första importerade bruksrasen och 1905 blev collien lanserad som "''sanitetshund''", d.v.s. räddningshund. Rasens bakgrund som vallhund gjorde att den passade utmärkt som tjänstehund; den var lättlärd, följsam och hade en exteriör som gynnade den i arbetet. De entusiaster som främst verkat för sanitetshundväsendet var kapten Eric Liliehöök och fanjunkare A. Ottergren. Den förre köpte sina hundar Barry och Nellie, färdigdresserade från Tyskland, medan Ottergren fick sin King Boy från Danmark.
Under första världskriget användes hundarna bland annat av den brittiska armén och deras uppgift var att leta upp sårade och leda sjukvårdspersonal till dem. Dess behagliga sätt har också gjort den populär som sällskaps- och familjehund, vilket den till största delen används som idag.

Utseende


Fil:Smooth Collie 600.jpg
Det som benämns som tydligast i standarden är colliens vackra, snälla och drömmande uttryck. Colliens kroppsbyggnad är rektangulär, och colliens trav ska inte påminna om någon av de övriga i brukshundgruppen. Rasen har sitt alldeles speciella och karaktäristiska rörelseschema, vilket med sin lätthet snarare liknar rävens trav. I likhet med denne är collien en "singletracker" - den sätter i snabb trav fötterna nära varandra, vilket är normalt för denna typ av travare.
Collien finns i tre färger och två Hundens hårlag. Färgerna kallas ''sobel, trefärgad'' och ''Merlegen''. Hårlagen är ''långhårig'' och ''korthårig''. Mankhöjden för en hanhund är 56–61&nbsp;cm och mankhöjden för en tik är 51–56&nbsp;cm.

Collien i fiktion


Den mest kända collien på film och TV är Lassie.

Källor


Renée Willes: ''All världens hundraser'', Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
Carl-Reinhold von Essen (red): ''Hundboken'', Stockholm 1955-1956
Carl O. M. P. Leuhusen: ''Rashundar i ord och bild'', Stockholm 1932
Desmond Morris: ''Dogs'', North Pomfret, Vermont 2008, ISBN 978-1-57076-410-3
Tine Luther: http://www.hunden.dk/Files/News/File/ba7f3eab-a727-4a9f-9b81-5638a0f202b1.pdf ''En kort, en lang...'', Hunden nr 11 2009, medlemsblad för Dansk Kennel Klub (DKK)
http://www.ankc.org.au/_uploads/docs/53618BSE_Collie_(R_and_S).pdf ''Extended Breed Standard of the Collie (Rough) & (Smooth)'', Australian National Kennel Council (ANKC)

Externa länkar


http://www.skk.se/Global/Dokument/RASdokument/RAS-collie.pdf?epslanguage=sv Rasspecifik Avelsstrategi (RAS), Svenska Collieklubben
http://www.britishcollie.co.uk/ The British Collie Club
http://www.collie-association.co.uk/ The Collie Association, Storbritannien
Kategori:Vall-, boskaps- och herdehundar
Kategori:Hundraser från Storbritannien
bg:Коли
bs:Škotski ovčar
cs:Kolie dlouhosrstá
da:Collie
de:Langhaarcollie
en:Scotch Collie
eo:Skota ŝafhundo
es:Collie
fi:Pitkäkarvainen collie
fr:Colley
he:קולי גס-שיער
hr:Dugodlaki škotski ovčar
it:Collie
ja:ラフ・コリー
lt:Ilgaplaukis kolis
nl:Schotse herdershond
no:Collie
pl:Owczarek szkocki długowłosy
pt:Rough collie
ro:Collie cu păr lung
ru:Колли длинношёрстный
tr:Collie
uk:Довгошерстий колі

Christian Gråberg

Christian Göransson Gråberg Född 1718-07-31 Heliga Tre, Uppsala, Död 1795-06-03, lagman, fd. kammarrevisor i Stockholm, lagman för Gotland.
Barn:
# Catharina född 1774-03-10 Lilla Roes grund, Rone , död 1774 Lilla Roes grund, Rone
# Jacob Gråberg di Hemsö född 1776-05-07 Gannarve, Hemse, greve af Hemsö, död 1847-11 Florens, Italien
# Christina, född 1777-05-07 Gannarve, Hemse
# Olof Gråberg, född 1781-06-25 Gannarve, Hemse, gift Küsel. Två döttrar:
## Aurore Gråberg, gift med tyske riksgreven Gustav Engelbrecht von Dueckheim-Montmartin.
# Anna Ehrenström, född 1786-05-13 Gannarve, Hemse, död 1857 gift 1812-1823 med underlöjtnanten, sedermera majoren och bataljonschefen vid Gotlands nationalbeväring Nils Ludvig Ehrenström född 1789, död 1869. Hon var populärförfattare och ambulerande kolportör och utgav ''Skaldeförsök'' (1823) och ''Hundarnes klagosång'' (1852).
Kategori:Lagmän på Gotland
Kategori:Män
Kategori:Födda 1700-talet
Kategori:Avlidna okänt år

Cordata

#OMDIRIGERING Ryggsträngsdjur

Coelius Antipater

Lucius Coelius Antipater var en historiker och författare i Rom. Han skrev i slutet av 100-talet f.Kr. sju böcker om det andra puniska kriget. Dessa är förstörda, men deras existens är känd genom Cicero.

Externa länkar


http://www.romansonline.com/ Romans On-line
Kategori:Romerska författare
Kategori:Romerska historiker under antiken
Kategori:Män
Kategori:Födda 100-talet f.Kr.
Kategori:Avlidna okänt år
bg:Луций Целий Антипатър
ca:Luci Celi Antípater
cs:Lucius Coelius Antipater
de:Lucius Coelius Antipater
en:Lucius Coelius Antipater
fr:Lucius Coelius Antipater
it:Celio Antipatro
pl:Celiusz Antypater
ru:Луций Целий Антипатр
sk:Lucius Coelius Antipater
uk:Луцій Целій Антипатр

Cornelius Tacitus

#OMDIRIGERING Publius Cornelius Tacitus

Carl Gunnar Taube

#OMDIRIGERING Evert Taube

Carl-Gustaf Lindstedt


Carl-Gustaf Lindstedt, född 24 februari 1921 på Kungsholmen, Stockholm, död 16 januari 1992 i Stockholm, var en svenskar skådespelare, komiker och revyförfattare, far till skådespelaren Pierre Lindstedt.

Biografi


Bild:Carl-Gustaf Lindstedts gata.jpg
Lindstedt växte upp på Kungsholmen, Stockholm, där det numera finns en gata uppkallad efter honom. Han började spela amatörteater hos Unga Örnar och SSU. Han träffade Gunnar Lindkvist och Nils Ohlson och 1942 bildade de trion Tre Knas, en crazygrupp som blev populär genom sångsketchen ''Det ringer, det ringer'', som utgavs på grammofonskiva. Tre Knas roade publiken i folkparkerna och 1946 engagerades trion av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff till ''Casinorevyn''.
Lindstedt blev snabbt en av publikfavoriterna på Casino. Här träffade han Arne Källerud, som blev Lindstedts scenpartner i många revyer, filmer och radioprogram. Deras radioserie ''Räkna med bråk'' blev en stor succé i slutet av 1950-talet. 1957 startade Lindstedt och Källerud en egen teater: Nöjeskatten på Södermalm, Stockholm. Namnet syftade på den särskilda nöjesskatt som fanns vid denna tid. De drev teatern fram till 1963 med publiksuccéer som bland annat ''Fly mig en greve'' och ''Svenska Floyd''. Flera av Lindstedts monologer och sketcher har blivit humorklassiker som fortfarande spelas i radion och finns återutgivna på cd, till exempel ''Bilskolläraren'', ''Pip i luftrören'' och ''Är pappa hemma?''
Lindstedt filmdebuterade 1948 i ''Lilla Märta kommer tillbaka'', sedan följde en rad filmlustspel som bland annat ''Hjälpsamma herrn'', ''Suss gott'' och ''Janne Vängman och den stora kometen''. Senare i karriären fick han tillfälle att visa sin bredd även som karaktärskådespelare. Han gjorde en fin roll i Kjell Gredes ''Harry Munter'' 1969 och belönades med en Guldbagge för sin insats. Han medverkade i den samhällskritiska julkalendern i Sveriges Television Broster, Broster! 1971 och fortsatte samarbetet med Kjell Grede i den sorgliga filmen ''Klara Lust'' 1972. Han fick mycket beröm för rollen som kommissarie Martin Beck i Bo Widerbergs film ''Mannen på taket'' och som Willy Loman i ''En handelsresandes död'' i Widerbergs TV-uppsättning 1979. En annan minnesvärd rollprestation av Lindstedt är den svårt sjuke Primus Svensson i TV-serien ''Babels hus (TV-serie)'' 1981.
Lindstedt blev med tiden så populär att han kunde presenteras med enbart förnamnet, uttalat med betoningen på Carl. Han fick TV-publiken att skratta som ''Gubben i lådan'' i ''Hylands hörna'', som historieberättare i ''Pratmakarna'' och som maken i ''Teskedsgumman'' med Birgitta Andersson. År 1973 återförenades det gamla Casinogänget på Intiman där de spelade revy med stor framgång fram till 1980. På 1980-talet höll Lindstedt skratten igång på Vasateatern på Kungsgatan i stadsdelen Klara i Stockholm, där han spelade i långkörare som ''Spanska flugan'' (438 föreställningar), ''Gamle Adam'', ''Leva loppan'' och ''Inte nu, älskling''.
Han satte upp egna revyer: ''Carl-Gustafs nöjesmaskin'' och ''Carl-Gustafs lekstuga''. Hans karriär kom att avslutas på Kungliga Dramatiska Teatern, där han spelade farfar i pjäsen ''Broadway nästa'' 1992, men avled under spelperioden.
Lindstedt tilldelades genom åren flera utmärkelser. 1974 erhöll han Teaterförbundets guldmedalj, 1980 fick han samma förbunds De Wahl-stipendium och 1987 fick han Carl Åkermarks stipendium av Svenska Akademien. År 1980 uttalade regissör Bo Widerberg i TV-programmet ''Här är ditt liv'' sin åsikt om att Lindstedt var Sveriges bästa aktör.

Teaterroller


1991 – Farfar i Broadway nästa av Neil Simon på Dramaten. Regi: Staffan Roos.
1987 – Arnold Crouch i Inte nu älskling av Ray Cooney på Vasan. Regi: Peter Dalle.
1986 – Napoléon Torriston i Leva loppan av Georges Feydeau på Vasan. Regi: Pierre Fränckel.
1985 – Gilbert i Min käre man av Pierette Bruno på Vasan. Regi: Per Gerhard.
1981 – Ludwig Klink i Spanska Flugan av Franz Arnold och Ernst Bach på Vasan.

Filmografi (urval)

(julkalendern i Sveriges Television) (julkalendern i Sveriges Television) (Produktion från TV-teatern)

Filmmanus

Se även


Julkalendern på TV

Externa länkar


Kategori:Födda 1921
Kategori:Avlidna 1992
Kategori:Svenska skådespelare
Kategori:Svenska revyartister
Kategori:Södermalmsprofiler
Kategori:Män
Kategori:Guldbaggevinnare
en:Carl-Gustaf Lindstedt

Carl Eldh

''Denna artikel handlar om skulptören Carl Eldh, för 1700-talspoeten, se Carl Eldh (poet).''
Fil:Carl_Eldh_1935.jpg
Carl Eldh, född 10 maj Konståret 1873 i Film, Östhammars kommun i Uppland, död 26 januari Konståret 1954 i Stockholm, var en Sverige skulptör. Han var under första hälften av 1900-talet en av de mest anlitade skulptörerna i Sverige och anses som den svenska arbetarrörelsens främste skulptör.

