Fotbollsallsvenskan


Fotbollsallsvenskan, ''Allsvenskan'', är den högsta division (sport) i fotboll i Sverige för klubblag på herrsidan. Den ersatte svenska mästerskapet i fotboll år Fotbollsallsvenskan 1924/1925, en utslagsturnering som började spelas Svenska mästerskapet i fotboll 1896. Den utgörs av en rak serie där lagen, sedan Fotbollsallsvenskan 2008 16 i antalet, möts i dubbelmöten. Sedan Fotbollsallsvenskan 1993 blir seriesegrarna återigen automatiskt svenska mästare i fotboll och får lyfta Lennart Johanssons pokal.
Allsvenskans premiärsäsong, Fotbollsallsvenskan 1924/1925, vanns av GAIS. Säsongen Fotbollsallsvenskan 1930/1931 fick den SM-status för första gången. Fotbollsallsvenskan 1982-Fotbollsallsvenskan 1990 gick de bästa lagen i Allsvenskan vidare till ett SM-slutspel i form av en utslagsturnering. Säsongerna Fotbollsallsvenskan 1991 och Fotbollsallsvenskan 1992 delades lagen upp i två serier, Mästerskapsserien och Kvalsvenskan, då grundserien var slutspelad. Segraren i Mästerskapsserien blev svenska mästare, medan lagen i Kvalsvenskan kämpade för att undvika nedflyttning.

Historia


1924/1925-1956/1957


Den första Allsvenskan spelades säsongen Fotbollsallsvenskan 1924/1925 och vanns av GAIS. Serien spelades höst-vår och bestod av 12 lag som mötte varandra i dubbelmöten. De två sämst placerade lagen flyttades ner till underliggande division. Spelordningen förblev densamma under många år. Undantag var säsongerna Fotbollsallsvenskan 1953/1954 och Fotbollsallsvenskan 1954/1955 då tre lag flyttades ner. Seger gav två poäng, oavgjort ett medan förlust inte gav några poäng. Fram till och med säsongen Fotbollsallsvenskan 1929/1930 blev seriesegrarna enbart ''seriemästare'', men från efterföljande säsong fick de även status av ''svenska mästare''.
Säsongen Fotbollsallsvenskan 1933/1934 blev Malmö FF diskvalificerade och tvångsnedflyttade. Anledningen var att man hade brutit mot amatörbestämmelserna. Brottet bestod i att man hade betalat ut några kronor i segerpremier.
Själva namnet ''Allsvenskan'' kommer av att det tidigare bara fanns regionala seriemästerskap, till exempel ''Östsvenskan'' (sedan 1916), ''Mellansvenskan'' (1912), ''Västsvenskan'' (1912) och ''Uppsvenskan'' (1913). Men trots sitt namn var mästerskapet till en början egentligen inte "allsvenskt", av samma anledning som att det tidigare bara fanns regionala serier: Sveriges geografi. Skåne klubbar hade till exempel ingen större lust att resa till Norrland för att möta lag som ibland är på samma geografiska avstånd som Österrike eller Italien. Stora delar av Norrland var ända in på 1950-talet diskriminerat, eftersom klubbar därifrån inte tilläts spela högre än division 3. Även Gotland behandlades på ett liknande sätt, då gotländska klubbar nekades spela i svenska serien utanför deras egna distriktsserier, det vill säga högre än division 5, fram till 1951.
Säsongen Fotbollsallsvenskan 1953/1954 skedde förändringen, att norrländska klubbar fick deltaga i näst högsta divisionen, men med bestämmelsen, att om en klubb i Norrland vann serien skulle det inte bli uppflyttat till Allsvenskan. Detta påverkade även den allsvenska nedflyttningsstriden och hur många lag som skulle åka ur. Om en klubb i Norrland vann serien var det ett lag mindre i Allsvenskan som blev degraderat. Några år senare fick klubbar i hela Norrland även delta med lag i högsta divisionen, och efter en framgångsrik säsong 1955/1956 spelade Lycksele IF i kvalet till högsta divisionen, där man dock förlorade mot GAIS.

