Bibeln


:''För den svenska modetidskriften se Bibel (tidskrift). För Strindbergs-LPn se Bibeln (musikalbum)''
Bibeln (latin ''Bíblia''), av grekiska (τα) βιβλία ’böcker(na)’, ''Den Heliga Skrift'', är en samling av bok (antalet varierar beroende på Bibelkanon) vars skrifter tillkommit, från cirka 900 f.Kr. och framåt, och som utgör de kristnas heliga skrift. Moderna översättningar har uppemot 1200 kapitel.

"Bibeln" enligt olika trossamfund

Kristendomen


Kristendomen delar upp Bibeln i Nya och Gamla Testamentet, där de inkluderar ungefär 39 (GT) + 27 (NT) böcker, beroende på vilken Bibelkanon man följer.

Judendomen


Judendomen ser inte Bibeln (Hebreiska Tanach) som ett "testament", och anser naturligtvis inte något av Nya Testamentet vara en del av Bibeln. Judendomen anser att Bibeln består av 24 olika böcker enligt deras Bibelkanon.

Deuterokanon


Förutom de av samtliga samfund och judendomen godkända 39 böckerna i den hebreiska Bibeln (GT), finns även det som av protestanter kallas "tillägg till Gamla Testamentet" eller "Gammaltestamentliga apokryfer" (apokryf = ’fördold’). Tio av de apokryfiska böckerna är Bibelkanon för Katolska kyrkan och (med vissa tillägg) Ortodoxa kyrkan (i vilken de deuterokanoniska skrifterna inte har samma ställning som de i från den hebreiska Bibeln trots att den Ortodoxa Kyrkan använder den grekiska Septuaginta som sin standardtext),<ref></ref> och kallas av dem för deuterokanonisk. Luther lade dock till en bok bland apokryferna som inte fanns med i den katolska kanon, nämligen Manasses bön, så att det totalt blev 11 böcker i apokryferna, såsom de är i till exempel Bibel 2000.

Tillkomst


Det antas idag att bibelns äldsta delar utgörs av delar av den så kallade pentateuken, de fem Moseböckerna, det samma som utgörs av judendomens Torah. Den kan antas ha tillkommit under lång tid och bygga på muntlig tradition, men färdigställdes troligen omkring 400 f.Kr.
Därnäst följer profeterna, som enligt den ursprungliga uppdelningen inleds med det deuteronomistiska historieverket, ett historieverk över Israels historia, troligen färdiställt på 500-talet f.Kr. Efter dessa följde de egentliga profeternas berättelser, vilka inkluderar Jesajas, Jeremias, Hesekiels böcker samt Tolvprofetboken med de tolv så kallade mindre profeternas skrifter. Troligen har den här avdelningen fått sin slutgiltiga form före 200 f.Kr.
Den tredje avdelningen, ''skrifterna'' innehåller ett flertal kortare berättelser. Dessa torde inte ha färdigställts före 160 f.Kr., och troligen har det dröjt längre innan kanon fastställt vilka böcker som skulle ingå. Den slutgiltiga versionen av den judiska bibeln har troligen inte fastställts förrän efter att judendomen reorganiserades efter Jerusalems fall 70 e.Kr. Inom den kristna kyrkan som använde en grekisk översättning av bibeln, Septuaginta, kom denna judiska kanon inte att slå igenom, och därmed kom den kristna kyrkan att använda en del skrifter som den judiska traditionen uteslutit, de så kallade gammaltestamentliga apokryferna.
Med den kristna kyrkans tillkomst uppstod även Nya testamentets böcker. Det började med att man gjorde samlingar av apostlabrev och skrev ned traditionerna om Jesus i evangelierna. I takt med att allt fler varianter av skrifterna cirkulerade blev det vid mitten av 100-talet nödvändigt att ge besked om vilka skrifter som godkändes av kyrkan. Ett flertal sådana listor med kommentarer finns bevarade. I ett rundbrev år 367 angav Athanasios vilka skrifter som tillhör kanon. Däri uttryckte han de östliga kyrkornas syn och genom historien har större delen av kristenheten hållit fast vid dessa avgränsningar.

Bibeln på svenska


På svenska finns ett flertal olika bibelöversättningar. Den äldsta kända tillhörde kung Magnus Eriksson. Den har dock gått förlorad och man vet inga detaljer om den. Nedan följer ett urval av de mest kända:

Officiella svenska översättningar och revisioner


Gustav Vasas bibel (1541)
Nya Testamentet utkom 1526
Gustav II Adolfs bibel (1618, nytryck av Gustav Vasas bibel med tillägg av versindelning m.m.)
Karl XII:s bibel (1703, revision av Gustav Vasas bibel)
1917 års kyrkobibel (1917)
Bibel 2000 (1999, officiell översättning för de flesta svenska kristna samfund)
NT 81 (1981, Nya Testamentet)
Tillägg till Gamla Testamentet (1986, Gamla Testamentets apokryfer)
Fil:Linköpings domkyrka, den 23 juni 2008, bild 1.jpgs norra sidoskepp. På latin står här delvis de ord som en av rövarna på Golgata påståtts ha sa till Jesus: ''Memento me cum veneris in regnum tuum (Herre, kom ihåg mig då du kommer i ditt rike).'' Det sägs vara den äldsta kända bibelinskriptionen i Sverige.]]

Äldre översättningar till andra språk


Förutom dess grundspråk, finns flera väldigt gamla översättningar av grundtexterna. Dessa skiljer sig oftast från de "grundtexter" vi har idag, vilket ibland fastställer att "grundtexten" förändrats.
Septuaginta (''De 70's (översättning)'', förkortas LXX = 70) från omkring 200 f.Kr. Den är en översättning från hebreiska till grekiska och omfattar Gamla Testamentet och ett antal Apokryfer.
''Tatianus' Diatessaron'', senare delen av 100-talet e.kr. Den äldsta syriska "översättningen" av Evangelierna, skrivna som en enda diskurs.
Den gammalsyriska översättningen, ''evangélion da-mepharreshé'', ''De åtskilda (evangelierna)'', i motsats till Diatessaron från 300-talet e.Kr. (manuskripten ''Curetonian Gospels'' och ''Syriac Sinaiticus'')
''Peshitta'', den vanligaste syriska översättningen.
''Vulgata'', latinsk översättning från år 405 e.kr.
Silverbibeln eller Codex Argenteus, gotisk översättning från runt år 400e.kr.
''Den sahidiska översättningen'', en koptiska översättning från ca 300 e.Kr.
Fil:The Inspiration of Saint Matthew by Caravaggio.jpg av Caravaggio (1602).]]

Referenser

Litteratur


Lietzmann, Hans, ''Från fornkyrkan''. Stockholm: 1935.
''The New Jerome Biblical Commentary''. Edited by Raymond E. Brown, Joseph A. Fitzmyer & Roland E. Murphy. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall 1999.
''Entre Galilée et l'Église : la Bible.'', Une mise au point. Étude. Joël COL. ISBN 2-9520299-0-3, AutoEdition Méguila, 2003.

Se även


Textkritisk bibelforskning
Bibelns tillkomst
Bibeln och historien
Bibelsyn
Bibelforskning
Bibelserien ''Tysk/Italiensk tv-serie baserad på Bibeln''
Profet
Messiasprofetior och Jesus
Studiebibel

Externa länkar


http://www.bibelsallskapet.se/ Svenska Bibelsällskapet
http://www.bibel.se/ Reformationsbibeln
http://www.bibeln.se/ Sök i Bibel 2000
http://www.folkbibeln.net/ Sök i Svenska Folkbibeln
http://www.biblegateway.com/ Sök i 1917 års översättning och Levande Bibeln, samt i biblar på 54 andra språk
http://www.bibeltemplet.net/bibelnonline Bibeln Online, Sökning i översättningarna 1917, Karl XII, King James
http://voxbiblia.se/ Voxbiblia. Lyssna på Bibel 2000 eller 3 engelskspråkiga biblar
Kategori:Bibeln
Kategori:Kristna skrifter
Kategori:Böcker som finns i fulltext på Internet
Kategori:Heliga skrifter i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga
Kategori:Kristendom
af:Bybel
als:Bibel
am:መጽሐፍ ቅዱስ
ang:Biblioþēce
ab:Абиблиа
ar:الكتاب المقدس
an:Biblia
arc:ܟܬܒܐ ܩܕܝܫܐ
ast:Biblia
gn:Tupã ñe'ẽngue ryru
ay:Biblia
az:Bibliya
bm:Bibulu
bn:বাইবেল
zh-min-nan:Sèng-keng
ba:Библия
be:Біблія
be-x-old:Біблія
bi:Baebol
bg:Библия
bar:Bibel
bo:གསུང་རབ།
bs:Biblija
br:Bibl
ca:Bíblia
cv:Библи
ceb:Bibliya
cs:Bible
ny:Baibulo
sn:Bhaibheri
tum:Baibolo
co:Bibbia
cy:Beibl
da:Bibelen
pdc:Biwwel
de:Bibel
dv:ބައިބަލް
dsb:Biblija
et:Piibel
el:Αγία Γραφή
en:Bible
es:Biblia
eo:Biblio
ext:Bíblia
eu:Biblia
ee:Biblia
fa:کتاب مقدس
fo:Bíblian
fr:Bible
fy:Bibel
fur:Biblie
ga:An Bíobla
gd:Bìoball
gl:Biblia
gan:聖經
ki:Biblia
gu:બાઇબલ
hak:Sṳn-kîn
ko:성경
ha:Baibûl
haw:Paipala
hy:Աստվածաշունչ
hi:बाइबिल
hsb:Biblija
hr:Biblija
io:Biblo
ig:Akwụkwọ Nsọ
ilo:Biblia
bpy:বাইবেল
id:Alkitab
ia:Biblia
ie:Bible
os:Библи
xh:IBhayibhile
zu:IBhayibheli
is:Biblían
it:Bibbia
he:ביבליה
jv:Alkitab
kl:Biibili
kn:ಬೈಬಲ್
ka:ბიბლია
csb:Biblëjô
kk:Таурат және Інжіл
kw:Bibel
rw:Bibiliya
rn:Bibiliya
sw:Biblia ya Kikristo
kg:Biblia
ht:Bib
ku:Încîl
ky:Библия
mrj:Библи
lad:Biblia
lo:ພະຄຳພີ
la:Biblia
lv:Bībele
lb:Bibel
lt:Biblija
li:Biebel
ln:Biblíya
lg:Baibuli
lmo:Bibia
hu:Biblia
mk:Библија
mg:Baiboly
ml:ബൈബിൾ
mt:Bibbja
mr:बायबल
xmf:ბიბლია
arz:الكتاب المقدس
ms:Alkitab
cdo:Séng-gĭng
mwl:Bíblia
mn:Библи
my:သမ္မာကျမ်းစာ
nah:Teōāmoxtli
na:Bibel
fj:Ai Vola Tabu
nl:Bijbel (christendom)
nds-nl:Biebel
ne:बाइबल
ja:聖書
no:Bibelen
nn:Bibelen
nrm:Bibl'ye
nov:Bible
oc:Bíblia
om:Kitaaba
uz:Muqaddas Kitob (Xristian Dinida)
pa:ਬਾਈਬਲ
pfl:Biewel
pag:Biblia
pnb:بائبل
pap:Beibel
koi:Библия
pms:Bibia
tpi:Baibel
nds:Bibel
pl:Biblia
pt:Bíblia
ty:Pipiria
ksh:Bibel
ro:Biblia
rm:Bibla
qu:Dyuspa Simin Qillqa
rue:Біблія
ru:Библия
sah:Биибилийэ
se:Biibbal
sm:'O le Tusi Pa'ia
sg:Bible
sc:Bibbia
sco:Bible
stq:Biebel
st:Bebele
nso:Bibele
sq:Bibla
scn:Bibbia
si:ශුද්ධවූ බයිබලය
simple:Bible
ss:LiBhayibheli
sk:Biblia
sl:Sveto pismo
szl:Biblijo
so:Kitaabka quduska
ckb:کتێبی پیرۆز
srn:Bèibel
sr:Библија
sh:Biblija
su:Alkitab
fi:Raamattu
tl:Bibliya
ta:விவிலியம்
te:బైబిల్
tet:Bíblia
th:คัมภีร์ไบเบิล
ti:መጽሓፍ ቅዱስ
tg:Таврот ва Инҷил
to:Tohitapu
chy:Ma'heónemôxe'êstoo'o
ve:Bivhili
tr:Kitab-ı Mukaddes
tk:Injil
tw:Twere Kronkron
uk:Біблія
ur:کتاب مقدس
ug:ئىنجىل
vec:Bibia
vep:Biblii
vi:Kinh Thánh
fiu-vro:Piibli
vls:Bybel
war:Bibliyá
wo:Biibël
wuu:圣经
yi:ביבל
yo:Bíbélì Mímọ́
zh-yue:聖經
diq:İncil
zea:Biebel
bat-smg:Bėblėjė
zh:聖經

Lista över bysantinska monarker

Lista över regerande kejsare och kejsarinnor av det Östromerska riket och senare bysantinska riket, från år 324 till år 1453, med rivalmonarker inkluderade.

Romerska kejsare


Konstantins dynasti


Konstantin den store år 324-337
Konstantin II (kejsare) år 337-340
Constans år 337-350
Constantius II år 337-361
Julianus Apostata år 361-363
Jovianus år 363-364
Valens år 364-378

Theodosius dynasti


Theodosius I år 379-395

Bysantinska kejsare


Theodosius dynasti


Arcadius år 395-408
Theodosius II år 408-450
Marcianus år 450-456

Leoninska dynastin


Leo I (romersk kejsare) år 457-474
Leo II (bysantinsk kejsare) år 474
Zeno (bysantinsk kejsare) år 474-475
Basiliskos år 475-476
Zeno (bysantinsk kejsare) år 476-491 (återinsatt)
Anastasios I år 491-518

Justinianska dynastin


Justinus I år 518-527
Justinianus I år 527-565
Justinus II år 565-578
Tiberios II år 578-582
Maurikios år 582-602
Fokas år 602-610

Herakleios dynasti


Herakleios år 610-641
Konstantin III (bysantinsk kejsare) år 641
Heraklonas år 641
Konstans II år 641-668
Konstantin IV år 668-685
Justinianus II år 685-695
Leontios år 695-698
Tiberios III år 698-705
Justinianus II år 705-711 (återinsatt)
Filippikos år 711-713
Anastasios II år 713-715
Theodosius III år 715-717

Isauriska eller syriska dynastin


Leo III (bysantinsk kejsare) år 717-741
Konstantin V år 741-775
Leo IV (bysantinsk kejsare) år 775-780
Konstantin VI år 780-797
Irene (bysantinsk kejsarinna) år 797-802
Nikeforos I år 802-811
Staurakios år 811
Mikael I Rangabe år 811-813
Leo V (bysantinsk kejsare) år 813-820

Amoriska eller frygiska dynastin


Mikael II år 820-829
Theofilos (kejsare) år 829-842
Mikael III år 842-867

Makedoniska dynastin


Basileios I år 866-886 (medkejsare med Mikael III under ett år)
Leo VI (bysantinsk kejsare) år 886-912
Konstantin VII Porfyrogennetos år 912-959
Romanos I Lakapenos år 920-944
Romanos II år 959-963
Nikeforos II Fokas år 963-969
Johannes I Tzimiskes år 969-976
Basileios II år 976-1025
Konstantin VIII Porfyrogennetos år 1025-1028
Zoë Porphyrogenita år 1028-1050
Romanos III Argyros, år 1028-1034
Mikael IV Paphlagonian år 1034-1041
Mikael V Calaphates år 1041-1042
Konstantin IX Monomachos år 1042-1055
Theodora Porphyrogenita år 1055-1056
Mikael VI Stratioticus år 1056-1057