Biografi


Carl Eldh växte upp under knappa omständigheter i Uppland. Hans far var smed och det påverkade säkert hans yrkesval. Vid 19 års ålder påbörjade han sin utbildning vid Tekniska skolan (Konstfack) i Stockholm.
Carl Eldh var från början ornamentskulptör och verkade bland annat som sådan under renoveringen av Uppsala domkyrka på 1890-talet. Han livnärde sig under studieåren i Paris 1897-1904 bland annat som träsnidare. Målet var dock att få en skulptörsutbildning i Paris, där skulptören Auguste Rodin inspirerade honom starkt. Vid världsutställningen 1900 i Paris representerade Carl Eldh Sverige med skulpturen ''Oskuld''. Studierna vid Académie Colarossi gav resultat och 1902 fick han en guldmedalj på Salongen för sina verk ''Modersorg'' och ''Linnea''. Hans tidiga verk präglas av en mjuk, nästan besjälad form, bland annat i unga nakna gestalter, till exempel ''Ungdom'', från 1911.
Fil:Carl Eldh Brantingmonumentet 1942.jpg 1942.]]
Fil:Carl Eldh 1953.jpg och kung Gustaf VI Adolf.]]
Eldhs Wennerbergstaty vid Djurgårdsbrunnsviken avtäcktes den 30 april 1916 av prins Eugen och i närvaro av kronprinsessan, Gunnar Wennerbergs anhöriga samt donatorn J. Josephson med maka.
Efter hand utvecklades Eldhs stil mot en kraftfull realism. Porträttbysten av Kung Oscar II var den första i en lång rad offentliga porträtt av många av sin tids kulturpersonligheter. Här liksom i monumentalverken söker han sig mot en renare form, som exempelvis skulpturerna i stadshusträdgården vid Stockholms Stadshus år 1923. ''Författaren'' (August Strindberg), ''Poeten'' (Gustaf Fröding) och ''Målaren'' (Ernst Josephson) är alla symboliska tolkningar av konstnärskapet. Större formlidelse finns i det Rodin-inspirerade ''Strindbergsmonumentet'' i Tegnérlunden, Stockholm, från 1916 (gipsmodellen - blivande ärekbiskopen Nathan Söderblom hade suttit modell), där den store diktaren skildras som den vid klippan fjättrade titaneren. Bronsen i Tegnérlunden kom på plats först 1942.
Kort efter Carl Eldhs hemkomst från Paris träffades han Elise Persson och 1907 föddes dottern Brita. År 1921 flyttade hustrun och dottern till Kalifornien för att förbereda vägen till den amerikanska marknaden. Carl Eldh stannade dock kvar i Sverige. Efter hans död, 1954, får dottern Brita Eldh en viktig roll i etablerandet av det framtida museet.
Carl Eldh var vid sidan av Christian Eriksson och Carl Milles den mest anlitade skulptören i Sverige under första hälften av 1900-talet. Han arbetade ihop med en lång rad välkända svenska arkitekter som gärna anlitade honom som skulptör, bland annat Ivar Tengbom, Erik Lallerstedt och Ragnar Östberg. Av Ragnar Östberg fick Carl Eldh uppdraget att utsmycka stadshusträdgården med skulpturer. Eldhs största och sista fullbordade verk är ''Brantingmonumentet'' i högrelief på Norra Bantorget, Stockholm. Gipsmodellen blev klar 1942, men bronsen kom på plats först 1952.
Carl Eldh anses som den svenska arbetarrörelsens främste skulptör. Carl Eldhs familjegrav finns på kyrkogården vid Kyrkhults kyrka i Blekinge.

Bildgalleri (verk i urval)


<gallery widths=90 heights=120 perrow=5>
Fil:Strindberg eldh.png|"August Strindberg" i Tegnérlunden, Stockholm
Fil:Eldh staty stadshuset 1928.jpg|"Sången" i Stockholms stadshus, Stockholm
Fil:Strömkarlen av Carl Eldh.JPG|"Strömkarlen" på Strömkarlsbron i Trollhättan
Fil:Eldh Strindberg 2006.JPG|"Den unge Strindberg i Skärgården"
Fil:CJEldh01.JPG|Skulptur i Filmstaden, Solna i Råsunda (stadsdel)
Fil:Carl Eldh Carl von Feilitzen 01.JPG|Carl von Feilitzen, 1909, Vedtorget i Jönköping
</gallery>

Se även


Carl Eldhs Ateljémuseum
Brantingmonumentet
Bergmans konstgjuteri

Källor


Åsa Cavalli-Björkman, Petra Gröminger m.fl. ''Carl Eldhs Ateljémuseum'', ISBN 91-631-7296-8
Karl Asplund ''Carl Eldh'', Stockholm 1943
Konstnärsförbundets årshäfte 1904

Noter

Externa länkar


http://www.eldhsatelje.se/ Carl Eldhs Ateljémuseum
http://members.fortunecity.com/sickulturtidskrift/eldh.htm Mera om Carl Eldh på SIC:
Kategori:Svenska konstnärer
Kategori:Svenska skulptörer
Kategori:Födda 1873
Kategori:Avlidna 1954
Kategori:Män
Kategori:Hedersledamöter vid Upplands nation
da:Carl Eldh
de:Carl Eldh
en:Carl Eldh
fr:Carl Eldh
nn:Carl Eldh
fi:Carl Eldh

Carl Adolf Boheman

Carl Adolf Andersson Boheman, född 3 september 1764 i Jönköping, död 14 april 1831 nära Hamburg, var en svensk mystiker, frimurare, handelsman, hovsekreterare.
Han var son till rådmannen Anders Bohman och Regina Katarina Schelle. I ungdomen anslöt sig Boheman till frimurare, och blev bekant med en engelsman vid namn Stephen, som tillhörde ett mystiskt ordenssamfund. När hans trolovade, Stephens syster, dog, tilldelades Boheman en större summa pengar som hemgift i ersättning för det förlorade äktenskapet. Han flyttade därefter till Danmark i början av 1790-talet.
Det finns en legend om att Boheman skulle ha hjälpt till då Axel von Fersen d.y. försökte arrangera det franska kungaparets flykt undan den franska revolutionen, och att han då stal Marie Antoinettes juvelskrin och på det viset berikade sig. Detta är dock förmodligen inte sant.
Boheman bodde i Danmark i ett hus som ägdes av prins Karl av Hessen, den danske kungens svärfar. På uppdrag av Karl arbetade Boheman för sällskapet Avignons upplysta. Han besökte under detta arbete Sverige ett flertal gånger, och hertig Karl utnämnde under denna tid Boheman till hovsekreterare och tilldelade honom frimureriets högsta grad. Den som hjälpte Boheman i kontakterna med kungahuset var Gustav Adolf Reuterholm.
Efter att Reuterholm fallit i onåd for Boheman tillbaka till Danmark men återkom snart år 1802 och år 1803, då han genom hertig Karls försorg inrättade en svensk filial av sällskapet Avignons upplysta.
Efter ett tag föll han dock i onåd hos Gustav IV Adolf som ansåg att han var en politiskt farlig person. Han häktades, uteslöts ur frimurarorden, och landsförvisades på grund av landsfientlig verksamhet. Boheman utvisades även från Danmark och fick ta sin tillflykt till Tyskland.
År 1814 återkom han till Stockholm och yrkade på upprättelse och skadestånd. Han blev dock genast utvisad igen.

Se även


Illuminaterna

Referenser


Kategori:Mystiker inom kristendomen
Kategori:Födda 1764
Kategori:Avlidna 1831
Kategori:Män
Kategori:Personer under gustavianska tiden
en:Karl Adolf Boheman

Charles Dickens


Charles John Huffam Dickens tʃɑrlz ˈdɪkɪnz, född 7 februari 1812 i Portsmouth, Hampshire, död 9 juni 1870 på Gad's Hill Place i Higham, Kent nära Rochester, Kent, Kent (grevskap), var en Storbritannien författare och som sådan ansedd som en av de största engelskspråkiga och den mest framträdande romanförfattaren under ''Den viktorianska eran''.
Redan under sin livstid rönte Dickens författarkonst stor popularitet över hela världen och han prisades för sitt rika berättande och minnesvärda romanfigurer. Dickens skrev huvudsakligen följetongsromaner, en vid tiden vanlig form för skönlitteratur, vilka snart skulle bli ett stort antal kända och klassiska verk. Ett mått på Dickens popularitet är att ingen av hans romaner eller noveller någonsin har slutat tryckas i nya upplagor på originalspråket engelska.

Biografi


Charles Dickens föddes 1812 i Portsmouth i Hampshire, där fadern var bokhållare i hamnkontoret. När Charles var nio år gammal flyttade familjen till London. Hans far fick emellertid ekonomiska problem, varpå familjen blev utfattig och fadern hamnade i gäldstugan. Charles, som då var i 12-årsåldern, fick hjälpa till att tjäna pengar. Som barnarbete i en skokrämsfabrik fick han arbeta 12 timmar om dygnet, men lönen var så liten att han knappt hade råd att äta sig mätt.
Hans skolgång blev det inte mycket av, men som tonåring lärde han sig att stenografera. Det fick han stor nytta av när han senare, 1834, blev journalist. Som journalist rapporterade han från parlamentsdebatter och reste runt i Storbritannien för att bevaka valkampanjer för tidningen ''Morning Chronicle''. Hans journalistik, i form av skisser som publicerades i tidskrifter från 1833, kom att utgöra hans första textsamling ''Sketches by Boz'', som publicerades 1836 och ledde till att hans första skönlitterära alster debutromanen ''Pickwickklubben'', gavs ut som följetong i tjugo månatliga episoder från och med mars 1836. Han fortsatte dock att bidra till och redigera tidskrifter under en stor del av sin litterära karriär.
Fil:Charles Dickens.jpg
1836 gifte sig Charles Dickens med Catherine Hogarth och de fick tio barn varav ett dog då det var 8 månader. Samma år utsågs han till redaktör för ''Bentley's Miscellany''. Han behöll denna post till 1839 då han blev osams med ägaren. Hans framgång som romanförfattare fortsatte samtidigt. Han skrev ''Oliver Twist'' (1837–1839), ''Nicholas Nickleby'' (1838–1839), sedan ''Den gamla antikvitetshandeln'' och ''Barnaby Rudge'' som del av serien ''Mäster Humphreys klocka'' (1840–1841). Alla dessa publicerades i månatliga avsnitt innan de gavs ut som böcker.
Under 1842 reste han till USA med sin fru. Resan var framgångsrik trots hans stöd för slaveriets avskaffande. Han beskrev sin resa i den korta reseskildringen ''American Notes'' och den ligger också till grund för några av episoderna i ''Martin Chuzzlewit''. Kort därefter började Dickens visa intresse för Unitarism kristendom, fastän han förblev anglikan, åtminstone till namnet, under resten av sitt liv. Dickens skrifter var fortsatt populära, särskilt ''En julsaga'' från 1843, den första av hans julböcker, som sägs ha skrivits på bara några veckor.
Efter att han kortvarigt hade bott utomlands, i Italien (1844) och Schweiz (1846), fortsatte Dickens sina framgångar med ''Dombey och son'' (1848), ''David Copperfield (roman)'' (1849–1850), ''Bleak House'' (1852–1853), ''Hårda Tider'' (1854), ''Lilla Dorrit'' (1857), ''En berättelse om två städer'' (1859) och ''Lysande utsikter'' (1861). Dickens var också utgivare och redaktör för samt en stor bidragsgivare till tidskrifterna ''Household Words'' (1850–1859) och ''All the Year Round'' (1858–1870).
År 1856 hade hans popularitet möjliggjort för honom att köpa Gad's Hill Place, ett stort hus i Higham, Kent som hade en särskild betydelse för Dickens eftersom han hade gått förbi det som barn och hade drömt om att bo i det. Området var också platsen för en del av händelserna i William Shakespeare ''Henrik IV, del 1'' och Dickens uppskattade detta litterära samband.
Då Dickens förberedde framförandena av ''The Frozen Deep'', en pjäs som han hade skrivit i samarbete med sin protegé Wilkie Collins, 1857 anlitade han professionella skådespelerskor för att spela de kvinnliga rollerna. Med en av dessa, Ellen Ternan, inledde Dickens ett förhållande. Det är okänt hurdant detta förhållande var, då både Dickens och Ternan brände varandras brev, men det var klart centralt för Dickens personliga och yrkesmässiga liv. Efter hans död mottog hon ett årligt underhåll från honom som gjorde henne ekonomiskt oberoende.
När Dickens separerade från sin fru 1858 var skilsmässa nästan otänkbart, särskilt för någon så berömd som han. Han fortsatte därför att bekosta ett hus åt henne under de följande 20 åren fram till hennes död.
Den 9 juni 1865 var Dickens inblandad i en tågolycka då han återvände från Frankrike för att träffa Ellen Ternan. Dickens lyckades undvika att uppträda vid undersökningen om olyckan, eftersom det skulle ha blivit känt att han reste tillsammans med Ellen Ternan och hennes mor, vilket skulle ha orsakat en skandal.
Fil:Dickens Statue.png
Trots att Dickens inte skadades i tågolyckan återhämtade han sig aldrig fullständigt och hans vanligtvis så produktiva skrivande begränsades kraftigt. En stor del av hans tid upptogs av offentliga högläsningar ur sina mest populära romaner. Under en högläsningsturné i England 1869–1870 blev han sjuk och 9 juni 1870 dog han i sitt hem efter ett slaganfall. Han var då endast 58 år gammal och lämnade sin sista roman ''Mysteriet Edwin Drood'' ofullbordad.
Trots att hans egen önskan var att bli begravd i Rochester Cathedral begravdes Charles Dickens i ''Poets' Corner'' i Westminster Abbey i London.