1957/1958-1981


Fotbollssäsong ändrades från höst-vår till vår-höst Fotbollsallsvenskan 1959. Säsongen Fotbollsallsvenskan 1957/1958 kallades ''Maratonallsvenskan'' och spelades från augusti 1957 till oktober 1958. Lagen mötte varandra tre gånger istället för två som var det normala. Röster har på senare tid höjts för att man ska återgå till höst-vår för att säsongen ska vara bättre anpassad till de flesta andra Europa länders.
Mellan Fotbollsallsvenskan 1973 och Fotbollsallsvenskan 1981 utökades Allsvenskan med två lag till 14. Säsongen närmast före utökningen var det därför bara ett lag som blev nedflyttat. Det var första gången man gick ifrån den ursprungliga serien med 12 lag. Antalet ändrades tillbaka till 12 säsongen Fotbollsallsvenskan 1982. Under 1981 års Allsvenska blev de två sista lagen nedflyttade medan de två närmast högre placerade fick kvala mot de två division 2 i fotboll-segrarna.

1982-1990


Mellan 1982 och Fotbollsallsvenskan 1990 korades de svenska mästarna i fotboll genom ett slutspel. Den allsvenska grundseriens vinnare fick nöja sig med titeln ''seriesegrare''. 1982-Fotbollsallsvenskan 1984 gick de åtta främsta lagen vidare till slutspel. Från och med Fotbollsallsvenskan 1985 ändrades detta till de fyra främsta.
1982 fick de fyra sämst placerade lagen kvalspela mot de två högst placerade lagen i de båda division 2-serierna. Fotbollsallsvenskan 1983-Fotbollsallsvenskan 1989 var det de två sämst placerade lagen som flyttades ner. 1990 blev tre lag nedflyttade och endast ett uppflyttat. Anledningen var att antalet lag skulle minskas till 10 stycken året efter.
1990 ändrades antalet poäng för seger från två till tre. Anledningen var att man ville uppmuntra till offensivare spel. Man följde därmed efter andra ligor, bland annat den England ligan.

1991-1992


Säsongerna Fotbollsallsvenskan 1991 och Fotbollsallsvenskan 1992 bestod Allsvenskan av 10 lag. Efter grundomgången gick de sex bästa lagen vidare till Mästerskapsserien medan de fyra sämst placerade fick spela i Kvalsvenskan tillsammans med de fyra seriesegrarna från Division 1 i fotboll för herrar.

1993-2007


Fotbollsallsvenskan 1993 gick man tillbaka till en rak serie med 14 lag som avgörs utan något slutspel. Fram till Fotbollsallsvenskan 1999 blev de två sista lagen nedflyttade till division 1 medan de två närmast högre placerade fick kvala. Från och med år Fotbollsallsvenskan 2000 är det bara ett lag som behöver kvala. Säsongen Fotbollsallsvenskan 2008 utökades Allsvenskan med ytterligare två lag och därför var det säsongen Fotbollsallsvenskan 2007 endast ett lag som åkte ur medan tre lag från Superettan flyttades upp, utan att behöva kvala.
Efter säsongen Fotbollsallsvenskan 2004 blev Örebro SK Fotboll tvångsnedflyttade till Superettan på grund av ekonomiska problem. Istället fick Assyriska Föreningen, som blivit utslagna i kvalet till Allsvenskan, en friplats.

2008-


Inför 2008 års säsong utökades allsvenskan från 14 till 16 lag.

Spelformat


Allsvenskan utgörs sedan 1993 återigen av en rak serie, sedan 2008 med 16 lag som möts i dubbelmöten, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan. Vid seger får laget tre poäng, oavgjort ger en poäng medan förlust inte ger någon poäng. Placeringen i serien bestäms i första hand av antalet poäng, därefter av målskillnad och slutligen av flest gjorda mål. De två sist placerade lagen flyttas ned till Superettan och ersätts av de två först placerade lagen i den serien. Det tredje sist placerade laget får kvalspela mot trean i Superettan i dubbelmöte på hemma- och bortaplan.