Förkomnenska dynastin


Isak I Komnenos år 1057-1059
Konstantin X Ducas år 1059-1067
Mikael VII Ducas år 1067-1078
Romanos IV Diogenes år 1067-1071
Nikeforos III Botaniates år 1078-1081

Komnenska dynastin


Alexios I Komnenos år 1081-1118
Johannes II Komnenos år 1118-1143
Manuel I Komnenos år 1143-1180
Alexius II Komnenos år 1180-1183
Andronicus I Komnenos år 1183-1185

Angeliska dynastin


Isaac II Angelos år 1185-1195
Alexius III Angelos år 1195-1203
Alexius IV Angelos år 1203-1204
Isaac II Angelos år 1203-1204 (återinsatt; härskare tillsammans med Alexius IV)
Alexius V Ducas Murzuphlus år 1204

Lascariska dynastin (i exil i Nicaea)


Theodor I Lascaris år 1204-1222
Johannes III Ducas Vatatzes år 1222-1254
Theodor II Lascaris år 1254-1258
Johannes IV Lascaris år 1258-1261

Palaiologiska dynastin (återinsatt i Konstantinopel)


Mikael VIII Palaiologos år 1259-1282
Andronicos II Palaiologos år 1282-1328
Andronicos III Palaiologos år 1328-1341
Johannes V Palaiologos år 1341-1376
Johannes VI Cantacuzenos år 1347-1354 (medkejsare)
Andronicos IV Palaiologos år 1376-1379
Johannes V Palaiologos år 1379-1391 (återinsatt)
Johannes VII Palaiologos år 1390 (rivalkejsare)
Manuel II Palaiologos år 1391-1425
Johannes VII Palaiologos år 1399-1402 (rivalkejsare)
Johannes VIII Palaiologos år 1425-1448
Konstantin XI Palaiologos år 1449-1453

Se även


Romerska kejsare
Kategori:Bysantinska kejsare
Kategori:Listor över statschefer i icke längre existerande länder
als:Liste der byzantinischen Kaiser
ar:ملحق:قائمة الأباطرة البيزنطيين
an:Lista d'emperadors bizantins
bg:Император на Византия
bs:Spisak bizantijskih careva
br:Impalaerien Bizantion
ca:Llista d'emperadors bizantins
cs:Seznam byzantských císařů
cy:Rhestr Ymerodron Bysantaidd
de:Liste der byzantinischen Kaiser
et:Ida-Rooma keisrite loend
el:Κατάλογος Βυζαντινών αυτοκρατόρων
en:List of Byzantine emperors
es:Emperador bizantino
eo:Imperiestroj de la Bizanca Imperio
eu:Bizantziar agintariak
fa:فهرست امپراتوران بیزانس
fr:Liste des empereurs byzantins
fy:Keizers fan Byzantsium
gl:Lista de emperadores bizantinos
ko:비잔티움 제국의 황제
hy:Բյուզանդական կայսրերի անվանացանկ
hr:Dodatak:Popis bizantskih careva
id:Daftar kaisar Bizantium
ia:Lista de imperatores roman desde Heraclio
os:Византийы императортæ
it:Imperatori bizantini
he:קיסרי האימפריה הביזנטית
ka:ბიზანტიის იმპერატორების სია
ku:Lîsteya Împeratorên Bîzansê
lez:Византиядин императоррин сиягь
la:Index Imperatorum Constantinopolitanorum
lt:Sąrašas:Bizantijos imperatorių dinastijos
hu:Bizánci császárok listája
mk:Список на византиски императори
xmf:ბიზანტიაშ იმპერატორეფიშ ერკებული
arz:امبراطور بيزنطى
ms:Senarai maharaja Byzantine
nl:Lijst van Byzantijnse keizers
ja:東ローマ帝国の皇帝一覧
no:Liste over østromerske keisere
pl:Cesarze bizantyńscy
pt:Anexo:Lista de imperadores bizantinos
ro:Lista împăraților bizantini
ru:Список византийских императоров
simple:List of Byzantine Emperors
sk:Zoznam vládcov Byzantskej ríše
sl:Seznam bizantinskih cesarjev
sr:Списак византијских царева
sh:Popis bizantskih careva
fi:Luettelo Bysantin keisareista
tl:Talaan ng mga Emperador Bisantino
tr:Doğu Roma imparatorları listesi
uk:Візантійські імператори
ur:فہرست قیصر بازنطینی روم
zh:拜占庭皇帝列表

Buddhism


Fil:Buddha lantau.jpgstaty i Hong Kong.]]
Buddhism eller ''Buddha Dharma'' (Buddhas väg) är en praktisk livsstil, väg, inre vetenskap och religion med ursprung i Indien. Den buddhistiska traditionen inleddes för cirka 2500 år sedan av prins Siddhartha Gautama av Shakyaklanen. Prins Siddhartha nådde under intensiv meditation i Bodh Gaya, numera en liten ort söder om Gaya i Bihar, något som beskrivits som uppvaknande eller Nirvana och blev genom detta känd som en Buddha - någon som är helt fri från kognitiva och emotionella förvrängningar och som har nått perfekt kunskap. Därmed hade han frigjorts från det ändlösa kretslopp av födsel, åldrande, sjukdom och död, som alla varelser annars måste genomlida.
Anhängare av buddhismen tar sin tillflykt till "de tre juvelerna": Buddha ("den upplyste"), Dharma ("läran") och Sangha (buddhism) ("gemenskapen"). Viktigast av dessa tre anses vara dharman, vilken kan sammanfattas i de fyra nobla sanningarna. Dessa inkluderar (1) sanningen om lidande, (2) sanningen om orsaken till lidande, (3) sanningen om lidandets och dess orsakers upphörande, och (4) sanningen om vägen som leder till lidandets och dess orsakers upphörande. De första två sanningarna beskriver lidandet (samsara) och dess orsaker, och de sista två beskriver uppvaknande (nirvana) och dess orsaker.
Att praktisera dharman, innebär att engagera sig i de angivna träningarna. Dessa kan sammanfattas i "de tre träningarna": 1) etiskt leverne (shila), (2) meditativ stillhet (samadhi) och (3) insikt (prajna), vilka är gemensamma för alla buddhistiska skolor. Etiskt leverne innebär altruism livsstil och beteenden som grundar sig i viljan att andra (och en själv) ska uppleva lycka och frihet från illabefinnande. Meditativ stillhet innebär att lugna sinnet, odla stabil uppmärksamhet och medvetenhet. Träningen i insikt innebär att genom medveten observation undersöka kroppens, känslors, sinnet och fenomens tillstånd.
Insikt innebär en direkt förståelse av att (1) alla betingade fenomen är obeständiga (2) det som är besudlat (av girighet, aversion eller ovetande) är lidande (3) nirvana är fulländad frid och (4) alla ting är tomma, utan en självständig existens och utan ett själv.
Ordet "buddhism" som innehåller ändelsen -ism började användas i Europa under upplysningstiden av västerländska teologer. Inom Sanghan (den buddhistiska gemenskapen) talar man om "Buddha Dharma" eller namnger olika traditioner inom Buddhismen, man kan ofta i en konversation mellan två Buddhister höra dem säga: "Vilken lärare studerar du med?"

Utbredning


Idag är buddhismen majoritetsreligion i nästan hela Sydostasien (Indokina, inklusive Thailand) samt i Mongoliet, Tibet och i andra centralasiatiska områden som kontrolleras av Kina och i Sri Lanka (ön Ceylon). Större buddhistiska minoriteter finns i Indonesien, Japan, Kina, Malaysia, Singapore och på den Koreanska halvön. Buddhismen har även spridits till Europa, Amerika och Australien, medan den inte har fått något fotfäste i Afrika eller i Mellanöstern och den övriga muslimska världen. Antalet buddhister i världen uppskattades år 2000 till mellan 230 och 500 miljoner.
Sedan 1970-talet finns även västerländsk buddhism som sedan dess utvecklats till självständiga dharma-skolor i Europa och USA. Tongivande buddhistiska lärare som spritt Dharman till väst är bl.a. Chögyam Trungpa Rinpoche (Tibetansk), Shunryu Suzuki Roshi (Zen), Ajahn Chah (Therevada) och Thich Nhat Hanh (Vietnamesisk Zen). I dag finns det flera hundra västerländska buddhistiska lärare i många tusen buddhistiska centra som vuxit upp i Europa, USA, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

Buddha


Fil:Sermon in the Deer Park depicted at Wat Chedi Liem-KayEss-1.jpeg
Buddha är den titel som alla upplysta förvärvar. Den historiska personen Buddha syftar på grundaren Siddhartha Gautama. Han är även känd som Śākya-muni Buddha, "den vise eller vakne av Śākya-klanen".
Det finns många muntliga berättelser om Buddha men säkra fakta om hans liv är få. Enligt den gängse berättelsen - som till största delen inte finns i Tipitaka, utan har författats senare - föddes han i Śākyafamiljen (Shakyafamiljen), en välbärgad aristokratfamilj, i dess arvland i trakten av nuvarande Gorakhpur i gränstrakterna mellan Nepal och Indien, norr om Ganges. Det finns nu ett tempel på platsen i byn Rummindei (pali ''Lumbini'') i Nepal.
Det är framförallt fyra händelser/platser i Buddhas liv som har framhållits: hans födelse och ungdomsår i Lumbini/Kapilavastu, hans upplysning under bodhiträdet i Bodhgaya, hans första undervisning i Sarnath och hans död eller nirvana i Kusinagara. De fyra platserna förknippade med dessa händelser var redan under härskarkejsaren Asokas tid (273 f.Kr.-232 f.Kr.) viktiga pilgrimsmål. Buddhas liv som det berättas genom otaliga litterära och konstnärliga verk är religiösa berättelser (hagiografier) som har varit viktiga för buddhismens framgångsrika historia.

Theravada, Mahayana och Vajrayana


Två linjer av spridning har skett. Dels den sydliga Pali-baserade transmissionen, ''Theravada'' (de äldstes lära) och dels den nordliga Sanskrit-baserade transmissionen Mahayana (den stora vagnen/farkosten) som är en något senare inriktning. Therevada finner man bl.a. på Sri Lanka, i Myanmar (Burma), Thailand, Kambodja och Vietnam. Mahayana, den nordliga Sanskrit-baserade grenen som bl.a. inkluderar den tibetanska traditionen och Zen/Chan, finner man främst i Tibet, Nepal, Bhutan, Kina, Mongoliet, Korea och Japan men även i europeiska områden som Kalmuckien. Vajrayana är Indo-tibetanska metoder baserade på Mahayana som man främst finner i Tibet, Bhutan, Kina, norra Indien och Nepal.
Den mest noterbara skillnaderna mellan grenarna är att man i Mahayana inkluderar ett bredare perpektiv, där man inte enbart strävar mot upplysning för sin egen del, utan även för att alla andra varelser, som man håller lika högt som sin egen "kära mor". Tonvikt ligger därmed mer på medkänsla och kärleksfull vänlighet. Mahayana innebär även en fördjupad filosofisk förståelse av tings ontologiska tillstånd, med mer tonvikt på tomhet och avsaknaden av beståndsdelars inre essäns. Kärlek/medkänsla och insikt/visdom ses därmed som vingarna på en fågel - båda behövs. Mahayanabuddhisterna brukar därför något nedsättande kalla Pali-traditionen (Theravada) för ''hinayana'', vilket betyder ''"Den lilla vagnen/farkosten"'', eller "det smala perspektivet", vilket anspelar på att man enbart vill nå upplysning för sin egen del, och därmed inte kan uppnå fullt buddhaskap, utan enbart tillståndet av en s.k. Arhat. Det finns dock ingen konflikt mellan perspektiven, utan anses snarare vara ett stegvist fördjupande där de subtila skillnaderna erbjuder något olika vägar anpassade för olika personligheter och dispositioner.
Den tibetanska traditionen, som anses vara den mest helomspännande, inkluderar exempelvis alla tre yanas: Hinayana (Therevada), Mahayana och Vajrayana - där man inleder med träningen med Hinayana och fortsätter sedan till Mahayana. Vajrayana som betyder "Diamantvägen" eller "Blixtvägen" (vilket anspelar på dess direkthet) utgår från Mahayana, och är en avancerad och mer direkt metodik. I kontrast med både Therevada och Mahayana som bygger på en stegvis väg ackumulerad över flertalet livstider, är Vajrayana utformad för att nå upplysning i en och samma livstid. Det mest karaktäristiska för Vajrayana är att med direkt perception skära igenom det "vanliga" upplevandet och vila i sinnets naturliga tillstånd - fritt från alla konstruerade koncept och referenspunkter. För att underlätta detta inkluderas en mängd tekniker så som bl.a. manipulation av kroppens energiströmmar, åkallan av upplysta varelsers välsignelser, en nära och tät relation till sin lärare och en "ren perception" där alla intryck, andra och en själv ses som perfekta och fulländade och som buddhanaturens spontana uttryck.
Dalai Lama är förmodligen den mest kände mahayana/vajrayana buddhisten. En stor gren inom mahayanabuddhism med starka monoteism inslag är ''amidismen'' (''shinbuddhismen'' ''Det västra paradiset'' eller ''Det rena landet'').

Viktiga begrepp

Karma och pånyttfödelse


Karma är ett begrepp som kan spåras tillbaka till Upanishaderna. Enligt denna tanke genererar goda gärningar god karma och onda gärningar ond karma, vilket i sin tur bestämmer vad en människa återföds som i nästa "återtillblivelse". Karma anses svårgreppbart, men kan mycket förenklat beskrivas i form orsak-verkan förhållande som styrs av djupt rotade emotionella och kognitiva reaktionsmönster. När ett fastklamrande till ett "jag" finns skapas karma: god, neutral eller ond.
Det slutliga målet i buddhismen är att uppnå ett upplyst stadium, Buddha (titel), som har transcenderat karma (gott/ont/neutralt) och som avslöjar sinnets naturliga medkänsla, visdom och extas - ''Nirvana''. När individen har kommit dithän kommer ingen mer karma att produceras (varken positiv eller negativ)och därmed finns det inget som ger upphov till ytterligare återfödelser.
Buddha Dharma avsäger sig extremerna självspäkelse och frosseri, och lyfter fram balans och medelväg som det mest hälsosamma.

De fyra sanningarna


De fyra sanningarna är de uttalade satserna om lidandets (dukkha) orsak och dess upphävande. Enligt skrifterna undervisade Buddha om de fyra ädla sanningarna i sin första predikan. De anses ofta innehålla det väsentligaste och den innersta naturen i Buddhas läror.
De fyra sanningarna är:
"Det finns lidande i världen",
"orsaken till lidandet är begäret",
"begäret kan och måste utplånas",
"vägen till att släcka begäret är den Åttafaldiga vägen".

Uppfattningar om den högsta verkligheten


Enligt skrifterna vägrade Buddha under sin livstid att svara på ett flertal metafysiska frågor. Angående ämnen huruvida världen är evig eller förgänglig, begränsad eller obegränsad, om enhet eller separation av kropp och själ eller liknande, var Buddha bestämt stum. De flesta buddhister är överens, till en högre eller lägre grad, att ord är otillräckliga för att beskriva målet.

Upplysning


Alla traditionella buddhister håller med om att Gautama Buddha inte var den ende Buddha; det lärs generellt ut att det funnits många tidigare 'Buddha' och att det kommer träda fram andra 'Buddha' i framtiden också.
Inom Mahayana tenderar man att inte se Buddha som blott människa, utan som en jordisk återgivning av en evig, ändlös och allestädes närvarande varelse, utöver området och räckhåll för eftertanke, och som inte kan omfattas med mänskligt förstånd. I vissa Mahayana-skolor betraktas Buddha, Dharma och Sangha (buddhism) som ett; alla tre ses som den evige 'Buddha'.