Litterär stil


Dickens stil är utsirad och poetisk, med ett starkt komiskt drag. Hans satirer över brittiskt aristokratiskt snobberi är ofta populära.

Figurer


Fil:Charles Dickens 3.jpg
Personerna är bland de mest minnesvärda i engelsk litteratur, och deras namn är väl kända. Figurer som Ebenezer Scrooge, Fagin, Mrs Gamp, Charles Darnay, Oliver Twist, Wilkins Micawber, Abel Magwitch, Pecksniff, Miss Havisham, Wackford Squeers och många andra är så välkända att andra författare har byggt vidare på deras historier.

Episodiskt skrivande


De flesta av Dickens viktigaste romaner skrevs först i månatliga eller veckovisa avsnitt i tidskrifter som ''Master Humphrey's Clock'' och ''Household Words'', och trycktes senare i bokform. Dessa följetonger gjorde historierna billiga och tillgängliga och användandet av cliff-hangers gjorde att många läsare såg fram emot varje ny episod. Dickens lyckades införliva denna episodiska stil i vad som ändå blev sammanhängande romaner.
Dickens tog också intryck av sina läsares åsikter. Eftersom han inte skrev kapitlen särskilt långt innan de publicerades kunde han observera allmänhetens reaktion och förändra historien beroende på denna.
Hans berättelser blev så populära att folk stod och trängdes på kajerna för att få de nya sändningarna av tidningarna med hans noveller. All trängsel gjorde att vissa knuffades ner i havet och drunknade, men det stoppade inte folk från att fortsätta gå till kajerna för sin månatliga dos Dickens.

Samhällskritik


Dickens romaner var bland annat samhällskritiska. Han var en skarp kritiker av fattigdomen och den Social stratifiering i det viktorianska samhället. Vid flera tillfällen uttalade han skarp kritik mot de sociala myndigheterna för den behandling fattiga barn utsattes för. Han lyckades få igenom en del förändringar i London, när det gällde barnhemmen.

Museer och festivaler


Charles Dickens Museum i London
Charles Dickens' Birthplace Museum i Portsmouth
Dickens House Museum i Broadstairs
Dickens World i Chatham
Charles Dickens Centre i Rochester, Kent
Riverside Dickens Festival, Riverside, Kalifornien
The Great Dickens Christmas Fair, San Francisco, Kalifornien
Dickens on The beach, Galveston, Texas
Oliver Twist's Home, i Liverpool

Romaner och noveller (urval)


Fil:Charles Dickens2.jpg
''American Notes''
''Barnaby Rudge''
''The Battle of Life''
''A Child's History of England''
''Klockorna'' (''The Chimes'') (även ''Klockringningen'', ''Nyårsaftonen'')
''En julsaga'' (även ''En julsång på prosa, eller en spökhistoria i juletid'', ''En julberättelse'', ''Julaftonen'', ''En julhistoria'', ''En spökhistoria vid jul'')
''Syrsan vid spiseln)
''David Copperfield (roman)''
''Dombey och son'' (''Dombey and Son'')
''Lysande utsikter'' (''Great Expectations'')
''Hårda tider'' (''Hard Times'')
''Den besatte och spökhandeln'' (''The Haunted Man and the Ghost's Bargain'')
''Hunted Down''
''The Lamplighter''
''The Lazy Tour of Two Idle Apprentices''
''Martin Chuzzlewit, hans liv och äventyr'' (''The Life and Adventures of Martin Chuzzlewit'')
''Nicholas Nickleby'' (''The Life and Adventures of Nicholas Nickleby'')
''Lilla Dorrit'' (''Little Dorrit'')
''Mäster Humphreys klocka'' (''Master Humphrey's Clock'')
''Mudfog and Other Sketches''
''Mysteriet Edwin Drood'' (''The Mystery of Edwin Drood'')
''No Throughfare''
''Den gamla antikvitetshandeln'' (''The Old Curiosity Shop'')
''Oliver Twist''
''Vår gemensamme vän'' (''Our Mutual Friend'')
''Pickwickklubben'' (''The Pickwick Papers'')
''Pictures from Italy''
''Reprinted Pieces''
''Sketches by Boz''
''Sketches of Young Couples''
''Sketches of Young Gentlemen''
''Speeches, Literary and Social''
''Sunday Under Three Heads''
''En berättelse om två städer'' (''A Tale of Two Cities'')
''To Be Read at Dusk''
''The Uncommercial Traveller''

Romaner


''Pickwickklubben'' (''The Pickwick Papers'') (1836)
''Oliver Twist'' (1837–1839)
''Nicholas Nickleby'' (1838–1839)
''Den gamla antikvitetshandeln'' (''The Old Curiosity Shop'') (1840–1841)
''Barnaby Rudge'' (1841)
''The Christmas books'':
''A Christmas Carol'' (1843)
''The Chimes'' (1844)
''The Cricket on the Hearth'' (1845)
''The Battle of Life'' (1846)
''Martin Chuzzlewit'' (1843–1844)
''Dombey and Son'' (1846–1848)
''David Copperfield'' (1849–1850)
''Bleak Hous''e (1852–1853)
''Hårda Tider'' (''Hard Times'') (1854)
''Lilla Dorrit'' (''Little Dorrit'') (1855–1857)
''En berättelse om två städer'' (''A Tale of Two Cities'') (1859)
''Great Expectations'' (1860–1861)
''Vår gemensamme vän'' (''Our Mutual Friend'') (1864–1865)
''Mysteriet Edwin Drood'' (''The Mystery of Edwin Drood'') (Ej färdigställd) (1870)

Andra utvalda böcker


''Sketches by Boz'' (1836)
''American Notes'' (1842)
''Pictures from Italy'' (1846)
''The Life of Our Lord'' (1846, publicerad 1934)
''A Child's History of England'' (1851–1853)

Noveller


"Captain Murderer"
"The Child's Story"
The Christmas stories:
"The '''Haunted Man and the Ghost's Bargain" (1848)
"A Christmas Tree"
"The Poor Relation's Story"
"The Child's Story"
"The Schoolboy's Story"
"Nobody's Stories"
"The Seven Poor Travellers"
"What Christmas Is As We Grow Older"
"Doctor Marigold"
"'''George Silverman's Explanation"
"Going into Society"
"The Haunted House"
"Holiday Romance"
"The Holly-Tree"
"Hunted Down"
"The Lamplighter"
"A Message from the Sea"
"Mrs Lirriper's Legacy"
"Mrs Lirriper's Lodgings"'''
"Mugby Junction"
"Perils of Certain English Prisoners"
"The Signal-Man"'''
"Somebody's Luggage"
"Sunday Under Three Heads"
"Tom Tiddler's Ground"
"The Trial for Murder"
"Wreck of the Golden Mary"

Essäer


''In Memoriam W. M. Thackeray''

Artiklar


"A Coal Miner's Evidence"
- Artiklar i urval av Jan Myrdal.

Kuriosa


På Merkurius finns Nedslagskrater ''Lista över geologiska strukturer på Merkurius#Kratrar'', uppkallad efter Charles Dickens. (Samtliga kratrar på Merkurius har fått sina namn från kända poeter, författare, kompositörer, arkitekter, konstnärer och artister.)
Han förekommer i ett avsnitt av TV-serien ''Doctor Who''. Doktorn berättar att han är Dickens största fan, varvid Dickens (som inte är bekant med modernt språk) svarar att Doktorn inte ser ut som en demon.

Referenser

Vidare läsning


Externa länkar


<br />src:Författare:Charles Dickens }}
http://www.fidnet.com/~dap1955/dickens/ Hemsida om Charles Dickens
Kategori:Charles Dickens
Kategori:Födda 1812
Kategori:Avlidna 1870
Kategori:Brittiska kriminalförfattare
Kategori:Män
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
af:Charles Dickens
ar:تشارلز ديكنز
an:Charles Dickens
as:চাৰ্লচ ডিকেঞ্চ
ast:Charles Dickens
az:Çarlz Dikkens
bn:চার্লস ডিকেন্স
zh-min-nan:Charles Dickens
ba:Чарльз Диккенс
be:Чарльз Дыкенс
be-x-old:Чарлз Дыкенз
bg:Чарлз Дикенс
bs:Charles Dickens
br:Charles Dickens
ca:Charles Dickens
cs:Charles Dickens
cy:Charles Dickens
da:Charles Dickens
de:Charles Dickens
et:Charles Dickens
el:Κάρολος Ντίκενς
en:Charles Dickens
es:Charles Dickens
eo:Charles Dickens
eu:Charles Dickens
fa:چارلز دیکنز
hif:Charles Dickens
fr:Charles Dickens
fy:Charles Dickens
ga:Charles Dickens
gv:Charles Dickens
gd:Charles Dickens
gl:Charles Dickens
ko:찰스 디킨스
hy:Չարլզ Դիքենս
hi:चार्ल्स डिकेंस
hr:Charles Dickens
io:Charles Dickens
ilo:Charles Dickens
id:Charles Dickens
is:Charles Dickens
it:Charles Dickens
he:צ'ארלס דיקנס
jv:Charles Dickens
kn:ಚಾರ್ಲ್ಸ್‌ ಡಿಕನ್ಸ್
ka:ჩარლზ დიკენსი
kk:Чарльз Диккенс
sw:Charles Dickens
mrj:Диккенс, Чарльз
la:Carolus Dickens
lv:Čārlzs Dikenss
lb:Charles Dickens
lt:Charles Dickens
lij:Charles Dickens
li:Charles Dickens
hu:Charles Dickens
mk:Чарлс Дикенс
ml:ചാൾസ് ഡിക്കെൻസ്
mt:Charles Dickens
mr:चार्ल्स डिकन्स
xmf:ჩარლზ დიკენსი
arz:تشارلز ديكينز
ms:Charles Dickens
mn:Чарльз Диккенс
my:ဒစ်ကင်း၊ ချားလ်စ်
nah:Charles Dickens
nl:Charles Dickens
ja:チャールズ・ディケンズ
no:Charles Dickens
nn:Charles Dickens
oc:Charles Dickens
mhr:Чарльз Диккенс
pnb:چارلز ڈکنز
ps:چارلېز ډيکېنز
pms:Charles Dickens
pl:Karol Dickens
pt:Charles Dickens
kaa:Charles Dickens
ro:Charles Dickens
qu:Charles Dickens
rue:Чарлз Діккенс
ru:Диккенс, Чарльз
sah:Чарлз Дикенс
sq:Charles Dickens
scn:Charles Dickens
simple:Charles Dickens
sk:Charles Dickens
sl:Charles Dickens
ckb:چارلز دیکینز
sr:Чарлс Дикенс
sh:Charles Dickens
fi:Charles Dickens
tl:Charles Dickens
ta:சார்லஸ் டிக்கின்ஸ்
tt:Çarlz Dikkens
te:చార్లెస్ డికెన్స్
th:ชาร์ลส์ ดิกคินส์
tg:Чарлз Дикенс
tr:Charles Dickens
tk:Çarlz Dikkens
uk:Чарлз Діккенс
ur:چارلس ڈکنز
vi:Charles Dickens
vo:Charles Dickens
war:Charles Dickens
yi:טשארלס דיקנס
yo:Charles Dickens
zh-yue:狄更斯
diq:Charles Dickens
bat-smg:Čarlzos Dėkensos
zh:查尔斯·狄更斯