Medaljfördelning


Det lag som är först placerat när Allsvenskan är färdigspelad vinner guld och Lennart Johanssons pokal samt blir svenska mästare i fotboll. Tvåan vinner stora silvret, trean lilla silvret och fyran får brons. Traditionen med utdelning av fyra medaljer är belagt i skrift sedan åtminstone säsongen 1933/1934 och även namnformerna stort och litet brons har använts. I historiska sammanställningar av medaljfördelningen brukar fyra medaljer redovisas för samtliga år sedan starten 1925. Enligt en teori delas det ut fyra valörer eftersom svenska mästerskapet i fotboll som spelades mellan 1896 och 1924 avgjordes med cupspel utan match om tredje pris. Förlorarna i semifinalen kom därmed på delad tredje plats. De som förlorat semifinalen mot finalvinnarna utnämndes då till vinnare av stora bronset medan laget som förlorat mot silvermedaljörerna utnämndes till vinnare av det lilla bronset.

Medaljtabell

Kval


Lag 14 i Allsvenskan kvalar mot lag 3 i Superettan om en plats i Allsvenskan. Laget från Superettan är hemmalag i första matchen.
Om poäng och målskillnad är lika efter andra matchen, räknas mål på bortaplan dubbelt. Om fortfarande lika tillgrips förlängning med 2x15 minuter. Mål på bortaplan i förlängningen räknas inte dubbelt. Vid lika efter förlängning avgörs matchen med straffsparkstävling enligt SvFF:s regelbok.

Transfer


Sverige införde den 15 november 2004 internationella transferregler vilket innebär att spelare endast får lov att byta klubb i två så kallade transferfönster. Dessa står öppna under perioderna 1-31 augusti och 15 november-31 mars.

Elitarenor

Klubbar i allsvenskan 2012


<div style="position: relative;">
Fil:Sweden-transparent.png
<div style="position: absolute; right: 142px; top: 375px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 105px; top: 370px;"><small>Gefle IF Fotboll</small></div>
<div style="position: absolute; right: 122px; top: 438px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 36px; top: 430px; line-height: 1.2; background:white;"><small>AIK Fotboll<br />Djurgårdens IF Fotbollförening</small></div>
<div style="position: absolute; right: 126px; top: 449px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 55px; top: 460px; line-height: 1.2; background:white;"><small>Syrianska FC</small></div>
<div style="position: absolute; right: 188px; top: 440px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 175px; top: 430px;"><small>Örebro SK Fotboll</small></div>
<div style="position: absolute; right: 160px; top: 465px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 148px; top: 458px;"><small>IFK Norrköping</small></div>
<div style="position: absolute; right: 265px; top: 510px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 281px; top: 505px; line-height: 1.2; background:white; text-align:right;"><small>IFK Göteborg<br />GAIS<br />BK Häcken</small></div>
<div style="position: absolute; right: 240px; top: 510px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 195px; top: 522px;"><small>IF Elfsborg</small></div>
<div style="position: absolute; right: 160px; top: 555px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 110px; top: 555px; background:white;"><small>Kalmar FF</small></div>
<div style="position: absolute; right: 250px; top: 585px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 265px; top: 586px;"><small>Helsingborgs IF</small></div>
<div style="position: absolute; right: 203px; top: 585px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 157px; top: 598px;"><small>Mjällby AIF</small></div>
<div style="position: absolute; right: 243px; top: 608px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 260px; top: 610px;"><small>Malmö FF</small></div>
<div style="position: absolute; right: 170px; top: 485px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 165px; top: 495px;"><small>Åtvidabergs FF</small></div>
<div style="position: absolute; right: 140px; top: 300px;"><span style="color:#ee2c2c; font-size:4pt;">●</span></div>
<div style="position: absolute; right: 125px; top: 290px;"><small>GIF Sundsvall</small></div>
</div>
:<nowiki>*</nowiki> Deltog i den första Allsvenskan.
<gallery>
Fil:Swedbank stadion february 2009 B.jpg|Swedbank Stadion i Malmö
Fil:Rasunda 2006-06-02.jpg|Råsundastadion i Solna
Fil:Olympia Helsingborg 2009.JPG|Olympia (arena) i Helsingborg
Fil:Gamlaullevinov2.jpg|Gamla Ullevi i Göteborg
</gallery>