Utövande av buddhism


Hängivenhet


Tillflykt till de tre juvelerna


Det första steget inom de flesta former av buddhism fordrar traditionellt att ta sin tillflykt - som underlag för sitt religiösa utövande - till ''de tre juvelerna''. Tibetansk buddhism lägger ibland till en fjärde tillflykt, till Lama (munk).
De tre juvelerna är:
Buddha – titeln för dem som funnit upplysning liknande Gautama Buddha.
Dharma (Pali: Dhamma) – läran och lagen förklarad av Buddha.
Sangha – den gemenskap som buddhistiska klostermunkar eller nunnor upprätthåller, den enhet som råder mellan människor som sida vid sida anstränger sig för de olika stadierna av upplysning.

Buddhistisk etik


De dygder och regler som förespråkas i buddhismen är visserligen snarlika de som finns i uppenbarelse (zoroastrism, judendom, kristendom, islam, bahá'í) – att inte döda, inte stjäla, inte ljuga, osv – men målsättningen är inte densamma. I uppenbarelsereligionerna handlar det om att undvika Synd eftersom människan en dag ska stå till svars inför Gud. I buddhismen ges föreskrifter/regler till människorna för att de ska kunna generera så mycket bra karma och så lite dålig karma som möjligt. Det är alltså inte fråga om mängden synder på samvetet, utan om konstruktiva (förtjänstfulla) eller destruktiva (icke förtjänstfulla) handlingar - de som leder till lycka och de som leder till det motsatta. Dessa råd är också självpåtagna och praktiseras endast av dem som åtagit sig att göra det, för sitt eget och alla levande varelsers bästa.
De fem vanligaste buddhistiska föreskrifterna (reglerna) är :
# Att inte döda - utan värna allt liv
# Att inte ta det som inte är givet - utan respektera andras ting
# Att inte ägna sig åt olämplig sexualitet - utan vara omtänksam och ansvarsfull
# Att inte ljuga - utan att tala sanning
# Att inte orsaka att andra människor missbrukar droger, eller själv missbruka dem - utan hålla sinnet klart
Sedan finns även:
# Att inte tala om andras fel - utan vara förstående och medkännande
# Att inte upphöja sig själv och nervärdera andra - utan övervinna egna brister
# Att inte undanhålla andlig och materiell hjälp - utan fritt ge när så behövs
# Att inte hänge sig åt vrede - utan vara överseende
# Att inte smutskasta de tre juvelerna - utan upprätthålla dem
De fem första är traditionellt avsedda för lekmän men man kan även ta till sig de fem senare, då de som är monaster praktiserar så många som 227 regler. De tio reglernas främsta egenskap är att den som praktiserar dem väl förr eller senare får ett tankeliv fritt från lidande eftersom de handlingar som undviks är de vanligaste orsakerna till lidande. Ett sinne fritt från lidande är ett sinne som har en bättre meditativ förmåga, en bättre förmåga att någon gång uppnå nirvana. Moral på pali heter sila och betyder disciplin. En disciplin är här menat som förmågan att följa övningen som man bestämt sig för att praktisera.
Det skall också noteras att reglerna i grunden inte är dogmatiska, det finns undantag från de flesta, fast det är rekommenderat att så gott som möjligt följa dem då de så gott som alltid leder till det bästa så länge sinnet är fritt från negativa handlingar när reglerna följs.

Klosterliv


Fil:11 Monks Chanting.jpg vid en bröllopsceremoni i Thailand.]]
Pratimoksha (Sanskrit, motsvarande pali ''pati-mokkha'') är en buddhistisk religiös text innehållande vissa ordensregler för munkar och nunnor.
Ordet betyder egentligen (som adjektiv avledning av ett substantiv ''pratimoksha'' "befrielse, absolution, avlösning") "hörande till avlösning", som substantiv "avlösningsformulär". Ursprungliga anordningen av texten var egentligen ett frågeformulär (biktformulär), enligt vilket de buddhistiska munkarna och nunnorna på vissa regelbundna tider skulle utfrågas om iakttagandet av vissa för dem gällande regler, på grund varav de kunde erhålla avlösning.
Nunnor och munkar måste följa alla buddhismens 227 klosterregler, så som de författades av Buddha. Till exempel får de inte:
äta efter middagstid, se tv och spela poker
ägna sig åt musik, dans eller andra världsliga nöjen,
pryda sig,
sova i en bred säng
ta emot guld, silver eller annat av värde.
De enda ägodelar de får ha är:
två livklädnader,
en nål och ett bälte av tyg,
en tiggarskål,
en rakkniv
en vattensil

Meditation


Meditation är en systematiskt använd psykisk och kroppslig teknik som innebär fokusering och koncentration kombinerad med avspänning. Det finns olika former av meditation men meningen är att man ska få stopp på sina tankar, lyssna inåt och att stilla sitt sinne.
Vipassana (pali) eller vipaśyanā (विपश्यना, sanskrit), 'insikt', är en meditationsteknik som sägs härstamma från Buddha och ha utövats i 2&nbsp;500 år.
När meditatören väl uppnår en stark och kraftfull koncentration (Dhyana) är hans sinne redo att framtränga och vinna insikt om den ultimata verklighetens natur, för att sedan slutligen frigöras från allt lidande.

Visdom


Prajña (sanskrit) eller paññā (pali) är den visdom som kan utsläcka lidandet och medföra bodhi (uppvaknande).
I början nås visdom på en föreställningsmässig nivå genom att lyssna på predikningar, läsa, studera och ibland recitera buddhistiska texter och engagera sig i samtal.
Den som inte vet talar , den som vet talar inte

Zen


Fil:Koshoji.jpg i Kyoto, Japan.]]
Zen (kinesiska/kanji/hanja: 禅) är en gren av Mahayana som uppstod i Kina på 500-talet, enligt traditionen av den indiske munken Bodhidharma vid Shaolintemplet, och därifrån spred sig till närliggande länder. Till övriga delar av världen har zen spritt sig framförallt från Japan efter andra världskriget och ordet zen är just det japanska uttalet av det kinesiska tecken, chan 禅, som användes för att översätta sanskritordet dhyana, "meditation".
Zenbuddhismen menar att man kan nå ''satori'' (”upplysning” på japanska) genom zazen (zenbuddhismens sittande meditation) men även andra metoder finns, exempelvis suizen (flöjtspelsmeditation). Zenmästare kallas de andliga ledare som ska vägleda zenbuddhistiska utövare till upplysning. Två berömda japanska zenmästare är Hakuin och Dogen.
Målet med zen är att finna sin Buddhanatur, vilket för enkelhetens skull kan liknas vid upplysningen inom buddhismen. Detta stadium uppnås när man ser in i sin ursprungliga natur, varpå man automatiskt ser det sanna i hela universum och i naturen. Men för att nå detta mål krävs en hel del ansträngning, både fysisk och mental.

Tantra


Tantra (sanskrit, eg. "varp", "ränning" till en väv; sedan "grundlag", "norm", slutligen "lära", "lärobok"), är namnet på en del religiös-Litteratur verk, i vilka mystik och magi spelar huvudrollen. De bildar en huvudgrupp av de ritualböcker, som tillhör den senare hinduismens mystik. Från och med 600-talet fick denna mystiska praxis insteg i den så kallade nordliga buddhismen (mahayana) och därmed även i den form därav, som benämns den tibetanska lamaismen. Det tibetanska tantra (tibetanska ''rgyud'') bildar den sjunde avdelningen av lamaismens kanon (skrift) (Kanjur, äldre Kaigyur) omfattande 22 band, som innehåller beskrivningar av olika gudomliga väsen, anvisning till anordnande av mandalas (cirklar) till att motta eller uppfånga dessa gudomar, vidare offer, böner, hymner, trollformler samt avhandlingar om astronomi, astrologi, kronologi, medicin och naturfilosofi. Tantraläran studeras vid de tibetanska högskolorna i förbindelse med de
filosofisk-metafysiska lärorna.

Historia


Fil:Asoka Kaart.gif vid tiden för Indiens första kejsare, Ashoka (273 f.Kr.-232 f.Kr.).]]
Buddhismen leder sitt ursprung från en av de många Frälsare och ordensstiftare, som uppstod i Indien i världssmärtans tidevarv, när den högre andliga kulturen och den djupare självkunskapen gjort den gamla offerreligionen och den spekulation, som anslöt sig därtill, otillräcklig för andens behov. De flesta av dessa ordensstiftares verk har spårlöst försvunnit. Av de mer betydande har jaina-sekten, som fanns före Buddha och ännu fortlever, för Indiens religionshistoria haft en med buddhismen jämförlig vikt. Buddhismen ensam har fått världshistorisk betydelse. Förklaringen därtill torde till stor del böra sökas i stiftarens personlighet.
Buddhismens utveckling kan delas in i tre tidsperioder.
# 550 f.Kr–450 f.Kr. Buddhas livstid.
# 450 f.Kr–100 e.Kr. Ashoka krigade och tog alla kungadömen och enade Indien. Han fick då samvetskval och bestämde att Indien skulle vara buddhistiskt och han bildade buddhistiska skolor.
# 100 e.Kr–700 e.Kr. Under denna period sprids buddhismen.
Buddhismen växte hastigt, och fanns redan under Buddhas tid i stora delar av norra Indien. Buddhismen vände sig redan under Siddhartha Gautamas levnad till både kvinnor och män vilket var ytterst ovanligt i kastsamhällets Indien. Även utan att bli munk eller nunna kunde man sluta sig till orden och understödja den, liksom förhållandet är med Tertiarer inom franciskanerorden, den företeelse inom kristendomen, som erbjuder de flesta jämförelsepunkterna med buddhismen.
Buddhismen dog under 1100-talet praktiskt taget ut i de trakter där den uppstått. Flera samverkande orsaker bidrog till detta; dels tillhörde det ledande skiktet i Indiens historia: Guptadynastin i allmänhet Vishnusekten inom hinduismen; dels inkorporerade den mycket anpassningsbara hinduismen snart Buddha i sin gudalära, så att Buddha omnämndes som en av Vishnus avatarer (inkarnationer); dels gav den turkiska muslimska invasionen och förstörelsen av Nalanda år 1193 under ledning av Bakhtiyar Khilji den slutliga dödsstöten till buddhismen i norra Indien.
Men samtidigt som buddhismen sakta dog ut i sitt ursprungsland spred den sig runt om i Asien. I länder som Tibet, Kina, Mongoliet och Japan i norr och Burma, Thailand, Kambodja, Sri Lanka och Vietnam i söder blev buddhismen en ledande religion, om än inte ensam.
Sedan den indiska självständigheten från Storbritannien 1947 har buddhismen sett ett starkt återuppvaknande i Indien. De Dalit ledare, tillika den indiska författningens huvudförfattare, Babasaheb Ambedkar, avsvor sig då hinduismen och övergick till buddhismen. Många andra kastlösa följde hans exempel och antalet buddhister i landet steg snabbt från några hundratusen till flera miljoner.

Buddhalegenden


Siddharta Gautama föddes troligen 563 f.Kr. i Nepal Lumbini . Hans far var en furste så Siddharta Gautama växte upp i lyx och överflöd. Men vid 29 års ålder fick han för första gången se en åldring, en sjuk och en död. Han hade inte sett något sådant förut, då hans far skyddat honom från obehagliga upplevelser. Det var vid denna tidpunkt han insåg att varken livet eller rikedom är något som finns för evigt. Efter detta träffade han en munk som tog avstånd från livets förgängliga värden. Siddharta Gautama beslöt sig för att följa munkens exempel och lämnade sitt hem, fru och son för att leva i askes. Efter sex år av umbärande tyckte han att han ändå inte fick någon visdom. Så han lämnade sina lärare och vänner för att ensam ägna sig åt meditation. Efter en tid när han satt och mediterade under ett fikonträd vid floden Ganges förstod han livets mening. Han blev ”upplyst” (Buddha (titel)). När han hade blivit Buddha kom han underfund med att han inte kunde behålla all sin kunskap för sig själv. Så han började predika för sina vänner. Denna predikan höll han nära Benares vid Ganges. De munkar som hörde på Buddhas predikan blev även hans första lärjungar. Efter en tid fick han fler och fler lärjungar och detta blev det första munksamfundet.
Den senare traditionen utrustade Buddhalegenden med allt flera underbara drag och indelade den i tolv stycken:
1-3. Hans övernaturliga födelse och dess förhistoria (hans mor hette ''Maya'', fadern ''Suddhodhana'').
4. Barnets underbara begåvning.
5. Äktenskap med Yasodhara och sonen Rahulas födelse.
6. I känslan av livets lidande och förgänglighet lämnar Siddharta hemmet för att bli eremit.
7. Han besöker berömda lärare, sedan asketerna i skogen vid floden Neranjara i Magadha, där han hänger sig åt stränga späkningar.
8. Mara den onde Jordberörargesten honom.
9. Upplysningen (bodhi) om frälsningen gick upp för hans själ, där han satt under ett träd vid Neranjaras strand, som därefter kallas Bodhiträdet.
10. Predikan i Benares inleder hans långa förkunnelse, lärjungar sluter sig till honom.
11. Buddhas sista månader och död i Kusinara, norr om Ganges.
12. Likbegängelse; reliker uppsamlas och fördelas.
Den senare legenden inklämmer i punkt 11 hela den offentliga verksamheten, som omfattade mer än fyrtio år och som samlade tusenden i uppmärksamhet eller rent av i hängiven anslutning omkring hans persons och hans ords tjusningskraft. Trots den legendariska utsmyckningen kan man i berättelsen om Buddhas liv urskilja det, som utgjorde hans originalitet.

Buddhistiska texter


Tripitaka, pali, "De tre korgarna", är beteckningen på theravadabuddhismens textkanon. Andra buddhistiska riktningar har liknande skriftsamlingar, som bland annat innehåller Tripitakas andra korg:
# Palikanon Tripitaka, som är helig för theravadaskolan.
# Den buddhistiska sanskritkanon (sanskrit ''Tripitaka''), som är helig för mahayanaskolan. Denna har sedan länge gått förlorad men hann innan dess läggas till grund för
## Ta tsang ching (Den kinesiska Tripitaka), som är helig för kinesisk och japansk buddhism, och
## Kanjur (den tibetanska Tripitaka), som är helig för tibetansk buddhism.
Den palispråkiga Tripitaka består av tre delar:
# ''Vinaya-pitaka'' - disciplinkorgen; innehåller, förutom en biografi över Buddha och annat berättande material, främst munkarnas och nunnornas disciplinregler.
# ''Sutta-pitaka'' - Sutra korg; innehåller Buddhas och hans främsta lärjungars undervisning i form av föreläsningar och samtal, samt verser, aforismer och liknande.
# ''Abhidhamma-pitaka'' - den rena lärans korg; innehåller en detaljerad analys av buddhismens psykologi, framställd i torr stil utan de båda första korgarnas litterära utsmyckningar.