Danmark


Danmark, formellt Konungariket Danmark, (danska: ''Kongeriget Danmark''), är en konstitutionell monarki i norra Europa. Det egentliga Danmark gränsar till Tyskland i syd och maritimt mot Sverige i öst och Norge i norr. Till Danmark hör, inom begreppet Rigsfællesskabet, även Färöarna och Grönland, båda med ett utvecklat självstyre. Danmark är administrativt uppdelat i 5 Danmarks regioner och 98 Danmarks kommuner sedan den 1 januari 2007. Danmark har cirka 5,5 miljoner invånare, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn. 72 öar var bebodda den 1 januari 2008.
Danmark är en parlamentarism där regeringen skall ha det danska parlamentets, Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15).
Landet gick 1973 med i Europeiska gemenskaperna, vilken senare ombildades till Europeiska unionen. Färöarna valde dock att inte ansluta sig tillsammans med resten av Danmark, inklusive Grönland. Efter en folkomröstning utträdde Grönland ur EG 1985 på grund av dispyter om fiskerättigheter. Danmark är medlem i OECD, Nato, FN och många andra internationella organisationer, samt deltar i Schengensamarbetet.
Namnet Danmark härstammar från den Germaner Etnicitet danerna som omnämns från 500-talet.

Historia


Daner återfinns första gången i skriftliga källor från 500-talet av Jordanes och Prokopios. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från svearna har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop Ansgars brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve Nicolaus I:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.
Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen Alfred den store slog tillbaka danska vikingar vid Edington år 885, och 75 år senare är det belagt i Danmark på Jellingestenen. På vikingatiden skapade Knut den store ett välde runt Nordsjön. I det ingick stora delar av England och södra Norge, men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av Baltikum, Gotland och norra Tyskland under kungarna Valdemar Sejr och Valdemar Atterdag för det danska väldet.
År 1397 bildades Kalmarunionen av drottning Drottning Margareta och hennes fosterson Erik av Pommern. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i Sverige, som också lämnade den med Gustav Vasas trontillträde 1523. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände Skåneland (Skåne, Halland och Blekinge) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till 1814 ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska domänerna Färöarna, Grönland och Island officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944 och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

Geografi


Fil:The Danish Commonwealth.gif och Grönland.]]
Danmark ligger i Nordeuropa, mellan haven Östersjön och Nordsjön och har landsförbindelse med Tyskland i söder och havsgräns i öster till Sverige och i norr till Norge. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland.
Danmarks nordligaste punkt är Skagen (Skaws norra strand) vid 57° 45' 7" nordlig breddgrad, den sydligaste är Gedser (sydliga delen av Falster) vid 54° 33' 35" nordlig breddgrad, den västligaste är Blåvandshuks kommun vid 8° 4' 22" östlig breddgrad och den östligaste är Østerskær vid 15° 11' 55" östlig breddgrad. Det är i skärgården Ertholmene 18&nbsp;kilometer nordöst om Bornholm. Från öst till väst är det 452 km, från nord till syd 368 km.
Danmark består geografiskt av den mellersta och norra delen av halvön Jylland och 443 namngivna ö (landområde) (1419 stycken över 100&nbsp;m² (2005)). Av dessa är 72 bebodda (2008), där de största är Själland, Vendsyssel-Thy och Fyn. Ön Bornholm är belägen något öst om resten av landet i Östersjön. Många av de större öarna är sammanbunda med broar; Öresundsbron sammanbinder Själland med Sverige, Stora Bältbron sammanbinder Fyn med Själland och Lilla Bältbron (1970) sammanbinder Jylland med Fyn. Färja eller små båtar sammanbinder med de mindre öarna. Största städerna är huvudstaden Köpenhamn (på Själland och Amager), Aarhus, Ålborg och Esbjerg (på Jylland) och Odense (på Fyn).
Landet är förhållandevis platt med små höjder där medelhöjden över havet ligger på 31 m och den högsta naturliga punkten är Møllehøj som mäter 170,86 m. Andra höjder i samma område sydväst om Aarhus är Yding Skovhøj på 170,77 m och Ejer Bavnehøj på 170,35 m. Ytan för innanhavet är: (östra Danmark) 210&nbsp;km²; (västra Danmark) 490&nbsp;km².
Danmark består av 443 namngivna öar vilket resulterar i en lång kustremsa, 7314&nbsp;km. En cirkel som omger hela Danmarks yta skulle ha en omkrets på bara 742&nbsp;km. Andra kännetecken som visar det nära sambandet mellan land och hav är att ingen plats i Danmark är längre ifrån kusten än 52&nbsp;km. Den totala landytan kan inte exakt fastslås då havet konstant erosion och lägger till material längst kusterna och på grund av mänskliga förbättringsprojekt för att motverka erosion. På den sydvästra kustremsan av Jylland är tidvattnets nivå mellan 1 och 2&nbsp;meter och tidvattensgränsen flyttas utåt och inåt på en 10&nbsp;kilometers sträcka.
Fil:138687main image feature 458 northeurope.jpg
Enligt Världsnaturfonden kan Danmarks territorium delas in i två ekoregioner: den atlantiska blandade skogar och baltiska blandade skogar. Färöarna täcks av de boreala gräsmarkerna medan Grönland har ekoregionen Kalaallit Nunaat hög arktisk tundra och Kalaallit Nunaat låg arktisk tundra.

Klimat


Danmark ligger i den Tempererat klimat och klimatet är, på grund av vindarna, milt för breddgraden. Extrema väderförhållanden förekommer sällan då höga och branta berg saknas och ingen plats i landet ligger längre än 55 kilometer från kusten.
På grund av närheten till havet är temperaturskillnaderna mellan årstiderna förhållandevis små. Vinter kan vara milda och disiga med enbart kortare perioder med snö, oftast i februari. Medeltemperatureren i januari och februari är 0.0&nbsp;°C. På sommaren är det behagligt varmt med temperaturer kring 18-25 plusgrader på dagarna, men på grund av blåsten relativt kyliga nätter. Minst någon gång under sommaren kan temperaturer över 30 plusgrader uppmätas. Rekordet är 36 grader i Köpenhamnsområdet.
På grund av de dominerande västliga- eller sydvästliga vindarna faller mycket nederbörd över landet. Danmark har i genomsnitt 170 regndagar per år. Mest nederbörd faller perioden augusti-november, och minst nederbörd faller perioden april-juni.
Några få gånger har kylig luft från nordost tagit sig in över landet vintertid, vilket gör att temperaturen i vissa undantagsfall kan sjunka ned till under 25 minusgrader, eller, i extrema fall, under -30 grader. Rekordet är 32 minusgrader.
Det blåser stadiga väst- och sydvästvindar året om, vilka är den viktigaste förklaringen till det milda klimatet. Det relativt flacka landskapet är även hårt ansatt av kraftiga vindar. Ibland kan kraftiga orkanvindar, främst vintertid, lamslå områden på grund av nedfallna träd och nedrivna elledningar.

Administrativ indelning


Fil:Denmark regions label.svg
Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i Danmarks amt (därutöver tre kommuner, som innehade samma uppgifter som amten). Dessa var i sin tur uppdelade i Danmarks kommuner (2006).
Den 1 januari 2007 genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de 13 amten avskaffades och ersattes av Danmarks regioner. Regionerna som alltså har ersatt amten, har inte övertagit amtens rätt att uppbära skatter utan är istället beroende huvudsakligen av statsbidrag (kring 70 procent), men delvis också kommunbidrag (kring 30 procent). Statsbidraget står på skattsedeln som ''Sundhedsbidrag''. Det är på 8 procent av inkomsten, undantaget avdrag. 90 procent av regionernas budget är ämnad hälsosektorn. En omfattande nybyggnation av sjukhus med bättre geografisk lokalisering skall påbörjas.
Närmare om de nya kommunerna och om de nya regionernas budget finns på följande länkar:
http://www.im.dk//imagesupload/dokument/Oversigt.kommunenavne.pdf Översikt över 65 nya kommuners namn av sammanlagt 98 nya kommuner <small> (från det danska ministerium Indenrigs- og Sundhedsministeriet)</small>,
http://www.dst.dk/nytudg/11329 En pdf-fil med regionernas budget år 2007.

Regioner efter antal invånare


Region Hovedstaden
Region Midtjylland
Region Syddanmark
Region Själland
Region Nordjylland

Demografi


''Huvudartikel: Danmarks demografi''
Danmark har ca 5,5 miljoner invånare varav knappt en fjärdedel bor i Storköpenhamn. Omkring en tredjedel av landets befolkning bor inom ''Hovedstadsregionen'' (inte att förväxla med den nya "Region Hovedstaden"). Av 5&nbsp;475&nbsp;791 invånare (2008) bodde 3&nbsp;010&nbsp;443 väster om Stora Bält på en 32&nbsp;772 km² stor landyta (befolkningstäthet: 91 per km²), 2&nbsp;465&nbsp;348 (45%) bodde på en 9&nbsp;622 km² stor landyta (befolkningstäthet: 256 per km²) i Østdanmark.
År 2007 var 91,1% av Danmarks befolkning av danskt ursprung. Många utländska personer med europeisk bakgrund kommer från Sverige, Tyskland, Polen, Island, Jugoslavien och Norge. Många personer med icke-europeiskt ursprung kommer från Irak, Libanon, Pakistan, Somalia och Turkiet.

Språk


Danmarks nationalspråk är danska, som är ett indoeuropeiska språk, germanska språk och nordiska språk. Det danska språket är således närmast släkt med svenska, norska, färöiska och isländska.
Det finns inget officiellt språk, men danska är lagstadgat som rättsspråk (i rättegångsbalken) och sedan 1997 gäller också en rättskrivningslag som förpliktigar offentliga myndigheter att använda officiell dansk rättstavning. I de självstyrande områdena Färöarna och Grönland gäller jämte danska färöiska respektive grönländska som officiella språk. Den tyska minoriteten i södra Jylland har ett eget skolsystem och andra institutioner där tyska används. Invandrarspråken är främst turkiska, urdu, arabiska och somaliska.