Publiksnitt


Publiksiffrorna har skiftat mellan åren. Efter ökningar från starten hölls sig sedan siffrorna på en stadig nivå fram till slutet av 1970-talet, då de började minska. Från slutet av 1990-talet påbörjades dock en ökning. De flesta publikrekorden i Allsvenskan härrör från Fotbollsallsvenskan 1959. Denna säsong noterades rekord för en enskild match (52 194 åskådare såg Örgryte IS besegra IFK Göteborg på Ullevi), högsta hemmasnitt (Örgryte, 25 520 i snitt under 11 hemmamatcher), högsta totala publiksnitt (Örgryte, 22 476 på 11 borta- och 11 hemmamatcher), samt högsta publiksnitt för hela Allsvenskan (13 369).
Den säsong som innebar flest matcher med fler än 10 000 åskådare per match är Fotbollsallsvenskan 1953/1954 då inte mindre än 78 matcher lockade 10 000 eller fler åskådare. De flesta lag som deltagit i allsvenskt spel har vid något tillfälle haft 10 000 eller fler åskådare vid en hemmamatch, AIK och Malmö FF står dock i en viss särklass när det gäller denna kategori. Senaste laget som hade minst 10 000 åskådare till ''varje'' hemmamatch under hela säsongen var AIK Fotbollsallsvenskan 2009.
AIK Fotboll har vunnit publikligan flest gånger, närmast före IFK Göteborg och Örgryte. Andra lag som vunnit publikligan är Helsingborgs IF, Malmö FF, Djurgårdens IF Fotboll, Gais, Hammarby IF Fotboll, Örebro SK Fotboll och Östers IF.
De mindre smickrande rekorden innehas av Västerås IK (lägsta hemmasnitt under en säsong, 1 125 åskådare Fotbollsallsvenskan 1924/1925), flest sistaplatser i publikligan av Åtvidabergs FF (vid 13 tillfällen, Fotbollsallsvenskan 1951/1952-Fotbollsallsvenskan 1982) och av Västra Frölunda IF som lockat färre än 1 000 åskådare vid inte mindre än 27 allsvenska hemmamatcher.

Allsvenska seriesegrare genom åren


:''Se också Svenska mästare i fotboll#Svenska mästare genom åren''
Här redovisas segrarna i den allsvenska grundserien. Under åren 1982-1992 avgjordes svenska mästerskapen genom slutspel i cup- eller serieform. I de fall då seriesegrarna och svenska mästarna är olika lag anges svenska mästarna inom parentes.

Seriesegrare


:''Se också Svenska mästare i fotboll#Svenska mästare''
Tabellen nedan visar antal gånger respektive lag har vunnit den allsvenska grundserien. Resultat från utslags-SM 1896-1925 samt SM-slutspel 1982-1990 och Mästerskapsserien 1991-1992 räknas inte. Detta gör att Malmö FF toppar den här listan trots att IFK Göteborg vunnit fler SM-guld.

Svenska mästare


Följande tabell visar antal gånger respektive lag har blivit svenska mästare i fotboll.

Tränare


Den 14 januari 2012 fanns följande huvudtränare i klubbarna som representerade Allsvenskan 2011:
För ex-allsvenska klubbar ser det ut enligt följande

Se även


Damallsvenskan
Fotbollsallsvenskans maratontabell
Lista över allsvenska skyttekungar
Svenska serien i fotboll
Svensk fotbolls seriesystem