Se även


Dharmiska religioner
Tipitaka, angående skriftkanon
Kinesiska buddhismens skriftkanon
Kanjur
Tanjur
Sthaviravada, Mahasanghika, Pudgalavada, Sarvastivada, Sautrantika, Vibhajavada, Mahisasaka, Dharmaguptaka, Theravada, Hinayana, Mahayana, Madhyamika, Yogacara, Rena Landet, Satyasiddhi, Zen, Tendai, Kegon, Vajrayana, Shingon, tibetansk buddhism, Nichiren angående buddhistiska inriktningar
De tre juvelerna
Trossamfund
Sri Dalada Maligawa
Shorinjikempo
Buddhologi
Buddhism i Sverige

Referenser

Litteratur


Fil:Flag of Buddhism.svg 1880 och hissades för första gången på Sri Lanka 1885.]]
Anna Bornstein (1988) ''Dalai lama och den buddhistiska vägen''. Täby: Larsons Förlag.
Stefan Einhorn (1998) ''En dold Gud''. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Ewald, S. m. fl. (1996) ''Religionslexikonet''. Stockholm: Bokförlaget Forum.
Gombrich, Richard F. (2006), ''Theravada Buddhism. A Social History from Ancient Benares to Modern Colombo''. 2nd ed. London: Routledge.
Jacobsen, Knut A. (2002), '''Buddhismen. Kultur, historia, tradition''. Stockholm: Natur och Kultur.
Jensen, T, Rothstein, M. & Sørensen, J. (red) (1996) ''Religionshistoria''. Nora: Nya Doxa.
Kulananda (1998) ''En vägledning till buddhismen''. Stockholm: Svenska Förlaget.
Åke Ohlmarks (1963) ''Buddha talade och sade''. Stockholm: Forum.
Sirander, M. (1973) ''Dharma, Sangha''. Buddistiska förlaget.
Strong, John S. (2001), ''The Buddha. A Short Biography''. Oxford: Oneworld.
Williams, Paul (2000), ''Buddhist Thought. A Complete Introduction to the Indian Tradition''. London: Routledge.
Williams, Paul (red.) (2005). ''Buddhism: Critical Concepts in Religious Studies'', 8 volymer. London: Routledge.

Externa länkar


Kategori:Buddhism
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
af:Boeddhisme
als:Buddhismus
ang:Būddendōm
ar:بوذية
an:Budismo
frp:Boudismo
as:বৌদ্ধ ধৰ্ম
ast:Budismu
az:Buddizm
bn:বৌদ্ধ ধর্ম
bjn:Buddha
zh-min-nan:Hu̍t-kàu
map-bms:Agama Buddha
ba:Буддизм
be:Будызм
be-x-old:Будызм
bcl:Budismo
bi:Budisim
bg:Будизъм
bar:Buddhismus
bo:ནང་བསྟན།
bs:Budizam
br:Boudaegezh
ca:Budisme
ceb:Budismo
cs:Buddhismus
co:Buddisimu
cy:Bwdhaeth
da:Buddhisme
de:Buddhismus
et:Budism
el:Βουδισμός
en:Buddhism
es:Budismo
eo:Budhismo
eu:Budismo
fa:بوداگرایی
hif:Buddhism
fo:Buddisma
fr:Bouddhisme
fy:Boedisme
fur:Budisim
ga:An Búdachas
gd:Buddhachd
gl:Budismo
gan:佛教
gu:બૌદ્ધ ધર્મ
hak:Fu̍t-kau
xal:Бурхн Багшин ном
ko:불교
hy:Բուդդայականություն
hi:बौद्ध धर्म
hr:Budizam
io:Budismo
ilo:Budismo
bpy:বৌদ্ধ লিচেত
id:Agama Buddha
ia:Buddhismo
ie:Budhisme
os:Буддизм
zu:UbuBudha
is:Búddismi
it:Buddhismo
he:בודהיזם
kn:ಬುದ್ಧ
ka:ბუდიზმი
kk:Буддизм
kw:Bouddhisteth
sw:Ubuddha
ht:Boudis
ku:Budîzm
ky:Бурканчылык
lad:Budizmo
lez:Буддизм
lo:ພຸດທະສາດສະໜາ
la:Buddhismus
lv:Budisms
lb:Buddhismus
lt:Budizmas
lij:Buddiximo
li:Boeddhisme
jbo:bu'ojda
lmo:Budiism
hu:Buddhizmus
mk:Будизам
ml:ബുദ്ധമതം
mt:Buddiżmu
mr:बौद्ध धर्म
arz:بوذيه
mzn:بودیسم
ms:Agama Buddha
mwl:Budismo
mn:Бурханы шашин
my:ဗုဒ္ဓဘာသာ
nl:Boeddhisme
nds-nl:Boeddhisme
ne:बौद्ध धर्म
new:बुद्ध धर्म
ja:仏教
pih:Budism
no:Buddhisme
nn:Buddhismen
nov:Budisme
oc:Bodisme
or:ବୌଦ୍ଧ ଧର୍ମ
uz:Buddizm
pa:ਬੁੱਧ ਧਰਮ
pnb:بدھ مت
pap:Budismo
ps:بوديزم
km:ព្រះពុទ្ធសាសនា
tpi:Budisim
nds:Buddhismus
pl:Buddyzm
pt:Budismo
ro:Budism
qu:Budismu
rue:Будгізм
ru:Буддизм
sa:बौद्धदर्शनम्
sc:Buddhismu
sco:Buddhism
nso:Sebuda
sq:Budizmi
scn:Buddismu
si:බුදු දහම
simple:Buddhism
sk:Budhizmus
sl:Budizem
sr:Будизам
sh:Budizam
su:Agama Buddha
fi:Buddhalaisuus
tl:Budismo
ta:பௌத்தம்
tt:Буддизм
te:బౌద్ధ మతము
th:ศาสนาพุทธ
tg:Дини Буддои
tr:Budizm
uk:Буддизм
ur:بدھ مت
ug:بۇددا دىنى
vec:Budhismo
vep:Buddizm
vi:Phật giáo
fiu-vro:Budism
zh-classical:佛教
war:Budhismo
wuu:佛教
yi:בודהיזם
yo:Ẹ̀sìn Búddà
zh-yue:佛教
bat-smg:Budėzmos
zh:佛教

Berg


Fil:Matterhorn Riffelsee 2005-06-11.jpg på gränsen mellan Schweiz och Italien]]
Ett berg en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning med en höjdvariation från några tiotal meter (dock ofta definierad som överstigande 600 meter) till flera tusen meter. Ordet används framförallt om delar av bergskedja
De flesta av jordens berg har bildats genom plattektonik processer och finns längs med gränserna för nuvarande eller tidigare plattgränser.
Större delen av jordens berg finns på havsbotten. På land upptar bergen 24 procent av ytan: 52 procent av Asien, 25 procent av Europa, 3 procent av Afrika, 17 procent av Australien, 36 procent av Nordamerika och 22 procent av Sydamerika.

Karakteristik


Bergens höjder gör att topparna kan ligga i högre, kallare lager i atmosfären. De drabbas ofta av glaciärbildning och erosion genom frost. Det är detta som skapar bergens pyramidform. Vissa berg har glaciärsjöar, som skapas av smältande glaciärer, dessa är vanliga i Bhutan, där finns omkring 3000 glaciärsjöar.
Höga berg har ofta ett väldigt skilt klimat på toppen jämfört med vid foten av berget, vilket gör att djur- och växtliv kan skilja sig åt vid olika höjder. En viss växt kan exempelvis bara växa vid en viss höjd, varken över eller under, vilket ofta leder till att unika arter förekommer på bergssidor. Extrema fall kallas himmelsöar. Molnskogar är skogar på bergssluttningar som attraherar fukt från luften, vilket skapar ett unikt ekosystem.
Berg lämpar sig normalt inte för mänsklig bosättning, då vädret är hårt, tillgången på föda är dålig och det oftast inte finns några möjligheter för jordbruk. Vid mycket höga höjder är det dessutom mindre syre i luften, och sämre skydd mot ultraviolett strålning. Höjdsjuka drabbar mer än hälften av alla lågländare som tillbringar mer än ett par timmar på en höjd över 3500 meter. Även om folk som länge bott på höga höjder anpassat sig, är nyfödda i genomsnitt 100&nbsp;gram lättare per 1000 meter högre över havet.
De flesta av världens berg bibehåller sin naturliga form. Detta tillsammans med den utsikt de ofta erbjuder gör att bergsklättring blir allt mer populärt. Även alpin skidsport utförs på berg.

Höjder


:''För utförlig data på olika berg, se Lista över berg.''
Bergshöjder definieras ofta i meter över havet, där havet syftar på medelhavsnivån. Himalaya står i genomsnitt 5&nbsp;000 meter över havet, Anderna 4&nbsp;000, och de flesta andra bergskedjor mellan 2&nbsp;000 och 2&nbsp;500 meter över havet.
Världens högsta berg är Mount Everest, som når 8&nbsp;848 meter över havet, berget står i Himalaya. Det går också att definiera höjd på andra sätt. Exempelvis är vulkanen Chimborazo i Ecuador 6&nbsp;272 meter högt men är å andra sidan det berg som når längst ifrån jordens mittpunkt. Detta eftersom berget ligger nära ekvatorn och jorden är som vidast just där. Det berg som når högst från sin fot är Mauna Kea på Hawaii, vars topp når 10&nbsp;203 meter ovanför foten på bottnen av Stilla havet.
Det högsta kända berget i Solsystemet är Olympus Mons. Det står på Mars (planet) och är omkring 27&nbsp;000 meter högt räknat från basen.

Världens högsta berg


Det finns 14 berg i världen som är 8&nbsp;000 meter över havet eller högre.

Kontinenternas högsta berg


Det tvistas en hel del om hur Världsdelar och kontinenter är uppdelade geografiskt och vad som hör vart här på jorden. Därför är listan som följer inte allmänt accepterad, dock är det den lista som Guinness rekordbok satt.

Se även


Sten
Kulle
Fjäll
Urberg
Kraton
Geologi
Geografi
Bergskedjor
Lista över berg
Lista över bergskedjor

Externa länkar


Kategori:Berg
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
ace:Gunong
af:Berg
am:ተራራ
ang:Beorȝ
ar:جبل
an:Montanya
arc:ܛܘܪܐ
ast:Monte
az:Dağ
bn:পর্বত
bjn:Gunung
zh-min-nan:Soaⁿ
ba:Тау
be:Гара
be-x-old:Гара
bg:Планина
bs:Planina
br:Menez
ca:Muntanya
cv:Ту
cs:Hora
sn:Gomo
cy:Mynydd
da:Bjerg
de:Berg
nv:Dził
et:Mägi
el:Βουνό
eml:Muntâgna
en:Mountain
es:Montaña
eo:Monto
eu:Mendi
fa:کوه
hif:Pahaarr
fr:Montagne
fy:Berch
ga:Sliabh
gd:Beinn
gl:Montaña
gan:山
glk:کو
ko:산
hy:Լեռ
hi:पर्वत
hr:Planine
io:Monto
bpy:মোন্টানহা
id:Gunung
zu:Intaba
is:Fjall
it:Montagna
he:הר
jv:Gunung
kk:Тау
kn:ಪರ್ವತ
ka:მთა
rw:Umusozi
sw:Mlima
ht:Mòn
lbe:Зунтту
lez:Сув
la:Mons
lv:Kalns
lb:Bierg
lt:Kalnas
ln:Ngómbá
jbo:cmana
lmo:Muntagna
hu:Hegy
mk:Планина
mg:Tendrombohitra
ml:പർവ്വതം
xmf:გვალა
ms:Gunung
mn:Уул
my:တောင်
nah:Tepētl
nl:Berg (aardrijkskunde)
cr:ᐧᐊᔒ
ne:पहाड
ja:山
ce:Lam
no:Fjell
nn:Fjell
nrm:Montangne
oc:Montanha
uz:Togʻ
pa:ਪਹਾੜ
pi:पब्बतो
pnb:پعاڑ
ps:غر
nds:Barg
pl:Góra
pt:Montanha
ro:Munte
rm:Muntogna
qu:Urqu
ru:Гора
sah:Хайа
sa:पर्वताः
sq:Mali (gjeografi)
scn:Muntagna
simple:Mountain
sk:Vrch (vyvýšenina)
sl:Gora
so:Buur
sr:Планина
sh:Planina
su:Gunung
fi:Vuori
tl:Bundok
ta:மலை
roa-tara:Mundagne
te:పర్వతం
th:ภูเขา
tg:Кӯҳ
chr:ᎣᏓᎸᎢ
tr:Dağ
tk:Dag
uk:Гора
ur:پہاڑ
za:Bya
vi:Núi
zh-classical:山
war:Bukid
wo:Tangor
wuu:山
yi:באַרג
zh-yue:山
diq:Ko
bat-smg:Kalns
zh:山

Biologi


Fil:Conopidae fg1.jpg
Biologi är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi. Biologi är ett brett ämne som innehåller många förgreningar, ämnen och discipliner. Bland de viktigaste ämnena är de fem samlande principerna som kan sägas vara den moderna biologins fundamentala axiomer. Dessa är cellteorin, att evolution, att gen, att homeostas och att energi.
Biologins underdiscipliner erkänns på grundval av skalan som organismer studeras på och metoderna som används för att studera dem. Biokemi utforskar livets rudimentära kemi, molekylärbiologi studerar biologiska molekylsystems komplexa interaktioner, cellbiologi utforskar allt livs grundläggande byggstenar; cellen; fysiologi utforskar vävnadernas, organernas och organsystemens fysiska och kemiska funktioner och ekologin utforskar hur olika organismer interagerar och associerar med sin omgivning. Den som forskar i biologi kallas för biolog.

Historia


Begreppet biologi, i modern bemärkelse, började introduceras från omkring mitten av 1700-talet och i början av 1800-talet användes det av framstående vetenskapsmän som Jean-Baptiste de Lamarck. Gregor Mendel och Charles Darwin är andra framstående personer som bidragit mycket till biologins utveckling. Redan på 600-talet f.Kr frågade sig dock den grekiske filosofen Thales från Miletos var livet kom ifrån. Det svar han kom fram till på den frågan grundat på sina observationer var enligt Aristoteles eftermäle om honom vatten.
Fil:Tree of life by Haeckel.jpgs livsträd (1879)]]
Termen biologi i dess moderna betydelse verkar ha introducerats utan hjälp av varandra av Karl Friedrich Burdach (1800), Gottfried Reinhold Treviranus (''Biologie oder Philosophie der lebenden Natur'', 1802), och Jean-Baptiste Lamarck (''Hydrogéologie'', 1802). Ordet kommer från grekiskans βίος, "bios" ("liv") och suffixet λογία, "logia" (studerande av).
Även om biologi i dess moderna form är en relativt ny utvecklingen har vetenskaper som är relaterade till och inkluderade inom det studerats sedan antiken. Naturfilosofi studerades så tidigt som i de antika civilisationerna Mesopotamien, Egypten, Indiska subkontinenten och Kina. Den moderna biologins ursprung och ansatser att studera naturen brukar ofta spåras tillbaka till antikens Grekland. Aristotle var den som bidrog mest till utvecklingen av biologin. Hans Historia Animalium och andra verk där han visade naturalism är speciellt viktiga, tillsammans med senare empiriska arbeten som fokuserade på biologiska orsaker och livets mångfald. Aristotles företrädare vid lyceumet, Theophrastus, skrev en serie böcker inom botanik som kvarstod som de viktigaste bidragen från antiken till växtvetenskapen, och även in i medeltiden. Märkbara framsteg i forskningen och utvecklingen av biologin befrämjades genom försöken av muslimska läkare som den afro-arabiska lärde mannen al-Jahiz (781-869) i zoologi, den kurdiska biologen Al-Dinawari (828-896) i botanik, och den perser läkaren Muhammad ibn Zakarīya Rāzi (865–925) i anatomi och fysiologi. Dessa filosofer förklarade närmare, expanderade och förbättrade de grekiska biologiska teorierna och systematiken.
Biologi började snabbt utvecklas och växte med Antony van Leeuwenhoeks dramatiska förbättring av mikroskopet. Det var då som lärda upptäckte spermier, bakterier, hödjur och den oerhörda märkligheten bland det mikroskopiska livets mångfald. Undersökningar av Jan Swammerdam ledde till nya intressen inom entomologi och byggde de grundläggande teknikerna för mikroskopisk dissektion och färgning. Framsteg inom mikroskopi hade även en påverkan på det biologiska tänkandet. Under 1800-talets början pekade ett antal biologer på cellens centrala betydelse. 1838 och 1839 började Matthias Jakob Schleiden och Theodor Schwann befrämja idéerna att organismernas grundläggande enhet är cellen, att individuella celler har alla livets kännetecken även om de bestred att alla celler kommer från delning av andra celler. Tack vare Robert Remaks och Rudolf Virchows arbete accepterade dock under 1860-talet de flesta biologerna de tre grundsatser som skulle bli kända som cellteorin.
Under tiden blev taxonomi och klassificering i fokus i studerandet av naturhistoria. Carl von Linné publicerade en grundläggande taxonomi för den naturliga världen 1735, som fortfarande används med vissa modifieringar, och introducerade under 1750-talet binomial nomenklatur för alla hans arter. Georges-Louis Leclerc, Comte de Buffon, behandlade arter som artificiella kategorier och levande former som formbara, och föreslog till och med gemensam härstamning som en möjlighet. Även om han motsatte sig evolutionen är Buffon en nyckelfigur i det evolutionära tänkandets historia. Hans arbeten skulle influera teorier från både Lamarck och Charles Darwin. Allvarligt evolutionärt tänkande härstammade från Jean-Baptiste Lamarcks arbeten. Det var dock den brittiska naturforskaren Charles Darwin som genom att kombinera Humboldts biogeografiska ansatser, Lyells uniformitariska geologi, Thomas Malthus skrifter om populationstillväxt och hans egen morfologiska expertis som skapade en mer framgångsrik evolutionsteori baserad på naturligt urval. Liknande tänkande och bevis ledde Alfred Russel Wallace till att utan Darwins påverkan nå samma slutsatser.
Upptäckandet av ärftlighetens fysiska representation kom med evolutionära principer och populationsgenetik. Under 1940-talet och 1950-talets början pekade experiment mot DNA som kromosomernas komponent som höllgener. Fokus på nya modellorganismer som virus och bakterier, tillsammans med upptäckandet av DNA:ts dubbla helixstruktur 1953 markerade övergången till molekylärgenetikens era. Från 1950-talet till nutid har biologi utökats mycket till den molekylära domänen. Den genetiska koden knäcktes av Har Gobind Khorana, Robert W. Holley och Marshall Warren Nirenberg efter att DNA förstods innehålla kodoner. Slutligen startades Human Genome Project 1990 med målet att kartlägga det generella mänskogenomet. Detta projekt avslutades 2003, och är än inte avslutat. Projektet var det första steget i ett globalt försök att inkorporera ackumulerad kunskap om biologi till en funktionell molekylär definition av människokroppen och andra organismers kropp.