Kultur


Danmarks kultur är sammanflätad med Sveriges, inte minst därför att väsentliga delar av Sverige (Skåne, Halland, Blekinge) var viktiga danska områden fram till mitten av 1600-talet. Dessutom är danskar och svenskar folk med ett gemensamt ursprung som talar nära besläktade språk. Men samtidigt har Danmark i hög grad påverkats av sitt kontinentala läge, särskilt närheten till Tyskland och Nederländerna.
Danmark blev officiellt kristet omkring år 960 och fick därmed på allvar del i den samtida europeiska konsten och arkitekturen. De första kyrka var stavkyrka, men snart byggdes kyrkor i sten efter europeiskt mönster. Domkyrkorna i Ribe och Viborg, Danmark började uppföras i gråsten ca 1100. Lunds domkyrka – staden blev 1104 Danmarks första ärkebiskopssäte – byggdes i sandsten efter tysk förebild (tegel).

Ekonomi


Fil:Kornmark.jpgfält]]
Danmark är en marknadsekonomi med ett högteknologiskt jordbruk, modern industri, hög välfärd och en bra levnadsstandard, en stabil valuta och ett stort beroende av handel med utlandet. Danmark är en nettoexportör av mat och energi, och har en bra betalningsbalans.
75 % av den danska arbetskraften är medlemmar i fackföreningar, och förhållandet mellan fackföreningarna och arbetsgivarna bygger på ett bra samarbete, då fackföreningarna har en daglig roll i att sköta arbetsplatserna, och deras representanter ofta sitter i de stora företagens styrelser. Lön och arbetstider förhandlas fram mellan fackföreningar och arbetsgivare, med minimal statlig inblandning. Arbetslösheten 2008 (juli) var 1,6 % (44&nbsp;000&nbsp;personer), en nedgång med 1&nbsp;800 jämfört med juni 2008. Den nya beräkningen inkluderar exempelvis inte arbetslösa på semester. Arbetslöshet juli&nbsp;2008 Eurostat-metod: 2,3 %. Arbetslösheten väntas uppgå till 65&nbsp;000 år 2015 efter den gamla metoden; antal personer med anknytning till arbetsmarknaden växer med 10&nbsp;000 till sammanlagt 2&nbsp;860&nbsp;000 och antalet heltidsarbetsplatser med 70&nbsp;000 till 2&nbsp;790&nbsp;000.
Den danska regeringen har lyckats mer än väl med att nå de ekonomiska mål som krävs för att delta i Ekonomiska och monetära unionen:s tredje fas, det vill säga att delta i valutasamarbetet. Dock röstade de danska medborgarna i september 2000 nej till att införa euron. Den danska valutan är däremot ändå knuten till euron.
Förutom betydande olje- och gasfyndigheter i Nordsjön har Danmark nästan inga råvaror. Landet är självförsörjande med sand, lera, grus, salt, kalksten och krita. År 1970 hittade man olja och gas i den danska delen av Nordsjön och Danmark är en nettoexportör av olja och naturgas med en oljeproduktion på 376&nbsp;900&nbsp;fat/dag (2003) och en oljeförbrukning på 188&nbsp;300&nbsp;fat/dag (2003).&nbsp; http://tonto.eia.doe.gov/country/country_energy_data.cfm?fips=DA<br />
Visitdenmark är dansk turisms officiella turistorganisation. Huvudkontoret ligger i Köpenhamn. I Stockholm finns ett av de större utlandskontoren, med 9 personer som har till uppgift att få svenskarna att välja Danmark för sina semesterresor eller möten.

Kommunikationer


Kastrup – Köpenhamns flygplats


Fil:KastrupAirport Panorama.jpg
I Köpenhamn finns den interkontinentala flygplatsen Kastrup, Nordens mest trafikerade, med över 21,5 milj passagerare/år,&nbsp; belägen ca sju kilometer från stadens centrum och helt nära Öresundsförbindelsen fäste. Att höjden över havet är försumbar, omgivande terräng flack och banorna långa och välutrustade gör att Kastrup räknas till de säkraste flygplatserna i världen. Det finns tre Landningsbana: 04L/22R, 04R/22L samt 12/30. Bana 22L är utrustad med landningssystemet ''Instrument Landing System (ILS kategori 3),'' vilket innebär att flygplan (med rätt utrustning ombord) kan landa även om sikten är noll meter.
Många av passagerarna är från södra Sverige. Detta beror på att Öresundsbron ger bekväma anslutningar. Ett stort antal flygbolag har linjer till Kastrup; dominerande är Scandinavian Airlines, vars trafik utgår härifrån. De två största av flygplatsens tre terminaler är avsedda för internationell trafik. En fjärde terminal är under projektering.&nbsp; Under dagtid avgår ett flygplan varannan minut.
Kastrup har både en tunnelbanestation, varifrån man snabbt kan ta sig till Köpenhamns centrum, och en underjordisk järnvägsstation med bland annat direkttågförbindelser till hela södra och västra Sverige samt till Helsingör via Köpenhamns centrum.

Andra flygplatser


Billund nära Vejle och Legoland är Jyllands största flygplats samt utanför huvudstäderna den mest trafikerade i Norden. Det finns även ett antal mindre trafikflygplatser i Danmark, bland annat i Ålborg, Aarhus och Roskilde samt på Bornholm.

Järnvägar


Fil:Night-koebenhavn.jpg i Köpenhamn.]]
Järnvägarna är förhållandevis väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är hög. Dock är mycket få linjer elektrifierade, och Danmark ligger i detta avseende långt efter övriga Europa. Det är huvudsakligen transitsträckan mellan Sverige och Tyskland som är elektrifierad. I övrigt dras tågen med dieseldrivna lok.
Den socialdemokratiska regeringen har som mål att elektrifiera den danska järnvägen helt, före det nästkommande danska riksdagsvalet 2015.

Huvudlinjer


# Köpenhamn - Kastrup - Sverige (Öresundstågen kör till Helsingborg (1 gång/tim) och vidare till Göteborg (varannan timme) samt via Hässleholm (1 gång/tim) vidare till Karlskrona (varannan timme) eller Växjö (varannan timme). Övriga stannar i Malmö, men efter Citytunnelns öppnande kommer stora förändringar. DSB har även trafik via Fosieby (skifter retning), Ystad och färja till Bornholm.
# Köpenhamn - Helsingör
# Köpenhamn - Esbjerg
# Köpenhamn - Sönderborg/Padborg - Tyskland
# Köpenhamn - Aarhus - Ålborg - Fredrikshavn
# Köpenhamn - Rödby
Av dessa huvudlinjer är endast 1,2 och 4 elektrifierade, vilket dock inte innebär att dieseldrivna tåg inte förekommer även på dessa sträckor. Utöver nämnda sträckor är endast Köpenhamns stadsbana (S-tågen, Köpenhamns Metro) och en mindre sträcka vid staden Fredericia elektrifierade. Dieseldrivna tåg är således vanligast. Den öppna, flacka och klippfria terrängen har möjliggjort en bättre dragning av bannätet än vad som har varit fallet i flera andra länder, när järnvägarna började byggas. Tågen går nästan uteslutande efter fasta minuttal, även på små lokalbanor. Frånsett de minsta lokalbanorna, vilka oftast är privatägda, så äger Banedanmark själva järnvägsnätet, medan DSB sköter tågen. Tågtyper under DSB är Re-tåg (regionaltåg), vilka stannar på alla stationer, InterCity som stannar i städer samt IC-lyn (lyn&nbsp;=&nbsp;blixt), som bara stannar i större städer. I januari 2009 kom även Öresundstågen under DSB, dessa körs dock ekvivalent med Re-tåg i Danmark, men stannar i Sverige enbart i städer. SJ kör X2000-tåg till Stockholm. Det går även tåg till Hamburg via tågfärja mellan Rödby och Puttgarden.

Motorvägar


Sedan sent 1960-tal har Danmark byggt upp ett motorvägsnät, från Hirtshals och Fredrikshavn i norr till Rödby (på Lolland) och Padborg (på Jylland) i söder och från Esbjerg i väster till Köpenhamn och Helsingör i öster. Motorvägsnätet är sammankopplat med det tyska vid Padborg, och inom några år kommer även färjetrafiken Rödby-Puttgarden vara ersatt med en motorvägsbro. Även Sveriges motorvägar är via Öresundsförbindelsen sammankopplade med det danska och därmed också det kontinentala europeiska motorvägsnätet. I Danmark är det inte bara europavägarna som har motorvägsstandard utan det byggs även regionala och lokala motorvägar.

Övrigt vägnät


Även övriga vägnätet är förhållandevis bra utbyggt och vägarna är bra underhållna. Även de mindre vägarna är i gott skick. Danska landsvägar är dock förhållandevis ofta smala och många gånger går de genom samhällena. Det finns många sträckor främst av det äldre vägnätet som är nära nog "spikraka" åtskilliga mil. Ett bra exempel på detta är gamla huvudvägen från Köpenhamnsområdet söderut mot Falster. Tillsammans med det flacka landskapet är den danska geografin präglad av öar samt på Jylland även av fjordar. Antalet broar och tunnlar är därför stort. 2009 är de största öarna utan vägförbindelse med övriga vägnätet Bornholm samt därefter Samsø, Ærø och Læsø. Dessutom blir skillnaden mellan fågelväg och verklig vägsträcka mycket stor på många platser, till exempel Langeland - Lolland och Als - Fyn. Färjetrafiken är därför fortfarande av stor betydelse inte bara till brolösa öar utan även på andra sträckor. Halkbekämpningen vintertid är inte dålig, men inte fullt lika bra som i Sverige och Tyskland. Dubbade vinterdäck tillåtna i Danmark men används bara i ringa omfattning.

Television


Fil:DR MB 314 left.jpg
Danmark beslutade sig för att satsa på television redan 1949/50, och reguljära sändningar startade 1953. Sändningarna spillde över till Sverige, vilket var en viktig faktor när Sverige till sist införde TV. Länge hade Danmarks Radio monopol och sände endast en kanal. Färg-TV kom runt 1970, men först 1980 sändes nyheterna (TV-Avisen) i färg. 1988 införde Danmark tillstånd att konkurrera med Danmarks Radio - först ut var Kanal 2, som enbart sände i Köpenhamnsområdet. Fart på den marksända konkurrensen blev det dock inte förrän staten införde en reklamfinansierad konkurrent till Danmarks Radio året efter, 1989, då TV 2 (Danmark) startade rikstäckande sändningar från Odense, som också innehöll 30 minuters regional TV över hela landet.
Den 1 oktober 2009 gick Danmark över till digital TV, i motsats till Sverige sänds flertalet MUXar MPEG4-kodade, vilket gör att HD-TV nu kan tas in av alla som bara har en vanlig UHF-antenn för DVB-T-teknik (d.v.s ev. analoga filter på äldre UHF antenner kan behöva tas bort). För de flesta räcker det med en bordsantenn. I Köpenhamnsområdet är följande kanaler mottagbara via antenn (TV-licens fungerar som i Sverige): DR1, DR2, DR HD, DR K, DR Update (nyheter), Kanal København, Hovedstadskanalen, TV2-Lorry samt en "provkanal" och en teckentolkningskanal. Dessa kanaler kan också tas in antingen med bordsantenn eller takantenn enligt ovan i större delen av Skåne samt eventuellt i Laholm-Halmstadstrakten.
Dessutom finns ett utbud med kabel-TV och betalkanaler likt bland annat Sverige. TV3, TV3+ och TV3 Puls ingår i samma koncern som svenska TV3. Kanal 4, Kanal 5 och 6'eren tillhör SBS TV som i Sverige också driver Kanal 5 och Kanal 9. För mottagning från satelliter med parabolantenn gäller givetvis samma som för Sverige, så att till exempel invandrare kan ofta ta in sitt hemlands TV.
I Köpenhamnsområdet kan danskar ta in marksänd svensk TV och i landets södra delar kan man ta in tysk TV. Under tiden DDR existerade kunde man på vissa platser ta in tre västtyska (ARD, ZDF, N3) och två östtyska kanaler. Av danska TV-sändare finns två stycken hjälpsändare placerade utanför Danmark. En i tyska Flensburg och en i Landskrona.