Centrala begrepp


Cellen, livets minsta enhet, bär arvsanlag och förökas genom celldelning.
Evolution, studiet av hur arvsanlag varierar och utvecklas.
Genetik, ärftlighetslära, studiet av cellens genetiska information i form av DNA.

Biologiska discipliner


Traditionellt har biologin delats in efter vilka organismer som studerats. Botaniken är studiet av växter, zoologin studiet av djur och mikrobiologin studiet av mikroorganismer.
Dagens biologiska discipliner är indelade efter vilka perspektiv och undersökningsmetoder som tillämpas. Molekylärbiologin, biokemin och den molekylär genetik studerar de levande organismerna ur det mest detaljerade perspektivet. Cellbiologin är studiet av livet på cellnivå. Histologi är detsamma som vävnadslära och fysiologi läran om den biologiska funktionen. Anatomin är läran om levande varelsers struktur. Inom etologi (läran om beteende och anpassning) och ekologi (interaktioner mellan levande organismer och deras omvärld) studeras livet ur ett mer övergripande perspektiv.
Inom den biologiska systematik (biologi) placeras arter, både levande och utdöda, i ett sammanhang och släktskapen mellan dem studeras. En arts evolutionära historia, det vill säga hur den har utvecklats till vad den är idag, studeras inom fylogenetiken. Levande organismer namnges och klassificeras inom taxonomin.

Livets domäner


Ursprungligen har allt levande ofta delats in som antingen växt eller djur. Först under 1900-talet såg man bristerna i en sådan uppdelning eftersom bakterier, andra encellig organism och svampar inte passade in. Omkring 1970 kom allt levande istället att delas in i fem riken:
Prokaryotae (celler utan kärna) -- Protista (enkelt byggda organismer med cellkärna) -- Fungi (svampar) -- Plantae (växter) -- Animalia (djurriket)
Detta system betraktas idag som föråldrat. För att inte drastiskt behöva öka antalet riken, används istället ett system med tre övergripande domäner:
Archaea (arkéer)
Bacteria (eubakterier, egentliga bakterier)
Eukaryota (eukaryoter, organismer med cellkärna)
Domänindelningen baseras på huruvida cellen har en cellkärna eller ej, och på skillnader i genetiskt ursprung och cellmembranens sammansättning.
Distinktionen mellan levande och inte levande är inte alltid självklar. Virus, viroider och prioner brukar i allmänhet inte räknas som livsformer. De kan visserligen föröka sig men har inte egen ämnesomsättning.

Se även


Evolutionsbiologi - Evolutionsbiologin studerar de evolutionära processerna som styr livets utveckling
Fenologi - Läran om de periodiska företeelsernas uppträdande inom växt- och djurriket
Genetik - Läran om hur biologiska egenskaper ärvs
Limnologi - Läran om inlandsvatten, det vill säga vanligen sötvatten men även salt och bräckt vatten
Biomedicin
Systembiologi - Komplexa samspel i biologiska system

Källor


Delar av artikeln är baserad på http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Biology&oldid=382574872 motsvarande artikel på engelskspråkiga Wikipedia.

Externa länkar


http://www.ucmp.berkeley.edu/exhibits/historyoflife.php ''History of life through time'', University of California Museum of Paleontology
Kategori:Biologi
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
af:Biologie
als:Biologie
am:ሥነ ሕይወት
ab:Абиологиа
ar:علم الأحياء
an:Biolochía
roa-rup:Biologhia
frp:Biologia
ast:Bioloxía
az:Biologiya
bn:জীববিজ্ঞান
bjn:Biologi
zh-min-nan:Seng-bu̍t-ha̍k
map-bms:Biologi
ba:Биология
be:Біялогія
be-x-old:Біялёгія
bi:Baeoloji
bg:Биология
bar:Biologie
bo:སྐྱེ་དངོས་རིག་པ།
bs:Biologija
br:Bevoniezh
ca:Biologia
cv:Биологи
cs:Biologie
ch:Bioloyia
sn:Ketaupenyu
co:Biologia
cy:Bioleg
da:Biologi
de:Biologie
dv:ދިރުމާބެހޭ އިލްމު
et:Bioloogia
el:Βιολογία
en:Biology
myv:Биологиясь-эриеньсодамось
es:Biología
eo:Biologio
ext:Biologia
eu:Biologia
fa:زیست‌شناسی
hif:Jiu vigyan
fo:Lívfrøði
fr:Biologie
fy:Biology
fur:Biologjie
ga:Bitheolaíocht
gv:Bea-oaylleeaght
gd:Bith-eòlas
gl:Bioloxía
ki:Bayorojĩ
gu:જીવવિજ્ઞાન
hak:Sâng-vu̍t-ho̍k
xal:Биолог
ko:생물학
haw:Kālaimeaola
hy:Կենսաբանություն
hi:जीव विज्ञान
hsb:Biologija
hr:Biologija
io:Biologio
ilo:Biolohia
id:Biologi
ia:Biologia
ie:Biologie
iu:ᐆᒪᔅᓱᓯᖃᕐᑐᓕᕆᓂᖅ
os:Биологи
xh:IBayoloji
is:Líffræði
it:Biologia
he:ביולוגיה
jv:Biologi
kl:Uumassusililerineq
kn:ಜೀವಶಾಸ್ತ್ರ
pam:Biologia
ka:ბიოლოგია
csb:Biologijô
kk:Биология
kw:Bywonieth
sw:Biolojia
ht:Biyoloji
ku:Biyolojî
ky:Биология
lad:Biolojiya
lez:Биология
lo:ຊີວະສາດ
la:Biologia
lv:Bioloģija
lb:Biologie
lt:Biologija
li:Biologie
ln:Mambí ma bomɔi
jbo:mivyske
lmo:Biulugìa
hu:Biológia
mk:Биологија
mg:Biolojia
ml:ജീവശാസ്ത്രം
mt:Bijoloġija
mr:जीवशास्त्र
arz:بيولوجيا
ms:Biologi
mwl:Biologie
mn:Биологи
my:ဇီဝဗေဒ
nah:Yōlizmatiliztli
nl:Biologie
nds-nl:Biologie
ne:जीवशास्त्र
new:जीवशास्त्र
ja:生物学
nap:Biologgia
frr:Biologii
pih:Biiolojii
no:Biologi
nn:Biologi
nrm:Biologie
nov:Biologia
oc:Biologia
mhr:Биологий
uz:Biologiya
pa:ਜੀਵ ਵਿਗਿਆਨ
pfl:Bioloschie
pnb:جیون پڑھت
pap:Biologia
ps:ژونپوهنه
km:ជីវវិទ្យា
tpi:Save long laip
nds:Biologie
pl:Biologia
pt:Biologia
kaa:Biologiya
crh:Ayatiyat
ro:Biologie
qu:Kawsay yachay
rue:Біолоґія
ru:Биология
sah:Биология
sm:Paiolo
sa:जीवशास्त्रम्
sc:Biologia
sco:Biology
stq:Biologie
nso:Thutaphedi
sq:Biologjia
scn:Bioluggìa
si:ජීව විද්‍යාව
simple:Biology
ss:Ibhayoloji
sk:Biológia
sl:Biologija
so:Bayoloji
sr:Биологија
sh:Biologija
su:Biologi
fi:Biologia
tl:Biyolohiya
ta:உயிரியல்
tt:Биология
te:జీవ శాస్త్రము
th:ชีววิทยา
ti:ባዮሎጂ
tg:Биология
tr:Biyoloji
bug:ᨅᨗᨕᨚᨒᨚᨁᨗ
uk:Біологія
ur:حیاتیات
ug:بىئولوگىيە
vec:Biołogia
vi:Sinh học
vo:Lifav
fiu-vro:Bioloogia
wa:Biyolodjeye
zh-classical:生物學
vls:Biologie
war:Biyolohiya
yi:ביאלאגיע
zh-yue:生物學
diq:Biyolociye
zea:Biologie
bat-smg:Bioluogėjė
zh:生物学

Broskfiskar


Broskfiskar (Chondrichthyes) är en Klass (biologi) primitiva fiskar som saknar benbildning och därför har en mycket snabb regenerering av sitt endoskelett. De löser normalt också osmosproblem genom att hålla samma eller högre salinitet än omgivningen genom att ha höga halter av urea och trimetylaminoxid i blodet.
Broskfiskar indelas vanligen i tre grupper, hajar, rockor och helhuvudfiskar. Hajar och rockor utgör tillsammans underklassen Elasmobranchii, medan helhuvudfiskarna bildar underklassen Holocephali. Den sistnämnda innehåller bara en nu levande ordning, Chimaeriformes. Totalt rör det sig om cirka 800 arter av hajar och rockor och 34 arter havsmusfiskar.
Kategori:Ryggradsdjur
Kategori:Broskfiskar
af:Kraakbeenvisse
als:Knorpelfische
ar:أسماك غضروفية
az:Qığırdaqlı balıqlar
zh-min-nan:Nńg-kut-hî
be:Храстковыя рыбы
be-x-old:Храстковыя рыбы
bg:Хрущялни риби
bs:Rušljoribe
br:Kondriktied
ca:Condricti
cs:Paryby
da:Bruskfisk
de:Knorpelfische
nv:Łóóʼ ooshgę́ęzhii
et:Kõhrkalad
el:Χονδριχθύες
en:Chondrichthyes
es:Chondrichthyes
eo:Kartilagaj fiŝoj
eu:Kondriktie
fa:غضروف‌ماهیان
fr:Chondrichthyes
gl:Condrictios
ko:연골어류
hi:कॉन्ड्रीइक्थीज़
hr:Hrskavičnjače
id:Chondrichthyes
is:Brjóskfiskar
it:Chondrichthyes
he:דגי סחוס
kk:Шеміршекті балықтар
la:Chondrichthyes
lv:Skrimšļzivis
lb:Knorpelfësch
lt:Kremzlinės žuvys
lij:Chondrichthyes
hu:Porcos halak
mk:‘Рскавични риби
nl:Kraakbeenvissen
ja:軟骨魚綱
frr:Graselfasker
no:Bruskfisker
nn:Bruskfisk
oc:Chondrichthyes
pcd:Pichons cartiladjineus
pl:Ryby chrzęstnoszkieletowe
pt:Chondrichthyes
ro:Chondrichthyes
qu:K'apa challwa
ru:Хрящевые рыбы
simple:Chondrichthyes
sk:Drsnokožce
sl:Hrustančnice
sr:Рушљорибе
sh:Hrskavičnjače
fi:Rustokalat
th:ปลากระดูกอ่อน
tl:Chondrichthyes
tr:Kıkırdaklı balıklar
uk:Хрящові риби
vi:Lớp Cá sụn
zh-yue:軟骨魚綱
zh:軟骨魚綱

Benfiskar


Klass (biologi) benfiskar, Osteichthyes, är systergrupp till broskfiskarna bland nulevande fiskar. De utmärks av ett starkt förbenat skelett, och förekomsten av broskben, alltså ben som först formas av brosk, och fyra par gälar täckta av gällock. Fjällen är vanligen skivformad men kan ibland vara taggliknande eller stora plattor, sk. plåtar<ref>Svenskt fiskelexikon, 1956 </Ref>. Cirka 95 % av alla fiskar är benfiskar och i de flesta fall de som man i folkmun brukar förknippa med fiskar.

Externa länkar


http://www.fishbase.org/search.php?lang=Swedish Fishbase, en databas över 29 300 olika fiskarter, deras förekomst och vetenskapliga namn.
http://hem.passagen.se/kent.andersson/ Fisk och fiske

Referenser


Kategori:Benfiskar
Kategori:Ryggradsdjur
af:Beenvisse
als:Knochenfische
ar:أسماك عظمية
az:Sümüklü balıqlar
be:Касцявыя рыбы
be-x-old:Касьцявыя рыбы
bg:Костни риби
br:Osteiktied
ca:Osteïcti
cs:Ryby
cy:Pysgodyn esgyrnog
da:Benfisk
de:Knochenfische
et:Luukalad
el:Οστεϊχθύες
en:Osteichthyes
es:Osteichthyes
eo:Ostaj fiŝoj
eu:Osteiktie
fr:Osteichthyes
gv:Osteichthyes
gl:Osteíctios
ko:경골어류
hi:ओस्टीइक्थीज़​
hr:Koštunjače
id:Osteichthyes
is:Beinfiskar
it:Osteichthyes
he:דגי גרם
jv:Osteichthyes
kk:Сүйекті балықтар
la:Osteichthyes
lv:Kaulzivis
lb:Schankefësch
lt:Kaulinės žuvys
hu:Csontos halak
mk:Коскени риби
nl:Beenvisachtigen
ja:硬骨魚綱
frr:Bianfasker
no:Beinfisker
nn:Beinfisk
oc:Osteichthyes
pcd:Pichons osseus
pl:Ryby kostnoszkieletowe
pt:Osteichthyes
ro:Osteichthyes
qu:Tullu challwa
ru:Костные рыбы
rue:Кістковы рыбы
scn:Osteichthyes
simple:Osteichthyes
sk:Ryby (Osteichthyes)
sl:Kostnice
sr:Кошљорибе
sh:Košljoribe
fi:Luukalat
tl:Osteichthyes
tt:Кылчыклы балыклар
th:ชั้นปลากระดูกแข็ง
tr:Kemikli balıklar
uk:Кісткові риби
vi:Siêu lớp Cá xương
zh:硬骨魚

Bill Gates


William Henry ”Bill” Gates III, född 28 oktober 1955 i Seattle, Washington (delstat), är en USA datorpionjär och filantrop. Han är medgrundare till Microsoft, där han är styrelseordförande. Han har nu lämnat det dagliga arbetet inom Microsoft för att arbeta heltid inom Bill & Melinda Gates Foundation. Enligt tidningen ''Forbes'' är Gates den andre Lista över världens rikaste personer med en förmögenhet på cirka 56 miljarder USA-dollar.