Religion


Fil:Roskilde-domkirke-2003-nord.jpg.]]
Över 80 % av befolkningen tillhör Danska folkkyrkan som har en särskild rättslig status. I grundlagens artikel 4 står att "Den evangelisk-lutherska kyrkan är den danska folkkyrkan och understöds som sådan av staten". Statschefen skall enligt lag tillhöra folkkyrkan och kyrkoministern är kyrkans högste administrative ledare.
Följande registrerade trossamfund har, genom kunglig tillkännagivelse, fått rätt att utföra kyrkliga handlingar med civilrättslig giltighet (vigslar m.m.):
Romersk-katolska kyrkan, med omkring 35,000 medlemmer (0,6%)
Rysk-ortodoxa kyrkan i Köpenhamn
Metodistkyrkan
Danska Baptistsamfundet
Tysk-reformerta församlingen i Köpenhamn
Reformerta kyrkan i Fredericia
Norska kyrkans församling i Kong Haakons Kirke i Köpenhamn
Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn
St. Alban's English Church i Köpenhamn
Mosaiska trossamfundet
Sedan den nya äktenskapslagen 1970 registreras inte fler trossamfund. Istället stadgas (i § 16) att präster och andra andliga ledare inom ett "egentligt" trossamfund kan få vigselrätt.
År 1999 utgav Kirkeministeriet riktlinjer för vilka kriterier som bör uppfyllas av sådana egentliga trossamfund. Dessa samfund får, förutom vigselrätt, skattebefrielse och rätt att anlägga egen begravningsplats.
Trossamfund som erhållit dylikt godkännande är islam (över 3 % av invånarna), hinduismen, Koptiska kyrkan, pingströrelsen, Apostolsk kirke, Missionsforbundet, Frälsningsarmén, sjundedagsadventister, Jehovas vittnen, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, sikher, Bahá'í, asatroende och flera andra.

Statsskick och politik


Fil:Christiansborg Slot.jpg i Köpenhamn.]]
Fil:Folketingssalen-2006.jpg.]]
Danmark är en konstitutionell monarki och dess Danmarks monarki sedan 1972 är Drottning Margrethe II av Danmark. I praktiken styrs dock landet av Danmarks statsminister och Danmarks regering, som är ansvarig för sina handlingar inför den lagstiftande församlingen Folketinget och ska sålunda ha sin parlamentariska grund (kunna bilda en stödjande majoritet) där. I dagsläget är Helle Thorning-Schmidt statsminister och hon har varit det sedan oktober 2011.
Val till Folketinget måste hållas vart fjärde år, men vanligen beslutar regeringen om tidigare val (nyval) före dess. Om Folketinget lyckas genomföra en misstroendeförklaring mot regeringen tvingas den avgå. Danmark styrs oftast av minoritetsregeringar.
Förutom fastlandet hör ön Grönland och ögruppen Färöarna till Danmark, där även Margrethe är drottning. Öarna är dock självstyrande idag och styrs lokalt av statministrar (Jóannes Eidesgaard på Färöarna och Hans Enoksen på Grönland).
Danmark är med i Europeiska unionen, OECD, NATO och FN samt flera andra internationella organisationer.

Senaste folketingsvalet


Den 15 september år 2011 hölls Folketingsvalet 2011 till Folketinget i Danmark. Resultatet blev att den tidigare borgerliga regeringen som haft makten i 10 år fick överlämna makten till en rödgrön regering ledd av Helle Thorning-Schmidt. Regeringen är en koalition med Socialdemokraterne i spetsen tillsammans med Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre.
Begreppet nyval existerar inte i Danmark. Statsministern ensam bestämmer när det skall vara val till folketinget. Den enda begränsningen är att det skall ske inom 4 år efter förra valet. Varje val är ett ordinärt val.

Försvar


Fil:Royalguards copenhagen pazdziora.JPG
Fil:L16 HDMS Absalon - 20070902.jpg
Danmarks försvarsmakt består av ''Hæren'' (armé), ''Hjemmeværnet'' (hemvärn), ''Søværnet'' (marin) och ''Danmarks flygvapen'' (flygvapen) och styrs av en Danmarks försvarschef som är underställd Danmarks försvarsminister.
Det danska försvaret byggdes upp från grunden efter den tyska ockupationen under andra världskriget. Danmark fick hjälp av USA och andra allierade i Nato, och därför bestod mycket av den danska arméns materiel av utrustning som de allierade hade tillverkat under kriget. Först omkring 1950 började försvaret att nå den storlek som krävdes från Natos sida i alliansen mot östblocket. Däremot låg försvarsmaktens storlek under hela kalla kriget i underkant jämfört med Natos önskemål.
2004 fattade den dåvarande borgerliga regeringen tillsammans med Socialdemokraterne, Radikale Venstre och Dansk Folkeparti ett försvarsbeslut som skulle reformera det danska försvaret efter försvarspolitikens nya villkor. Avsaknaden av ett verkligt militärt hot har gjort att det gamla mobiliseringsförsvaret ska avskaffas, till förmån för en insatsberedskap där danska styrkor under FN:s eller Natos ledning kan verka i oroliga regioner, antingen som fredsbevarande styrkor eller i regelrätta militära operationer.
Sedan 1992 har 25 000 danska soldater stridit utomlands, av de har 49 stupat i direkt samband med kriget.
Militära grader i Danmark

Sport


Fotboll, cykel, simning, badminton och handboll är populära sporter. Danmark har även nått stora framgångar i bågskytte (sportgren) och segling. Det spelas även mer biljard än i Sverige, och man har nått framgångar i trevallars carambole vid flera tillfällen. Även amerikansk fotboll har växt fram mycket de senaste åren.
Danmark har även en av världens bästa tennisspelare på damsidan, Caroline Wozniacki.

Kända danskar, i urval


Fil:Constantin Hansen 1836 - HC Andersen.jpg var en dansk författare.]]
H.C. Anderssen, författare
Bille August, regissör
Karen Blixen, författare
Niels Bohr, Nobelpris-belönad fysiker
Tycho Brahe, astronom
Søren Kierkegaard, filosof
Kristian II, unionskonung
Mads Mikkelsen, skådespelare
Carl Nielsen, kompositör
Lars von Trier, regissör

Internationella rankningar

Se även


Danmarks kulturkanon
Danska köket
Lista över Danmarks regenter
Dannebrogen
Danmarks ambassad i Stockholm

Referenser

Externa länkar


http://www.im.dk/imagesupload/dokument/Oversigt.kommunenavne.pdf Översikt över 65 nya kommuners namn (av de sammanlagt 98 nya kommunerna), Indenrigs- og Sundhedsministeriet.
http://kommune.eniro.dk/danmarkskort/ Kommun- och regionkarta med namn (Eniro)
http://kort.krak.dk/borgerdk.kortsoegning/imapDKbig.asp Kommunsökkarta (Krak)
Kategori:Danmark
Kategori:Europas länder
Kategori:Europeiska unionens medlemsstater
Kategori:Norden
Kategori:Monarkier
ace:Denmark
kbd:Даниэ
af:Denemarke
als:Dänemark
am:ዴንማርክ
ang:Denemearc
ar:الدنمارك
an:Dinamarca
arc:ܕܐܢܡܐܪܩ
roa-rup:Danimarca
frp:Danemârc
ast:Dinamarca
gn:Ndinamayka
az:Danimarka
bn:ডেনমার্ক
zh-min-nan:Tan-kok
be:Данія
be-x-old:Данія
bcl:Denmark
bi:Denmark
bg:Дания
bar:Dänemark
bo:དན་མྲག
bs:Danska
br:Danmark
ca:Dinamarca
cv:Дани
ceb:Denmark
cs:Dánsko
co:Danimarca
cy:Denmarc
da:Danmark
pdc:Denemarrick
de:Dänemark
dv:ޑެންމާކު
nv:Déinish Dineʼé Bikéyah
dsb:Dańska
dz:ཌེན་མཱཀ་
et:Taani
el:Δανία
en:Denmark
es:Dinamarca
eo:Danio
ext:Dinamarca
eu:Danimarka
ee:Denmark
fa:دانمارک
hif:Denmark
fo:Danmark
fr:Danemark
fy:Denemark
fur:Danimarcje
ga:An Danmhairg
gv:Yn Danvarg
gag:Daniya
gd:An Danmhairg
gl:Dinamarca - Danmark
gan:丹麥
ki:Denmark
got:𐌳𐌰𐌽𐌹𐌼𐌰𐍂𐌺𐌰
hak:Tan-ma̍k
xal:Данскгин Нутг
ko:덴마크
haw:Kenemaka
hy:Դանիա
hi:डेनमार्क
hsb:Danska
hr:Danska
io:Dania
ilo:Dinamarka
bpy:ডেনমার্ক
id:Denmark
ia:Danmark
ie:Dania
os:Дани
zu:IDenimaki
is:Danmörk
it:Danimarca
he:דנמרק
jv:Denmark
kl:Danmarki
kn:ಡೆನ್ಮಾರ್ಕ್‌
pam:Denmark
krc:Дания
ka:დანია
csb:Dëńskô
kk:Дания
kw:Danmark
rw:Danimarike
rn:Danemarke
sw:Denmark
kv:Дания
kg:Danemark
ht:Danmak
ku:Danîmarka
ky:Дания
lad:Danimarka
ltg:Daneja
la:Dania
lv:Dānija
lb:Dänemark
lt:Danija
lij:Danemarca
li:Denemarke
ln:Danemark
jbo:danmark
lg:Denimaaka
lmo:Danimarca
hu:Dánia
mk:Данска
mg:Danmarka
ml:ഡെന്മാർക്ക്
mt:Danimarka
mi:Tenemāka
mr:डेन्मार्क
xmf:დანია
arz:دنمارك
ms:Denmark
cdo:Dăng-măk
mdf:Данмастор
mn:Дани
my:ဒိန်းမတ်နိုင်ငံ
nah:Dinamarca
na:Denemark
nl:Denemarken
nds-nl:Denmaark
ne:डेनमार्क
ja:デンマーク
nap:Danemarca
ce:Дани
frr:Dånmark
pih:Denmark
no:Danmark
nn:Danmark
nrm:Dannemar
nov:Dania
oc:Danemarc
mhr:Даний
or:ଡେନମାର୍କ
uz:Daniya
pnb:ڈنمارک
pap:Dinamarka
ps:ډېنمارک
koi:Данмарк
pms:Danimarca
tpi:Denmak
nds:Däänmark
pl:Dania
pnt:Δανία
pt:Dinamarca
kaa:Daniya
crh:Danimarka
ksh:Dänemark
ro:Danemarca
rmy:Danemarka
rm:Danemarc
qu:Dansuyu
rue:Даньско
ru:Дания
sah:Дания
se:Dánmárku
sa:डेनमार्क
sc:Danimarca
sco:Denmark
stq:Deenemäärk
st:Denmark
sq:Danimarka
scn:Danimarca
si:ඩෙන්මාර්කය
simple:Denmark
ss:IDenimakhi
sk:Dánsko
sl:Danska
cu:Данїꙗ
szl:Dańijo
so:Denmark
ckb:دانمارک
sr:Данска
sh:Danska
su:Dénmark
fi:Tanska
tl:Dinamarka
ta:டென்மார்க்
roa-tara:Danemarche
tt:Дания
te:డెన్మార్క్
tet:Dinamarka
th:ประเทศเดนมาร์ก
tg:Дания
chr:ᏕᏂᎹᎩ
tr:Danimarka
tk:Daniýa
udm:Дания
uk:Данія
ur:ڈنمارک
ug:دانىيە
vec:Danimarca
vep:Danii
vi:Đan Mạch
vo:Danän
fiu-vro:Taani
zh-classical:丹麥
vls:Denemarkn
war:Dinamarka
wo:Danmaark
wuu:丹麦
yi:דענמארק
yo:Dẹ́nmárkì
zh-yue:丹麥
diq:Danimarka
zea:Denemarken
bat-smg:Danėjė
zh:丹麦

Dalarna


Dalarna är ett Landskap i Sverige i nordvästra Svealand i mellersta Sverige.
Invånarna i Dalarna kallas ofta masar eller dalkarlar och dalkullaor. Ibland avser kulla en ogift kvinna, medan en gift kvinna kallas ''käring'' (med ett r). Varianten ''dalmas'' är enligt somliga ett stockholmsbegrepp, bildat av namnet Mats ("mass").

Vapen


Landskapet har samma vapen som Dalarnas län, men när vapnet är okrönt (som på bilden, eller krönt med hertigkrona) representerar det landskapet

Historia


Fil:Dalarnas äldsta sigill (från 1435).png (från 1435)]]
Det äldsta omnämnandet av Dalarna är från Sverresagan i vilken landskapet kallades för Järnbäraland och beskrevs som ett hedniskt land som lydde under sveakungen år 1177. Landskapet kom tidigt att bli industrialiserat i södern och organiserades i ett Bergslagen. Landskapet förblev i övrigt ett nybyggarområde, särskilt i områdena utanför Siljan och Dalälven. Finnmarken förblev ett nybyggarområde in på 1800-talet.
På 1500-talet flydde Gustav Vasa till Dalarna undan Kristian II. Se Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. År 1521 stod slaget vid Brunnbäcks färja mellan Kristian II:s och Gustav Vasas trupper, de senare anförda av Peder Svensson från Vibberbo och Olof Bonde från Norrbärke socken. De svenska styrkorna vann och danskarna jagades ut ur landskapet.

Indelningar


Traditionella indelningar och indelningar före 1650-talet


Traditionellt och kulturhistoriskt indelas Dalarna i följande delar:
Särna-Idre (de tidigare norska delarna av Dalarna)
Övre Dalarna (kallas ibland ''Egentliga Dalarna'')
Österdalarna (längs Österdalälven)
Ovansiljan
Nedansiljan
Västerdalarna (längs Västerdalälven)
Dalabergslagen (ibland ''Nedre Dalarna'')
Kopparbergslagen
Västerbergslagen
Österbergslagen
Den administrativa indelningen var under äldre tider mycket obestämd. Ofta var Dalarna lagt under fogden på Västerås slott, ofta hade det även sin egen fogde. Bergslagerna hade även i detta hänseende en särställning med bergsfogde, vilka dock var underordnade fogden över Dalarna. Gustav Vasa uppdelade Dalarna på två fögderier: det ena omfattande ungefär Västerdalarna med Järnbergslagen, det andra Österdalarna och Kopparbergslagen. Jämkningar i denna delning skedde senare. Särskilt gjordes under Gustav II Adolf och drottning Kristina förmyndarregering försök med inrättande av ett särskilt bergslän, som skulle omfatta Dalarnas och Västmanlands bergslager.
''Särnadalen'' Särna socken och Idre socken socken tillhörde ursprungligen Østerdalen i Norge. 1645 erövrades de av 200 Morakarlar, anförda av kaplanen i Älvdalen, Daniel Boschovius. Vid fredsförhandlingarna i Brömsebro år 1645 glömdes området bort och förblev därför svenskt och en del av Dalarna. Fram till mitten på 1600-talet hörde Norbergs och Skinnskattebergs bergslag till Dalarna. Dessa områden kom efter Axel Oxenstiernas länsreformer att istället räknas till Västmanland.
1634 års regeringsform slog fast att "Dalarna och Kopparbergslagen" skulle utgöra ett särskilt län, och 1647 upprättades genom ett kungligt brev Kopparbergs län.

Indelningar från 1650-talet


Socknar och härad


''Socknarna var om inget annat skrivs etablerade 1650''
Dessutom fanns städerna Avesta stad från 1919, Borlänge stad från 1944, Falu stad från 1642, Hedemora stad från 1446, Ludvika stad från 1919 och Säters stad från 1642

Län


Landskapet sammanfaller med Dalarnas län (före 1998 Kopparbergs län inrättat 1647) med några undantag. Området som utgör Hamra församling, Uppsala stift (i Orsa finnmark) tillhör Gävleborgs län. Södra delen av Äppelbo finnmark hör till Värmlands län. En mindre del i södra Dalarna tillhör sedan 1941 Västmanlands län (Västanfors socken/Fagersta stad).

Fögderier


Socknarna i sydöstra Dalarna med de i Folkärna härad tillhörde
1720-1880 ''Säters läns fögderi'' för Säters, Stora Tuna, Gustafs och Silvbergs socknar
1720-1885 ''Kopparbergs fögderi'' för Stora Skedvi socken (till 1881), för Vika, Sundborns, Svärdsjö, Envikens, Stora Kopparbergs, Aspeboda och Torsångs socknar. Från 1881 för Stora Tuna, Gustafs och Silvbergs socknar
1720-1885 ''Näsgårds läns fögderi'' för socknarna i Folkärna härad samt Garpenbergs, Hedemora och Husby socknar. Dessutom från 1881 för Säters och Stora Skedvi socknar
1886- ''Falu fögderi'' för Vika, Sundborns, Svärdsjö, Envikens, Kopparbergs( ej mellan 1918 och 1945), Aspeboda, (ej mellan 1918 och 1945) Stora Tuna (till 1946) och Torsångs (till 1918 och mellan 1946 och 1952) socknar. Till 1918 för Silvbergs och Gustafs socknar
1886-1967 ''Hedemora fögderi'' till 1 juli 1946 för socknarna i Folkärna härad, till 1 juli 1946 och mellan 1952 och 1966 för Garpenbergs socken. Från 1946 till 1967 för Silvbergs och Gustafs socken. Till 1967 för Hedemora, Husby, Säters och Stora Skedvi socknar
1918-1945 ''Västbergslags fögderi'' för Torsångs, Silvbergs och Gustafs socknar
1918-1945 ''Nedersiljans fögderi'' för Aspeboda och Kopparbergs socknar
1946- ''Avesta fögderi'' För socknarna i Folkärna härad. Till 1952 och från 1967 för Garpenbergs socken. Från 1967 för Hedemora och Husby socknar.
1946- ''Borlänge fögderi'' för Stora Tuna socken, från 1952 för Torsångs socken. Från 1967 för Säters, Stora Skedvi, Silvbergs och Gustafs socknar
Socknarna i sydvästra Dalarna samt Säfsnäs socken tillhörde
1720-1966 ''Västerbergslags födgeri''
1967- ''Ludvika fögderi''
Socknarna i västra Dalarna förutom Säfsnäs socken tillhörde
1720-1966 ''Västerdals fögderi''
1967- ''Borlänge fögderi'' för Floda Nås, Järna och Äppelbo socknar
1967- ''Mora fögderi'' för Malungs, Lima och Transtrands socknar
För socknarna i mellersta Dalarna
1720-1880 ''Säters läns fögderi'' Gagnef
1720-1966 ''Nedersiljans fögderi'' Leksand Siljansnäs, Rättvik, Boda, till 1945: Bjursås, till 1917: Ål, mellan 1881 och 1917: Gagnef, till 1917 och efter 1945 Ore
1918-1945 ''Västerdals fögderi'' Gagnef Ål
1918-1945 ''Ovansiljans fögderi'' Ore
1946-1966 ''Nedersiljans fögderi'' Gagnef
1967-1973 ''Mora fögderi'' Ore
1946- ''Falu fögderi'' Ål, Bjursås från 1967 Leksand, Siljanäs, Rättvik, Boda från 1974 Ore
1967- ''Borlänge fögderi'' Gagnef
För socknarna i norra Dalarna
1720-1966 ''Ovansiljans fögderi'' Orsa
1967- ''Mora fögderi'' Orsa

Domsagor, tingslag och tingsrätter


För socknarna i sydöstra Dalarna och Folkare härad
1687-1798 ''Västra domsaga'' med
Folkare tingslag, Grytnäs tingslag (1695-1731), ''Husby tingslag'' och Säters tingslag till 1731 och från 1747, ''Säter, Hedemora och Husby tingslag'' (1732-1747)
1687-1779 ''Östra domsaga'' med
Skedvi tingslag, Vika tingslag, Sundborns tingslag, Svärdsjö tingslag, Kopparbergs tingslag, Stora Tuna med Gustafs tingslag, Torsångs tingslag
1780-1857 ''Östra domsaga'' med
Stora Tuna med Gustafs tingslag
1780-1798 ''Kopparbergslagens domsaga'' med
Skedvi tingslag, Vika tingslag, Sundborns tingslag, Svärdsjö tingslag, Kopparbergs och Aspeboda tingslag, Torsångs tingslag
1799-1857 ''Kopparbergslagen och Näsgårds domsaga'' med
Folkare tingslag, Husby tingslag, Säters tingslag, Skedvi tingslag, Vika tingslag, Sundborns tingslag, Svärdsjö tingslag, Kopparbergs och Aspeboda tingslag, Torsångs tingslag
1858-1970 ''Hedemora domsaga'' med
Folkare tingslag
till 1907 (31 augusti) Hedemora och Garpenbergs tingslag, Husby tingslag, Skedvi tingslag, Säters tingslag
Från 1907 (1 september) Hedemora tingslag
1858-1970 ''Faluns domsaga''
till 1889 Vika tingslag, Sundborns tingslag,Svärdsjö tingslag, Kopparbergs och Aspeboda tingslag, Stora Tuna med Gustafs tingslag, Torsångs tingslag
från 1889 Falu domsagas södra tingslag, Falu domsagas norra tingslag
1971- ''Hedemora tingsrätt'' som 1 september 2001 uppgick i ''Falu tingsrätt''
1971- ''Falu tingsrätt''
För socknarna i sydvästra Dalarna
1687-1901 ''Västra domsaga'' med
Norrbärke tingslag
till 1730 och från 1746 Söderbärke tingslag och Grangärde tingslag
1902-1903 ''Söderbärke domsaga'' med
Söderbärke tingslag, Norrbärke tingslag och Grangärde tingslag
1904-1970 ''Västerbergslags domsaga'' med
till 1907 Söderbärke tingslag, Norrbärke tingslag och Grangärde tingslag
Från 1907 Västerbergslags domsagas tingslag
1971- ''Ludvika tingsrätt'' som 1 september 2001 uppgick i ''Falu tingsrätt'
För socknarna i västra Dalarna
1687-1901 ''Västra domsaga'' med
till 1731: Nås tingslag ''Järna tingslag'', ''Äppelbo tingslag'' Malungs tingslag och ''Lima tingslag''
mellan 1732 och 1894 Nås, Järna och Floda tingslag och Malung, Lima och Äppelbo tingslag
från 1894 Nås tingslag och Malungs tingslag
1902-1970 ''Nås och Malungs domsaga'' med
till 1948 Nås tingslag och Malungs tingslag
från 1948 Nås och Malungs tingslag
1971- ''Ludvika tingsrätt'' som 1 september 2001 gick upp i ''Falu tingsrätt'' för Säfsnäs, Järna, Nås och Äppelbo socknar
1971-1974 ''Nedersiljans tingsrätt'' som 1975 uppgick i ''Leksands tingsrätt'' som 1 september 2001 uppgick i ''Mora tingsrätt'' för Floda socken
1971-1973 ''Malungs tingsrätt'' som 1974 uppgick i ''Mora tingsrätt'' för Malungs, Lima och Transtrands socknar
För socknarna i mellersta Dalarna
1687-1875 ''Östra (Österdalarne) domsaga'' med
Gagnefs tingslag, Leksand, Ål och Bjursås tingslag
till 1779 Rättviks tingslag, ''Orsa, Ore och Älvdalens tingslag''
från 1779 Rättvik och Ore tingslag
1876-1970 ''Nedersiljans domsaga'' med
-1893 Leksand, Ål och Bjursås tingslag, Rättvik och Ore tingslag, Gagnefs tingslag
1893-1915 Leksands tingslag, Rättviks tingslag, Gagnefs tingslag
1916-1947 Leksand och Gagnefs tingslag, Rättviks tingslag
1948-1970 ''Nedersiljans domsagas tingslag
1971-1974 ''Nedersiljans tingsrätt'' som 1975 uppgick i ''Leksands tingsrätt'' som 1 september 2001 uppgick i Mora tingsrätt för alla socknar förutom Bjursås socken
1971- ''Falu tingsrätt'' för Bjursås socken
För socknarna i norra Dalarna
1687-1875 ''Östra (Österdalarne) domsaga'' med
till 1779 ''Orsa, Ore och Älvdalens tingslag'' ''Mora, Vänjan och Särna tingslag''
1779-1804 ''Orsa och Älvdalens tingslag''
1779-1842 ''Mora, Sollerö, Venjan och Särna tingslag''
1843- Mora, Sollerö och Venjans tingslag
1805- Orsa tingslag, Älvdals tingslag (mellan 1843-1861 benämnd ''Älvdalen och Särna tingslag'')
1862- Särna tingslag
1876-1970 ''Ovansiljans domsaga'' med
till 1893 Mora, Sollerö och Venjans tingslag
1894-1947 Mora tingslag
till 1947 Orsa tingslag, Älvdals tingslag, Särna tingslag
från 1948 Mora och Orsa tingslag, Älvdals, Särna och Idre tingslag
1971- ''Mora tingsrätt''