Biografi


Bill Gates föddes och växte upp i Seattle, Washington (delstat). Hans far William H. Gates var en framstående advokat. Modern Mary var styrelsemedlem i First Interstate Bank samt United Way, och hennes far var chef för en bank. Bill Gates har två systrar, Kristianne, som är äldre, och Libby, som är yngre.
Gates gick i högstadiet i Lakeside School. Hans främsta skolämnen var matematik och naturorienterande ämnen.
I åttonde klass köpte elevernas klassmammor en dator till skolan genom en loppmarknad. Gates blev intresserad av programmeringsspråket BASIC och fick hålla på med datorn under matematiklektionerna. Efter en tid fick skolan nya elevdatorer. Några elever hittade säkerhetsbrister i datorsystemet och då förbjöd skolan eleverna att använda datorerna på sommaren.
För att ändå få möjlighet att använda datorerna erbjöd sig Gates och hans kamrater Paul Allen, Ric Weiland och Kent Evans att hitta fler säkerhetsbrister i systemet. Gates fick då gå på kurser i källkod för olika program som kördes på systemet. Vid 14 års ålder skapade Gates och Allen ett datorprogram och tjänade 20 000 dollar första året men när deras ålder avslöjades gick deras affärer sämre.
Gates nådde den näst högsta graden inom Boy Scouts of America (scouting).
1973 kom Gates in på Harvard-universitetet. Där träffade han sin framtida affärspartner Steve Ballmer. Hoppade dock av 1975.
1994 gifte sig Gates med Melinda Gates. De har tre barn tillsammans, Jennifer Katharine Gates (född 26 april 1996), Rory John Gates (född 23 maj 1999) och Phoebe Adele Gates (född 14 september 2002). De bor i en toppmodern lyxvilla, Xanadu 2.0, på över 1000 kvadratmeter i Medina, Washington i Washington (delstat). Den 2 mars 2005 blev Gates adlad till ''Knight of the British Empire'' av drottning Elizabeth II och får därför sätta titeln KBE efter sitt namn.

Microsoft


Fil:Bill Gates mugshot.png

BASIC


I januari 1975, efter att Gates hade läst en tidningsartikel som handlade om Altair 8800, kontaktade han datorns tillverkare, MITS. Han talade om för dem att han och några andra arbetade med en BASIC-interpretator för Altair 8800. I själva verket hade de inte börjat skriva koden och hade inte ens en Altair-dator, utan ville bara väcka MITS intresse. MITS Chef, Ed Roberts gick med på att träffa dem för en uppvisning. Några veckor före mötet började de skriva programmet. De utvecklade en Altair-emulator som kördes på en minidator, och en BASIC interpretator. När de visade upp vad de hade åstadkommit fick de ett avtal om att de skulle lansera interpretatorn som Altair Basic. Paul Allen anställdes av MITS, och Gates tog ledigt ifrån Harvard för att arbeta med Allen på MITS. I november 1975 startade Gates och Allen handelsbolaget "Micro-soft", och året efter döptes det om till "Microsoft".
I februari 1976 skrev Gates ett brev till datorentusiaster där han försäkrade att det fanns en kommersiell marknad för datormjukvara, något som få trodde på. Han menade också att mjukvara inte skulle få kopieras utan tillstånd.

IBM


1980 kontaktade IBM Microsoft och berättade att de var intresserade av en BASIC interpretator för deras kommande IBM PC. När IBM nämnde att de behövde ett operativsystem hänvisade Gates dem till Digital Research, tillverkarna av det populära operativsystemet CP/M. IBM:s förhandlingar med DRI gick dåligt och de fick inte någon licens. IBM nämnde licenssvårigheterna vid kommande möte med Gates och bad honom att fixa ett fungerande operativsystem, något som kanske är det viktigaste i Microsofts historia.
Ett par veckor senare föreslog Bill Gates att de skulle använda MS-DOS (QDOS), ett CP/M-liknande operativsystem som Seattle Computer Products hade skapat för liknande hårdvara. Microsoft köpte 86-DOS av SCI för endast 50 000 dollar, utan att nämna något om att IBM var en potentiell köpare. Efter att ha anpassat detta operativsystem till PC levererade Microsoft det till IBM som PC-DOS och fick som betalning ett engångsbelopp.

Windows


Fil:Steve Jobs and Bill Gates (522695099).jpg
Tidigt på 1980-talet introducerade Microsoft en egen version av ett Grafiskt användargränssnitt baserat på Xeroxs och Apples.
Microsoft lanserade "Microsoft Windows", ett tillägg och alternativ till deras DOS system, för att konkurrera med andra grafiska operativsystem. Tidigt under 1990-talet hade Windows konkurrerat ut flera andra GUI:s, som GEM och GEOS, från marknaden. Lanseringen av Windows 3.0 blev en jättesuccé i och med att Microsoft sålde runt 10 miljoner kopior under de första två åren, och fastställde därigenom Microsofts dominans i operativsystemsförsäljningen.
Genom att förinstallera datorer med Windows försäkrade sig Microsoft om att det så småningom skulle komma att bli det största mjukvaruföretaget i världen, vilket har gjort Bill Gates till världens rikaste man i flera år. Paul Allen lämnade Microsoft 1983 till följd av sjukdom och Gates jobbade som VD för företaget tills år 2000, när Steve Ballmer tog över positionen.
Microsoft har tusentals patent, och Bill Gates har tio patent i sitt namn.

Bill & Melinda Gates


Med sin fru grundade Bill Gates stiftelsen Bill & Melinda Gates Foundation. Kritiker hävdar att stiftelsen var ett svar på all negativ publicitet Microsoft fått kring anklagelser om företagets dominerande ställning. Vänner till familjen säger dock att paret länge haft planer på att donera större delen av sin förmögenhet och Washington Post rapporterade 1997 siffran av 90% av förmögenheten. I juni 1999 donerade paret 5 miljarder USA-dollar till sin stiftelse, den största donationen hittills av levande personer.
Bill & Melinda Gates-stiftelsen har bland annat donerat över 100 miljoner USA-dollar till hjälp för barn som lider av HIV/aids men även stipendium till minoritetstäta skolor i USA och sponsrat 90 procent av WHO:s försök att utrota polioviruset. I juli 2006 beslutade stiftelsen att ge 287 miljoner dollar till hivforskningen. Bland de 16 forskningsprojekten finns ett som leds av de svenska forskarna Gunnel Biberfeld och Rigmor Thorstensson.
Bill Gates aviserade den 15 juni 2006 att han under en tvåårsperiod lämnar den dagliga verksamheten i företaget Microsoft. Från år 2008 ägnar han sig åt välgörenhetsstiftelsen på heltid.

Titlar och utmärkelser


Världens rikaste man 1996 och 1998 till 2007 enligt Forbes ''The World's Richest People''
Utnämnd till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 2002
KBE, ''Knight Commander of the British Empire'', sedan 2004
Hedersdoktor vid Karolinska institutet sedan 2007 (tillsammans med Melinda Gates)

Referenser

Externa länkar


http://www.microsoft.com/presspass/exec/billg/default.mspx Bill Gates webbplats hos Microsoft
http://www.gatesfoundation.org/ Bill & Melinda Gates Foundation
Kategori:Födda 1955
Kategori:Personer inom informationsteknik
Kategori:Amerikanska IT-entreprenörer
Kategori:Personer inom USA:s näringsliv
Kategori:Amerikanska filantroper
Kategori:Microsoft
Kategori:Hedersdoktorer vid Kungliga Tekniska högskolan
Kategori:Hedersdoktorer vid Karolinska institutet
Kategori:Män
Kategori:Levande personer
Kategori:Personer från Seattle
af:Bill Gates
als:Bill Gates
ang:Bill Gates
ar:بيل غيتس
ast:Bill Gates
az:Bil Geyts
bn:বিল গেটস
zh-min-nan:Bill Gates
map-bms:Bill Gates
be:Біл Гейтс
be-x-old:Біл Гейтс
bg:Бил Гейтс
bar:Bill Gates
bs:Bill Gates
br:Bill Gates
ca:Bill Gates
cv:Билл Гейтс
cs:Bill Gates
cy:Bill Gates
da:Bill Gates
de:Bill Gates
et:Bill Gates
el:Μπιλ Γκέιτς
en:Bill Gates
es:Bill Gates
eo:Bill Gates
ext:Bill Gates
eu:Bill Gates
fa:بیل گیتس
fo:Bill Gates
fr:Bill Gates
fy:Bill Gates
ga:Bill Gates
gd:Bill Gates
gl:Bill Gates
ki:Bill Gates
gu:બિલ ગેટ્સ
hak:Bill Gates
ko:빌 게이츠
hy:Բիլ Գեյթս
hi:बिल गेट्स
hr:Bill Gates
io:Bill Gates
ilo:Bill Gates
id:Bill Gates
ia:Bill Gates
is:Bill Gates
it:Bill Gates
he:ביל גייטס
jv:Bill Gates
kn:ಬಿಲ್ ಗೇಟ್ಸ್
pam:Bill Gates
ka:ბილ გეიტსი
kk:Билл Гейтс
sw:Bill Gates
ku:Bill Gates
ky:Билл Гейтс
la:Gulielmus Gates
lv:Bils Geitss
lb:Bill Gates
lt:Bill Gates
lij:Bill Gates
li:Bill Gates
jbo:bil. geits
hu:Bill Gates
mk:Бил Гејтс
ml:ബിൽ ഗേറ്റ്സ്
mt:Bill Gates
mr:बिल गेट्स
xmf:ბილ გეითსი
arz:بيل جيتس
ms:Bill Gates
mn:Билл Гэйтс
my:ဘီလ်ဂိတ်
nl:Bill Gates
ne:बिल गेट्स
new:बिल गेट्स
ja:ビル・ゲイツ
no:Bill Gates
nn:Bill Gates
oc:Bill Gates
uz:Bill Gates
pnb:بل گیٹس
km:ប៊ីល ហ្គេត
mzn:بیل گیتس
nds:Bill Gates
pl:Bill Gates
pt:Bill Gates
kaa:Bill Gates
ro:Bill Gates
qu:Bill Gates
ru:Гейтс, Билл
sa:बिल गेट्स
sq:Bill Gates
scn:Bill Gates
simple:Bill Gates
sk:Bill Gates
sl:Bill Gates
szl:Bill Gates
so:Bill Gates
ckb:بیل گەیتس
sr:Бил Гејтс
sh:Bill Gates
fi:Bill Gates
tl:Bill Gates
ta:பில் கேட்ஸ்
tt:Билл Гейтс
te:బిల్ గేట్స్
th:บิล เกตส์
tr:Bill Gates
uk:Білл Гейтс
ur:بل گیٹس
vec:Bill Gates
vi:Bill Gates
fiu-vro:Gatesi Bill
war:Bill Gates
yi:ביל גייטס
yo:Bill Gates
zh-yue:比爾蓋茨
bat-smg:Bils Geitsos
zh:比尔·盖茨

Baldur's Gate


Baldur's Gate är ett datorrollspel utvecklat av Bioware och utgivet av Black Isle Studios, som släpptes till Microsoft Windows år 1998. Senare kom också en Macintoshversion. Spelet bygger på Dungeons & Dragons och utspelar sig i kampanjvärlden Forgotten Realms. Det är ett så kallat västerländskt, eller amerikanskt datorrollspel.
Baldur's Gate är också en stor stad i Forgotten Realms, i vilken en stor del av spelets senare delar utspelar sig. Med detta spel började historien om guden Bhaals barn. En berättelse som löpte genom hela spelserien och slutligen fick sin upplösning i expansionen till Baldur's Gate II: Shadows of Amn, ''Baldur's Gate II: Throne of Bhaal'' (2001)

Handling


I början av spelet får man utforma sin karaktär. Bl.a. får man välja klass, ras, livsåskådning (alignment, som speglar vad ens karaktär anser om lagar och ont/gott) och vissa grundfärdigheter. När spelet börjar är man cirka 20 år gammal och bor i borgen ''Candlekeep''. Rollpersonens adoptivfar Gorion meddelar honom/henne att han/hon måste förbereda sig för en lång resa. Mer än så vill han inte säga och spelaren lämnas att själva göra sina förberedelser innanför borgens murar. I borgen bor även Imoen, en barndomsvän, som är mycket avundsjuk på rollpersonen för att denne skall ge sig ut och se den stora världen. Hon ber om att få följa med men oavsett vad du svarar så kommer det inte att ske.
När spelaren anser sig vara redo möter han sin adoptivfader vid borgens portar och ger sig av. Dock hinner de inte långt på sin resa tillsammans förrän de hamnar i ett bakhåll. Sarevok, en stor man i rustning med attitydproblem, kräver att Gorion överlämnar sin skyddsling eller blir dräpt där han står. Gorion vägrar och blir sålunda mördad. Spelaren själv har inget att säga till om i det här fallet, rollpersonen flyr från platsen oavsett vad man själv önskar. När spelaren återfår kontrollen över sin karaktär befinner man sig mitt ute i vildmarken och möts av Imoen som rymt för att följa med. Därefter ligger vägen fri men Gorion nämnde att han hade vänner som väntade på ett värdshus åt nordöst, kallat The Friendly Arm Inn.
Mycket händer under vägen, och allt som oftast kan du som spelare själv välja vilken väg du skall ta men i slutändan finns det bara ett mål: Att ta reda på vem som verkligen ligger bakom alla illdåd i och kring staden Baldur's Gate; Är det verkligen nationen Amn som ligger bakom det hela som ryktena säger eller upptäcker spelaren något mer ondskefullt?

Spelsätt


Baldur's Gate var det första spelet som byggde på Bioware Infinity Engine som senare kom att användas på andra spel som baserade sig på Dungeons & Dragons, till exempel Icewind Dale och Planescape: Torment. Spelet spelas ur ett isometriskt perspektiv och är i realtid men med möjlighet att pausa för att kunna genomföra vissa taktiska beslut under strider. Eftersom spelet baserar sig på Dungeons & Dragons följer det rollspelets regler till viss mån. Rollpersonsskapande och nivåer hålls intakta och det finns också en möjlighet att se tärningskasten som sker i bakgrunden. Spelet är relativt fritt och låter spelaren utforska kartan med endast några få förhinder. Spelaren kan också styra upp till sex karaktärer samtidigt.
Flerspelsläge är även möjligt, då styr man minst en karaktär var (alla kan spela en var med då 6 stycken spelare eller så styr man några stycken vardera om man är färre).

Tales of the Sword Coast


1999 släppte Interplay en expansion till spelet som innehöll fyra nya områden att utforska och en utökning på maximalnivån.

Externa länkar


http://www.bioware.com/games/baldurs_gate/ Biowares officiella Baldur's Gate-sajt
Kategori:Datorspel 1998
Kategori:Datorrollspel
Kategori:Datorspel baserade på Dungeons & Dragons
Kategori:Windows-spel
Kategori:Macintosh-spel
Kategori:Datorspel utvecklade av Bioware
cs:Baldur's Gate
da:Baldur's Gate
de:Baldur’s Gate
en:Baldur's Gate
es:Baldur's Gate
fr:Baldur's Gate
gl:Baldur's Gate
ko:발더스 게이트
hr:Baldur's Gate
it:Baldur's Gate
he:באלדורז גייט
la:Baldur's Gate
nl:Baldur's Gate
ja:バルダーズ・ゲート
no:Baldur's Gate
pl:Wrota Baldura (gra komputerowa)
pt:Baldur's Gate
ru:Baldur’s Gate
sk:Baldur’s Gate (hra)
sr:Baldur's Gate
fi:Baldur’s Gate
tr:Baldur's Gate
uk:Baldur's Gate
zh:博德之门

Bandy


Bandy är en bollsport, lagsport och vintersport. Bandy spelas på is mellan två elvamannalag med en massiv boll och bandyklubba, dock använder målvakterna inte klubba. Det gäller att med klubborna få in bollen i motståndarlagets målbur samt försöka hindra motståndarlaget att göra samma sak i det egna lagets målbur. På organiserad nivå är tiden rullande, det vill säga den stoppas aldrig, och delas upp på två halvlekar om 45 minuter vardera. Det lag som gjort flest mål då matchen är slut har vunnit. Oavgjorda matcher i utslagstävlingar avgörs med förlängning och straffslag. Om problem med sträng kyla eller om planen måste skottas ofta på grund av mycket snö brukar man komma överens om före matchstart att spela tre perioder om 30 minuter vardera, i mer extrema förhållanden har även 4x15 minuter tillämpats. I ungdomsmatcher är speltiden kortare, beroende på deltagarnas ålder.
Sporten har sin största popularitet i bandy i Sverige, bandy i Finland, bandy i Ryssland och bandy i Norge, även om intresset sakta börjat sprida sig över världen. Bandy för damer är inte något sent påfund utan bandyn har varit ett spel för alla från första början, även om det först under 1970-talet började utövas på större organiserade nivåer. Tidigare hade damer spelat i kjol. Säsongen 1970/1971 inrättade Sverige ett seriespel för damer som täckte hela landet, med två fyralagsgrupper och finalmatch mellan vinnarna, vilken fick svensk mästerskapsstatus säsongen 1972/1973.

Historia


Fil:BandyCountries.svg.]]
Den moderna bandyn har sitt ursprung i de nordöstra delarna av England i Storbritannien i mitten av 1800-talet. Staden Bury on Fen antas vara sportens födelseort. Sportåret 1875#Bandy spelas den första reguljära bandymatchen - "Hockey on ice" - i Crystal Palace i London. 1882 enades bandyklubbarna i Fen-distriktet om vissa gemensamma regler, och en officiell gemensam regelbok tillkom Sportåret 1891#Bandy vid grundandet av National Bandy Association, Englands riksorganisation för bandy, och samma år spelas den första internationella bandymatchen mellan Bury on Fen och Haarlem i Nederländerna. Därefter spred sig sporten snabbt i övriga Europa. Då engelska turister besökte vinterkurorter som Davos och Sankt Moritz, spreds spelet och snart även till orter som Budapest och Wien. Snart kom spelet även till Norden . Enligt Idrottsboken väntade man sig under 1940-talet inbjudan från Tjeckoslovakien. Den kommunistiska kuppen 1948 kom dock emellan . När sporten var uppvisningssport vid Bandy vid olympiska vinterspelen 1952 blev Sovjetunionen, som hade en del egna regler, intresserat av ett utbyte med de nordiska länderna. Det viktigaste regeländringarna som man kom överens om var att de nordiska kortare klubborna och större målen samt den sovjetiska sargen skulle gälla. 1955 bildades så det internationella förbundet och Sovjetunionen och Sverige möttes i Moskva i en match om slutade 3-3. Därefter vann Sovjetunionen alla matcher de möttes i under många år.
Bandy spelades ursprungligen antingen med bandyboll, eller en trätrissa (ungefär en puck), men sedan Sportåret 1905#Bandy används alltid boll. Första SM-finalen i bandy spelades 1907 i Gävle mellan IFK Uppsala och IFK Gävle, och IFK Uppsala vann med 4-1. Under åren 1913-1965 (med några få undantag) spelades finalen på Stockholms stadion. Åren 1967-1989 spelades finalen på Söderstadion, 1990 på Rocklunda IP, världens första konstfrusna bana som användes för bandy då (Városliget i Budapest som numera används för bandy invigdes under 1920-talet), 1991-2012 var Studenternas IP i Uppsala spelplats för SM-finalen. Från och med säsongen 2012/2013 kommer Friends Arena i Solna arrangera SM-finalen.

Regler


Fil:Bandy pitch metric.svg
Fil:Emil Paulin Ström 2012b.jpg

Planen


Bandy spelas på en plan gjord av is, med en kortsida på 60-65 meter och en långsida på 90-110 meter. Mitt på plan löper en 5 -8 cm tjock röd linje från långsida till långsida Mitt på mittlinjen märks planens mitt ut med en punkt på 15 cm i diameter och runt den en cirkel med fem meters radie. I alla fyra hörnen ritas en kvartscirkel ut med en radie på en meter. Några centimeter utanför varje hörn ställs en hörnflagga med med en flagga i spetsen i klar färg.
Längs långsidorna löper en 15 cm hög, och fyra cm tjock sarg som löper ända ner till 1-3 meter från kortlinjen. Varje sargsektion är fyra meter lång. Fyra sargsektioner på fram och baksida skall vara rödmålade, två stycken skall vara placerade på var sida om mittlinjen framför spelarbänkarna.
Framför varje mål märks ett straffområde ut med en halvcirkel på 17 meters radie från målets mitt. 12 meter framför målets mitt märks en straffpunkt ut med en punkt på 15 cm diameter. På straffområdeslinjen märks två punkter med 15 cm diameter 17 meter från straffområdes skärningspunkt med kortlinjen.
Målet är 2,1 meter högt och 3,5 meter brett. Två mål, ett mitt på vardera kortlinje, placeras mitt emot varandra på planen. Målen har ett djup på 1 meter upptill och 2 meter nertill. Ribban och stolparna skall var 5-8 cm tjocka och rödmålade. Stolpens baksida ska vara placerad mot kortlinjens bakre begränsningslinje.

Spelet


Bollen


Bollen ska vara tillverkad i godkänt material och ha en lätt synlig färg (mörkröd,orange eller ceris). Bollen ska ha regelbunden studs och i Sverige vara godkänd av Svenska bandyförbundet.

Klubban


Klubban ska vara böjd och tillverkad i ett godkänt material. Klubban får inte någonstans överstiga sju cm tjocklek, med eller utan lindning, och får inte vara längre än 127 cm. Böjen på klubban får inte vara vinklad (hookad) eller i liknande färg med bollen. Klubban får inte innehålla metalldelar eller ha några vassa delar.
Bladet på klubban finns tillgänglig i 5 olika dimensioner där böj 1 är minst och 5 är störst. Vanligast inom spel på elitnivå är böj 4.

Skridskon


Alla spelare och funktionärer på isen ska bära skridskor. Dessa får inte ha några vassa kanter som kan vara farliga för andra spelare. Valsning av skridskon är inte tillåtet.

Utrustning


Fil:Bandybollar.jpg
Bandybollen har två olika diametrar - den mindre är på 60mm och den större varianten 62,4 mm. Även den s.k. ryska bollen är godkänd, 638 mm. Bollen är gjord av gummi, och den är oftast orange, rosa eller färgad i någon nyans däremellan. Varje utespelare använder en bandyklubba gjord av trä eller komposit. Bladet på träklubbor har vanligen en glasfiberstrumpa utanpå träet. Klubban är bågformad och utplanad nedtill och har ett 1,2 m långt skaft. Skridskor är nödvändiga för att kunna röra sig över planen. Till skillnad från ishockeyskridskor har bandyskridskor ingen plös bak och man åker oftast på hela skenan. Man bör även använda hjälm, munskydd, benskydd, armskydd, halsskydd och suspensoar för att skydda sig.
Fram till att det blev hjälmtvång i Sverige säsongen 1965/1966 var kepsen den självklara huvudbonaden för utövarna. Under 1950-talet kom dock ett inslag av toppluva att konkurrera. Kepsen kunde vara stoppad med bolster för att förhindra allvarligare skallskador.

Träning


Bandy kräver mycket god kondition. Därför är träningen mycket inriktad på konditionsträning och skridskoträning men är också inriktad på uppspelsövningar. Historiskt brukar den svenska bandyträningen vara mer fysisk med styrketräningar och liknande än i Ryssland, medan den ryska bandyn framför allt är känd för skridskoträningen .
Ett klassiskt moment inom uppspelsövningarna i bandy är den så kallade överlämningen. Två spelare åker mot varandra, bollförande spelaren lite längre "upp" i banan, och bollen petas sedan till den mötande spelaren. Detta används oftast för att snabbt byta sida på spelet och på det sättet komma förbi motståndarnas defensiva uppställning.

Bandy i världen


Den 12 februari Sportåret 1955 bildades det Federation of International Bandy och världsmästerskap i bandy spelas sedan Världsmästerskapet i bandy för herrar 1957. Sedan slutet av 1970-talet spelas bandy även på organiserad nivå i Bandy i Kanada och Bandy i USA, och sporten har senare även blivit större i bland annat Bandy i Ungern och Bandy i Vitryssland.
Norges herrlandslag i bandy gjorde debut i det andra världsmästerskapet 1961, USA:s herrlandslag i bandy 1985, Kanadas herrlandslag i bandy, Nederländernas herrlandslag i bandy och Ungerns herrlandslag i bandy 1991, Kazakstans herrlandslag i bandy 1995, Vitrysslands herrlandslag i bandy 2001, Estlands herrlandslag i bandy 2003, Mongoliets herrlandslag i bandy 2006 och Lettlands herrlandslag i bandy 2007. Bandy i Kirgizistan anmälde intresse för deltagande 2006 men drog sig ur. Armenien och Litauen anmälde intresse för deltagande 2011 men deltog ej.http://translate.googleusercontent.com/translate_c?hl=sv&sl=ru&u=http://www.sport-express.ru/newspaper/2010-08-10/7_7/&prev=/search%3Fq%3Dbandynet%26hl%3Dsv&rurl=translate.google.se&usg=ALkJrhhRdHfeytpnSdjwAe0uv0rgQeNdsg Intresse har även visats från Bandy i Australien, Bandy i Indien, Bandy i Serbien och Bandy i Ukraina.http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=uk&u=http://www.champion.com.ua/hockey/49355c1c1176e/&ei=KeNWTNb8C4WNOLaj0Z4O&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=1&ved=0CBgQ7gEwAA&prev=/search%3Fq%3D%2522%25D0%2597%25D0%25B1%25D1%2596%25D1%2580%25D0%25BD%25D0%25B0%2B%25D0%25A3%25D0%25BA%25D1%2580%25D0%25B0%25D1%2597%25D0%25BD%25D0%25B8%2B%25D0%25B7%2B%25D1%2585%25D0%25BE%25D0%25BA%25D0%25B5%25D1%258E%2B%25D0%25B7%2B%25D0%25BC%2527%25D1%258F%25D1%2587%25D0%25B5%25D0%25BC%2522%26hl%3Dsv
Seriespel bedrivs i flera länder. I Bandy i Ryssland var Ryska ligan i bandy indelad i östgrupp och västgrupp. Säsongen 2009-2010 spelades en rak serie. Bandy i Sverige var från premiärsäsongen 1931 indelat i norrgrupp och södergrupp, vissa säsonger även centralgrupp men sedan säsongen 2007/2008 spelar man för första gången med en rak och landsomfattande Elitserien i bandy. I Bandy i Norge är serien rak och landsomfattande.
Nationella bandyförbund finns i följande länder:
Bandy i Argentina, Bandy i Armenien, Bandy i Australien, Bandy i Storbritannien, Bandy i Estland, Bandy i Finland, Bandy i Indien, Bandy i Irland, Bandy i Italien, Bandy i Kanada, Bandy i Kazakstan, Bandy i Kina, Bandy i Kirgizistan, Bandy i Lettland, Bandy i Litauen, Bandy i Mongoliet, Bandy i Nederländerna, Bandy i Norge, Bandy i Polen, Bandy i Ryssland, Bandy i Schweiz, Bandy i Serbien, Bandy i Sverige, Bandy i Ungern, Bandy i Ukraina, Bandy i USA och Bandy i Vitryssland.
Brasilianska issportförbundet frågade i juli 2009 Internationella bandyförbundet vad som krävs för medlemskap.

Väder och vind


Fil:Vikingskipet-Hamar.jpg i Hamar, Norge invigdes 1993.]]
För att kunna bedriva sporten under perfekta förhållanden, utan påverkan från vädrets makter, började man under 2000-talets första decennium bygga allt fler bandyhall, precis som man gjorde inom ishockeyn under 1900-talet. Bland annat har spridningen av bandy till varmare breddgrader samt det uppmärksammade hotet om global uppvärmning och dess konsekvenser för vintersporten använts som argument då bandyn började "flytta inomhus". På ungdoms- och motionsnivå förutspås dock bandyn även i framtiden att på kallare breddgrader mestadels utövas utomhus. I Sverige byggdes den första bandyhallen i Edsbyn. Senare har även flera andra klubbar byggt hall, såsom Sandviken, Västerås, Örebro, Vänersborg, Gripen Trollhättan, Villa Lidköping, Rättvik, Ale-Surte, Sirius (träningshall), Vetlanda och Nässjö. Men även andra klubbar är på gång att bygga hall.

Se även


Bandy i Tjeckien
Bandyboll
Bandyhall
Bandyklubba
Bandyhistorik
Bandyportfölj
Lista över bandyspelare
Positioner i lagsporter
Ryska ligan i bandy
Soloåkning
World Cup i bandy

Källor


Fotnoter

Externa länkar


http://dmoz.org/World/Svenska/Sport/Bandy/ Kategori på ODP (svenska)
http://dmoz.org/Sports/Hockey/Bandy/ Kategori på ODP (engelska)
http://www.svenskbandy.se/ Svenska bandyförbundet
Kategori:Bandy
be:Хакей з мячом
bg:Хокей с топка
bs:Bandi
ca:Bandy
cv:Пӳскеллĕ хоккей
cs:Bandy
da:Bandy
de:Bandy (Sport)
et:Jääpall
en:Bandy
es:Bandy
eo:Glitpilkado
fa:باندی
fr:Bandy
ko:밴디
hr:Bendi
it:Bandy
he:בנדי
kk:Допты хоккей
lt:Bandis
hu:Bandy
mr:बँडी
nl:Bandy
ja:バンディ
no:Bandy
nn:Bandy
mhr:Бэнди
pl:Bandy
pt:Bandy
ro:Bandy
ru:Хоккей с мячом
simple:Bandy
sk:Bandyhokej
sr:Bendi
sh:Bendi
fi:Jääpallo
tr:Bandy
uk:Хокей з м'ячем
zh:班迪球

Borg (olika betydelser)

Borg kan syfta på:
Borg, en befäst byggnad
-borg, ett Svenska ortnamnsefterled
Borg (namn), ett efternamn
Borg (Star Trek), en art i TV-serien Star Trek
en vajer, kätting eller ett tåg som används för att förstärka ett fartygs rigg vid hårt väder

Se även


Norrköpings Borgs församling
Borgs kyrka
Borgs socken
Borg, Norrköping
Fingerborg
Borgbardun
Borgbrass
Borgtalja
cs:Borg
de:Borg
en:Borg
es:Borg
fr:Borg
id:Borg (disambiguasi)
is:Borg (aðgreining)
it:Borg
nl:Borg
no:Borg (andre betydninger)
nds:Borg
pl:Borg
ru:Борг
fi:Borg
zh:博格

BSS

BSS är en treställig förkortning med flera betydelser:
''IEEE_802.11#BSS/ESS'', ett begrepp inom IEEE 802.11
Organisationen Bevara Sverige Svenskt
''Björneborgs svenska samskola''
''Business Support Systems'', datorsystem till stöd för affärsverksamheten
''Bristol Stool Scale', ett medicinskt klassificeringssystem för avföring
En pseudooperator i Fortran Assembly Program (Fortran Assembly Program), IBM:s standardassemblator för datorer i IBM-7000 serien
IATA:s kod för flygplatsen i Balsas, Brasilien
ICAO:s kod för flygbolaget Bissau Aero Transporte (Bissau Aero Transporte) från Guinea-Bissau
de:BSS
en:BSS
fr:BSS
it:BSS
ja:BSS
nl:BSS
pl:BSS
ru:BSS (значения)

British Union of Fascists

Fil:British Union of Fascists flag.ant.svg
British Union of Fascists (BUF), även kända som ''svartskjortorna'', grundades av sir Oswald Mosley år Politikåret 1932. BUF var en sammanslagning av flera mindra Fascism. Partiet blev alltmer våldsamt och Antisemitism under Politikåret 1934-Politikåret 1935 och efter slaget vid Cable Street gick medlemskapet kraftigt ner och partiet förbjöds slutligen år Politikåret 1940.