Kommuner 1952 från 1971


Landskapet bestod 1952 till 1971 av följande kommuner:
Städer (6 st):
Köpingar (3 st):
Landskommuner (41 st):
Fil:Dalarna County.png

Kommuner från 1971


Landskapet består sedan 1971 av följande kommuner:

Bildgalleri


<gallery>
Bild:Bastbergets fabod 1993.jpg|Bastbergets fäbodar i Gagnefs kommun
Bild:Dalarna sommar 1986.jpg|Myrlandskap i Dalarna
Bild:Lousastugan 1993.jpg|Dan Anderssons Loussastugan i Ludvika kommun
Bild:Silverringen_2007.jpg|Silverringen, Dalarna gruva i Säters kommun
</gallery>
<gallery>
Bild:2006maj09 dalalven sedd fran riksvag 70 mellan avesta och hedemora.jpg|Dalälven mellan Avesta och Hedemora
Bild:Tjejvasa2006 start.JPG|Vasaloppet 2006
Bild:Dalahast 4.jpg|Dalahäst i Nusnäs, Mora kommun
Bild:Falu koppargruva.jpg|Falu koppargruva "Stora stöten"
</gallery>

Geografi


Topografi


Dalarna domineras av sjön Siljan i dess mitt samt av älvarna Västerdalälven och Österdalälven som flyter ihop i Djurås i Gagnefs kommun och bildar Dalälven. Landskapets norra delar domineras av fjäll och den vidsträckta Orsa finnmark. Högsta punkten är Storvätteshågna med sina 1204 meter över havet. Den lägsta punkten är där Dalälven rinner ut ur landskapet i sydöst på en höjd av 55 meter över havet.

Tätorter

Större sjöar

Klimat


Med tanke på läget inåt landet och geografin med höga kullar och berg är årsnederbörden hög, omkring 1100 mm, högst i Dalafjällen. Somrarna är behagligt varma med temperaturer mellan 20-25 grader. Temperaturer över 30-grader förekommer ett fåtal gånger om sommaren. Nederbörden är även hög, med omkring 50-70 mm i julimånad. Temperaturen avtar även med höjden, och sommartid kan temperaturen ligga på bara ca 10-15 plusgrader på över 1000-meters höjd.
Vintrarna är kalla tack vare fjällkedjan vilken förhindrar mild och fuktig atlantluft från väster att ta sig in över landskapet, och medeltemperaturen ligger kring -7 till -10 grader. I djupt nedskurna dalgångar i Dalafjällen kan medeltemperaturen vara så låg som 15 minusgrader, medan den på högre höjd kan vara högre. Till exempel hade högt belägna Idre fjäll vid ett tillfälle 3,4 plusgrader, samtidigt som lågt belägna Idre-Storbo hade hela -28 grader. Temperaturer på mellan 15 och 20 minusgrader är allmänt inte ovanliga även i de södra delarna. Dalarna har den lägsta vintermedeltemperaturen i Svealand, och rikligt med snö kan falla i landskapet vintertid.

Kultur


I Bingsjö träffas varje år mängder med spelmän för att umgås och spela folkmusik ihop. Detta är en av Sveriges största spelmansstämma.
Ingmarsspelen är en sommarteater som varje sommar framförs på Storängets storslagna utomhusteater i Nås. Det är en dramatisering gjord av Rune Lindström efter första delen av Selma Lagerlöfs roman "Jerusalem (bok)", som handlar om trettiosju nåsbors utvandring till Jerusalem år 1896, en för sin tid enastående händelse. Romanen har även filmatiserats av Bille August under namnet "Jerusalem (film)".

Sport


Vansbrosimningen, en av världens största simtävlingar, arrangeras årligen i Vansbro, alltid andra veckan i juli. Det är en simtävling under flera dagar med bl a Vansbro Tjejsim, Vansbro Halvsim, Vansbro Kortsim, Lilla Vansbrosimningen för de yngsta och så Vansbrosimningen om tre kilometer där de första två kilometrarna simmas nedströms i Vanån, medan den sista kilometern simmas uppströms i Västerdalälven. 2010 hade simningen 60-årsjubileum. 11600 simmare deltog i tävlingarna.
Vasaloppet, världens längsta, största och äldsta långlopp på Längdåkning, avgörs första söndagen i mars varje år. Banan sträcker sig från Berga by strax söder om Sälen, till Mora.

Kända personer från Dalarna

Kultur


Dan Andersson, poet
Werner Aspenström, författare
Pelle Berglund, regissör
Marit Bergman, popartist
Jussi Björling, operasångare
Johan Borgert, musiker/sångare
Joacim Cans, hårdrockssångare i Hammerfall
Miss Li, sångerska under artistnamnet Miss Li
Peter Carlsson (musiker), underhållare
Björn Dixgård, rocksångare i Mando Diao
Cecilia Forss, skådespelare och komiker
Niclas Frisk, popartist
Calle Jularbo, dragspelare
Erik Axel Karlfeldt, författare
Carl Larsson, konstnär
Karin Larsson, konstnär
August Lindberg (skådespelare), skådespelare och teaterdirektör
Hillevi Martinpelto, hovsångerska
Kalle Moraeus, musiker
Carl Norén, sångare i Sugarplum Fairy
Gustaf Norén, sångare i Mando Diao
Viktor Norén/Viktorius, popsångare
Charlie Norman, pianist
Hjort Anders Olsson, spelman
Malin Olsson, programledare, musiker
Orsa spelmän, folkmusikgrupp
Ernst Rolf, revyartist
Lars Roos, pianist
Björn Skifs, sångare, skådespelare
Georg Stiernhielm, skald, "den svenska skaldekonstens fader"
Kerstin Thorborg, hovsångerska
Aino Trosell, författare
Peter Tägtgren, rockartist
Johan Olof Wallin, ärkebiskop, skald
Putte Wickman, klarinettist
Lena Willemark, sångerska, riksspelman
Anders Zorn, konstnär
Emma Zorn, konstnär

Sport


Simon Aspelin, tennisspelare
Kirsten Belin, stavhoppare
Clas Björling, triathlet
Mattias Ekström, racerförare
Kenneth Eriksson, rallyförare
Jonas Frögren, ishockeyspelare
Lars Frölander, simmare
Johan Hedberg, ishockeymålvakt
Martin Janolhs, ishockeyspelare
Sixten Jernberg, skidåkare
Per Johansson, simmare
Tomas Jonsson, ishockeyspelare
Jenny Kallur, friidrottare
Susanna Kallur, friidrottare
Nils "Mora-Nisse" Karlsson, skidåkare
Lassi Karonen, roddare
Åke Lassas, ishockeyspelare
Nicklas Lidström, ishockeyspelare
Jonas Nilsson, slalomåkare
Mats Nilsson, motocrossåkare
Hans Olsson (idrottsman), alpin skidåkare
Jon Olsson, skidåkare (freestyle)
Tony Rickardsson, speedwayförare
Lars-Erik Sjöberg, ishockeyspelare
Gunde Svan, skidåkare, programledare

Samhälle


Gunnar Myrdal, politiker, nationalekonom
H.S. Nyberg, orientalist, språkvetenskapsman, professor
Johan Stiernhöök, rättsvetenskapsman, "den svenska lagfarenhetens fader"

Arkitektur, uppfinningar, entreprenörskap etc.


Ferdinand Boberg, arkitekt och ledamot av Konstakademien
Anders Diös, byggmästare
Christoffer Polhem, "den svenska mekanikens fader"
Lars Israel Wahlman, arkitekt
Hans Werthén, f.d. Electroluxchef
|}

Musikgrupper från Dalarna


Atomic Swing
Dozer
Hellzephyrs
Larz-Kristerz
Mando Diao
Mimikry (musikgrupp)
Orsa Spelmän
P-Floyd
Rootvälta
Rännhola Rockers
Sabaton
Sator
Scar Symmetry
Sky High
Slam Creepers
Sugarplum Fairy
Svenne Rubins

Se även


Dalmål
Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund
Dalarnas historia
Stormor i Dalom
Kranskulla

Referenser

Externa länkar


http://www.dalarna.se/ Dalarna
http://www.ltdalarna.se/ Landstinget Dalarna
http://www.dalaportalen.se/ Dalaportalen – Webbportal med bildreportage från Dalarna, länkar till lokala portalar med mera.
Kategori:Dalarna
Kategori:Sveriges landskap
af:Dalarna
bg:Даларна (провинция)
bs:Dalarna
ca:Dalarna
cs:Dalarna
da:Dalarna
de:Dalarna
en:Dalarna
es:Dalecarlia
eo:Dalarna
fa:دالارنا
fr:Dalécarlie
ko:달라르나
hy:Դալարնա
hr:Dalarna
it:Dalarna
he:דלרנה
la:Dalecarlia
hu:Dalarna tartomány
mk:Даларна
nl:Dalarna
ja:ダーラナ地方
no:Dalarna
nn:Dalarna
pnb:دالارنا
pt:Dalarna (província)
ro:Dalarna
ru:Даларна (провинция)
simple:Dalarna
fi:Taalainmaa
vi:Dalarna
vo:Dalarniän (länatopäd)
zh:達拉納

Den makalösa manicken

Den makalösa manicken är en svensk sång av Michael B. Tretow som handlar om en Rube Goldberg-maskin evighetsmaskin. Låten var en landsplåga i Sveriges radio 1986.
Melodin låg på Svensktoppen i tolv veckor under perioden 20 april-7 september 1986 , med tredjeplats som bästa resultat där.

Källor


Kategori:Sånger 1986
Kategori:Svenska sånger
Kategori:Svensktoppsmelodier 1986
no:Den makalösa manicken

Diggelo Diggeley

#OMDIRIGERING Diggi-loo diggi-ley