Externa länkar


http://www.oswaldmosley.com OswaldMosley.com The Friends of Oswald Mosley
http://www.20thcenturylondon.org.uk/server.php?show=ConAudioSlideshow.6 Three Part audio slideshow on the Life of Oswald Mosley on www.20thcenturylondon.org.uk
Kategori:Historiska politiska partier i Storbritannien
Kategori:Politiska partier bildade 1932
Kategori:Politiska partier upplösta 1940
Kategori:Högerextrema partier
bg:Съюз на британските фашисти
ca:Unió Britànica de Feixistes
de:British Union of Fascists
en:British Union of Fascists
es:Unión Británica de Fascistas
fr:British Union of Fascists
it:Unione Britannica dei Fascisti
he:איגוד הפשיסטים הבריטי
nl:British Union of Fascists
ja:イギリスファシスト連合
no:British Union of Fascists
pl:Brytyjska Unia Faszystów
pt:União Britânica de Fascistas
ru:Британский союз фашистов
fi:British Union of Fascists

Bogumiler

#OMDIRIGERING Bogomiler

Bilateralt avtal

Bilateralt avtal, ett avtal mellan två parter som innebär att båda i avtalet ingående parter har ömsesidiga förpliktelser gentemot varandra, avtalet gäller alltså inte bara i ena riktningen, såsom ett köpkontrakt eller liknande.
Ett talande begrepp är engelskans ''I'll scratch your back, if you scratch mine.'' (Jag kliar dig på ryggen om du kliar min).

Se även


Lateral
Kategori:Juridik
Kategori:Officiella dokument
cs:Bilaterální dohoda
de:Bilateralität
en:Bilateralism
fr:Accord bilatéral
id:Hubungan bilateral
it:Accordo bilaterale
kk:Билатеризм
ms:Hubungan dua hala
mn:Билатерализм
no:Bilateral
pl:Bilateralizm
ru:Билатерализм
tl:Bilateralismo

Barnet från taung

#OMDIRIGERING Australopithecus africanus

Barn

Fil:William-Adolphe Bouguereau (1825-1905) - A Calling (1896).jpg'', målning av William Bouguereau, Konståret 1896]]
Fil:Niemowle.JPG
Ett barn är en människa från Förlossning till pubertetens inträde. Ett barn av kvinnligt kön kallas flicka, tjej eller tös (främst i Västergötland men även till viss del i övriga Sverige), och ett barn av manligt kön kallas pojke, kille eller gosse.

Definition och överförda betydelser


I Barnkonventionen används ordet barn i betydelsen en människa som inte fyllt arton år. Äldre barn, 13–19 år, kallas tonåringar eller ungdomar. Biologiskt är dock en människa barn till dess att hon eller han passerat puberteten och är Könsmognad.
Att vara 'någons barn' innebär att vara den personens biologiska eller Adoption avkomling i första led. En förälders barn kallas för förälderns dotter om barnet är en flicka och för förälderns son om barnet är en pojke. Benämningarna dotter och son gäller även när man i vuxen ålder definierar släktskap. Avkomling i andra led kallas ''barnbarn''.
Man kan också i överförd bemärkelse kallas någons barn, om man gått i lära hos någon, eller på annat sätt är någons skyddsling. I Kristendom kallas den troende "Guds barn", för att uttrycka den nära relationen till Gud Fadern.

Tillblivelse


Barn tillkommer genom den Sexuell förökning mellan en kvinna – barnets Moder, och en man – barnets Fader. Det sker genom att kvinnans ägg befruktas av mannens spermie. Befruktning kan ske genom samlag, genom assisterad befruktning eller in vitro-fertilisering (IVF). I moderlivet kallas människan foster.

Barnets åldrar


Fil:Walter de Maria Vertikaler Erdkilometer.jpg
Fil:Junge Feuerwehrleute von der Freiwilligen Feuerwehr Nieder-Kainsbach.jpg
Barndomen indelas (i Sverige) vanligen i nedan beskrivna faser eller åldrar
Morula: en cellhop bestående av nio eller fler celler, under de första dagarna efter befruktningen
Embryo: början på ett barn i livmodern, mellan den andra och åttonde graviditetsveckan
Foster: barn i livmodern, efter den åttonde graviditetsveckan
Spädbarn eller baby: barn som ännu inte börjat gå
Koltbarn eller blöjbarn: barn som går men ännu inte lärt sig kontrollera sina Avföring
Förskolebarn: Barn som ännu inte börjat skolan, oavsett om de går i förskola eller ej
Skolbarn: 6–12 år
Ungdom eller tonåring: 13–18 år

Barndomens början


Någon konsensus finns inte om när fostret börjar att vara ett barn. Det finns i olika kulturer och grupper olika uppfattningar alltifrån att människan är ett barn redan från befruktningen, till att människan blir ett barn först vid födelsen. Ställningstagandet i denna fråga, hänger nära samman med ställningstagandet i abortfrågan. Förespråkare för fri abort menar att fostret under sin första livsfas inte är något barn, utan en del av kvinnans kropp. Motståndare till fri abort menar att även ett foster har rätt till sitt eget liv. Oavsett ställningstagande i abortfrågan används i dagligt tal uttryck som "bli med barn" och "ha ett barn i magen".

Barndomens slut


I biologisk mening upphör människan att vara barn, när hon blir könsmogen. Därefter kallas hon vuxen eller ungdom. I en del kulturer genomgår barnet en övergångsrit i samband med puberteten, innan hon eller han kallas vuxen.
I den moderna västvärlden har människan ett sådant välstånd, att tonåringar i allmänhet inte behöver bidra till familjens försörjning. Därför har under 1900-talet en särskild ungdomstid introducerats, som en utdragen övergång från barndom till vuxenliv. I västvärlden är livet också mer komplicerat och individualiserat, varför man behöver uppnå en högre grad av psykologisk mognad för att kunna klara sig i samhället. Därför räknas människan här som barn under en längre tid. Detta synsätt har också fått genomslag i FN:s barnkonvention, där gränsen för när man slutar vara barn anges till 18 år, "om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet". Det brukar anses att föräldrarna har ett uppdrag att beskydda sina barn tills de fyller 18 år, och av den anledningen inskränka barnets frihet. Det anses till exempel av många som mycket olämpligt att tillåta personer under 18 år att resa utan vuxen ledare, oberoende av barnets erfarenhetsnivå.

Barnet i familjen


Fil:Reagan family 1960.jpg med familj 1960, där barnen syns i centrum]]
Fil:Grandpa's visit Christmas morning.jpg av julfirande med finkläder barn.]]
Det vanliga i västvärlden är att barnet bor tillsammans med och vårdas av den ena eller båda sina biologiska föräldrar. Enheten mor, far och barn kallas kärnfamilj. I andra kulturer kan familjen omfatta mor- och farföräldrar eller andra släktingar och kallas då storfamilj.
I traditionella kulturer har modern ansvarat för barnets mer direkta vård, medan fadern ansvarat för familjens försörjning. I ett modernt samhälle där såväl män som kvinnor förvärvsarbetar är det vanligare att föräldrarna delar på vårdnadsbördan och även fadern ägnar sig åt det späda barnets praktiska vård. Om föräldrarna förvärvsarbetar kan de få hjälp med barnets vård av samhället som anordnar och subventionerar daghemsplatser. I en storfamilj hjälps man vanligtvis åt med barnavården.

Omvårdnad


I början av sin existens är barn fullständigt beroende av att försörjas, matas, kläs, värmas, undervisas och uppfostras av äldre personer. FN:s barnkonvention uttrycker att även ungdomar är i behov av ett särskilt skydd och stöd innan de som myndiga vuxna personer kan vara självständiga samhällsmedlemmar med eget ansvar på de olika områdena.
Barnet är också för sin psykologiska mognad helt beroende av att få en god och kärleksfull relation redan tidigt i livet. Enligt anknytningsteorin är det till exempel viktigt att barnets föräldrar är både lyhörda för barnets behov och förutsägbara i sitt handlande, annars utvecklar barnet ingen grundläggande livstrygghet. Se också utvecklingspsykologi.

Adoption


En person som inte är ett barns biologiska förälder kan under vissa förutsättningar adoptera barnet, det vill säga juridiskt förbinda sig till att i fortsättningen fungera som barnets förälder. I många länder i västvärlden – däribland Sverige – kan samkönade par adoptera barn. Barn som av olika anledningar inte kan vårdas av sina biologiska föräldrar och inte kan komma i fråga för adoption kan under en längre eller kortare tid vårdas i fosterhem.

Historia


Fil:Child soldier in the US Civil War.jpg i amerikanska inbördeskriget.]]
Philippe Ariès, en Frankrike historiker, publicerade 1961 en studie av målningar, gravstenar, Möbel och register från skolor. Han kom fram till att barn fram till 1600-talet hade behandlats som små Vuxen. Sen dess har ökningen av forskning vad gäller historisk barndom ökat.
Före Ariès hade George Boas publicerat ''The Cult of Childhood''.
Flera olika historiska händelser och perioder diskuteras i Västvärlden. En sådan händelse är Jesus liv. Jesus lärde ut att barnen skulle älskas och respekteras, en syn som avvek från de en gängse uppfattningen av barn under antiken.
Under renässansen ökade antalet avbildningar av barn i Europa.
Den Viktoriansk tid har beskrivits som startskottet för den moderna barndomen. Med den industriella revolutionen ökade barnarbetet men på grund av evangeliskala kampanjer och ansträngningar från författaren Charles Dickens och andra, minskade barnarbetet senare i England, bland annat på grund av Factory Acts 1802–1878. Under den viktorianska eran betonades familjens roll och barnets fromhet. Generellt sett har den attityden levt kvar i västvärlden.

Uppfostran


Fil:Soapbubbles-SteveEF.jpg
Fil:Disfraz3.jpg
Upplysningstiden kan sägas ha varit starten för uppfostran, då både John Locke skrev Some Thoughts Concerning Education och Jean-Jacques Rousseau skrev Émile eller om uppfostran. Innan det hade Johan Amos Comenius dock skrivit den första bilderboken för barn Orbis Pictus, vilken kan ses som en encyklopedi för barn.
Under upplysningen skrevs dock inte endast böcker om uppfostran, utan de flesta böckerna skrevs för att uppfostra. Robinson Crusoe, De tre musketörerna, med flera skrevs väldigt snart efter sin utgivning om för att kunna läsas av barn och ungdomar, så att de skulle ha bra förebilder att se upp till.

Källor

Se även


Mänsklig fortplantning
Filosofi med barn
Barn (enhet)
Barnspråk
Oäkta barn
Horunge

Externa länkar


Kategori:Barn
Kategori:Människans fortplantning
Kategori:Wikipedia:Basartiklar
Kategori:Släkt
ar:طفل
an:Nino
ast:Neñu
gn:Mitã
az:Uşaq
bn:শিশু
zh-min-nan:Gín-á
ba:Бала
be:Дзіця
be-x-old:Дзіця
bg:Дете
bo:ཕྲུ་གུ
bs:Dijete
br:Bugel
ca:Nen
cv:Ача
cs:Dítě
sn:Vana
cy:Plentyn
da:Barn
de:Kind
et:Laps
el:Παιδί
en:Child
es:Niño
eo:Infano
eu:Haur
fa:بچه
hif:Larrkan
fr:Enfant
fy:Bern (jeugd)
ga:Leanbh
gd:Pàiste
gl:Neno
gan:細伢子
ko:어린이
hr:Djeca
io:Puero
id:Anak
os:Сывæллон
is:Barn
it:Bambino
he:ילדות
jv:Bocah
krc:Сабий
ka:ბავშვი
kk:Бала
rw:Umwana
sw:Mtoto
ht:Timoun
ku:Zarok
ky:Балдардын курак мезгилдери
la:Impubes
lv:Bērns
lt:Vaikas
ln:Mwǎna
lmo:Bagai
hu:Gyermek
ml:കുട്ടി
mt:Tifel
arz:طفل
ms:Kanak-kanak
mn:Хүүхэд
my:ကလေးများ
nah:Conētl
nl:Kind
nds-nl:Kiend
new:मचा
ja:子供
no:Barn
nn:Barn
nrm:Éfaunt
oc:Enfant
mhr:Йоча
pnb:جواک
pl:Dziecko
pt:Criança
ksh:Panz
ro:Copil
qu:Wawa
rue:Дїтина
ru:Ребёнок
sah:Оҕо
sco:Bairn
tn:Ngwana
sq:Fëmija
scn:Picciriddu
simple:Child
sk:Dieťa
sl:Otrok
sr:Дете
sh:Dete
fi:Lapsi
tl:Anak
ta:பிள்ளை
tt:Бала
te:పిల్లలు
th:เด็ก
tg:Кӯдак
chr:ᎠᏲᎵ
chy:Ka'êškone
tr:Çocuk
uk:Дитина
ur:طفل
vi:Trẻ em
fiu-vro:Lats
wa:Efant
war:Bata
wuu:小人
yi:קינד
yo:Ọmọ
zh-yue:細路
zea:Guus
bat-smg:Vāks
zh:儿童

Byestads gravfält


Byestads gravfält ligger i Vetlanda socken och är Smålands största gravfält. Det dateras till yngre järnåldern. Gravfältet består av 326 synliga gravskick men de har ursprungligen varit fler. Området
ligger i östra utkanten av Vetlandas tätortsområde i både öppen terräng och i skogsmark. Det sträcker sig från Byestad i nordost till Bäckseda i sydväst och binds samman av Emån. Genom vägdragningar, grustäkt och odling har gravfältet minskat i omfattning. Idag består gravfältet av 144 gravhögar, 172 runda stensättningar, 6 klumpstenar, 6 treudd (arkeologi) och en mycket ovanlig sexuddig anläggning. Den största gravhögen är 16 meter i diameter och 1,6 meter hög. Sexudden är 38 meter i diameter och har omkring 15 meter långa uddar. I mittpartiet är den 1,6 meter hög.
Byestad ligger i Östra härad i Njudung som är ett av de gamla småländska folklanden med anor i förhistorisk tid.

Externa länkar


, Riksantikvarieämbetet.
Kategori:Fornminnen i Småland
Kategori:Vetlanda kommun
Kategori:Gravhögar i Sverige
Kategori:Fornminnen från järnåldern i Sverige

Bror Hjort

#OMDIRIGERING Bror Hjorth

Brädgård

: ''Ordet "brädgård" kan också syfta på tecknet #, se nummertecken.''
Fil:Insjön virke 2.JPG.]]
En brädgård är ett område vid ett sågverk där sågat virke – Planka och Bräda – läggs upp för att lufttorka. Ordet används också i dagligt tal för ett försäljningsställe för sågade trävaror och övrigt byggnadsmaterial.
Kategori:Träindustri