Källor

Externa länkar


http://www.svenskfotboll.se/ Svenska Fotbollförbundet
http://www.expressen.se/1.90903 Allsvenskan inför internationellt transferfönster
Kategori:Fotbollsallsvenskan
ar:الدوري السويدي الممتاز
bg:Алсвенскан
ca:Campionat suec de futbol
cs:Allsvenskan
da:Allsvenskan
de:Fotbollsallsvenskan
et:Allsvenskan
el:Πρωτάθλημα ποδοσφαίρου Σουηδίας
en:Allsvenskan
es:Allsvenskan
fa:لیگ برتر فوتبال سوئد
fr:Championnat de Suède de football
gl:Allsvenskan
ko:알스벤스칸
id:Allsvenskan
is:Sænska úrvalsdeildin
it:Allsvenskan
he:ליגת העל השבדית
lv:Allsvenskan
lt:Allsvenskan
hu:Svéd labdarúgó-bajnokság (első osztály)
nl:Allsvenskan
ja:アルスヴェンスカン
no:Allsvenskan
nn:Allsvenskan
pl:Allsvenskan
pt:Campeonato Sueco de Futebol
ro:Allsvenskan
ru:Чемпионат Швеции по футболу
sr:Прва лига Шведске у фудбалу
fi:Allsvenskan (jalkapallo)
tr:Allsvenskan
uk:Аллсвенскан
zh:瑞典足球超级联赛

Falu Kuriren

Falu Kuriren, som är Dalarnas största tidning och en del av Dalarnas Tidningar, är en sexdagarstidning med huvudsaklig spridning i Falun, Siljanstrakten och Västerdalarna. Tidningen är oberoende liberal. Falu Kuriren grundades av Waldemar Skarstedt, 1894 – 1931) på initiativ av klädeshandlanden Magnus Johanson (1856 - 1943), liberal frikyrkoman, nykterhetsman och lokalpolitiker i Falun, och Eric Rosén, baptistpastor i Falun och Hudiksvall. Skarstedt hade med framgång grundat liberala Hudiksvalls Allehanda 1888.
Källor: Dalatidningen 12 februari 1994, sid 22; Falukuriren 5 augusti 1994, sid 5.
Upplaga: 29 000 exemplar (2002)

Externa länkar


[http://www.dt.se Falu Kuriren

Kategori:Svenska dagstidningar
Kategori:Svenskspråkiga dagstidningar
Kategori:Falun

Folkminne

#OMDIRIGERINGFolklore

Fantomen


Fantomen (orig. ''The Phantom'') är en tecknad serie, skapad av manusförfattaren Lee Falk. Seriens hjälte är en trikåklädd brottsbekämpare som bor i det fiktiva afrikanska landet Bengali (land). I serien ses Fantomen (även kallad ''Den vandrande vålnaden'') av omvärlden som odödlig - vilket har sin förklaring i att jobbet gått i arv från far till son ända sedan 1500-talet.
Fantomen gjorde premiär på de amerikanska dagstidningarnas seriesidor den 17 februari Serieåret 1936. Även om Fantomen inte är den första serietidningshjälten som bär trikåer, så är han den första som bär den åtsittande kostym som har blivit kännetecknet för serietidnings-superhjältar. Han är också den första som bär en mask utan synbara pupiller - något som är mycket vanligt för serietidningshjältar.
Sedan 1960-talet har det funnits en livaktig licensproduktion av serien på svenska. Denna licensproduktion har även gått på export till bland annat övriga Norden, Australien, Brasilien, Spanien och Indien. Sedan Lee Falks frånfälle har även den amerikanska dagspresserien styrts från Skandinavien. Fantomen publiceras dels i längre avsnitt i tidningar, på svenska i tidningen ''Fantomen (tidning)'', samt i strippformat.
I svensk dagspress har serien även gått under namnet Dragos. Enligt en förklaring berodde detta på förväxling med Mandrakes danska namn. Enligt en annan förklaring var det istället ett sätt att lura censuren i det tyskockuperade Norge.

Fantomen och hans värld


Fantomenlegenden


Legenden om Fantomen började den 17 februari 1536 då ett skepp på väg till Indien överfölls av singhpirater utanför Afrikas kust. Som ende överlevande flöt Christopher (Kit) Walker, sonen till fartygets kapten, iland och togs om hand av bandarerna, en afrikansk pygméstam. Bandarerna hölls i slaveri av en annan grupp, Wasaka-stammen, men en sägen berättade om en man från havet som skulle komma och befria dem. Kit Walker befriade pygméerna genom att klä ut sig till Wasaka-stammens demongud och denna klädsel blev den första fantomendräkten.
Vid sin faders mördares skalle svor han att bekämpa sjöröveri, ondska och orättvisor, och vidare att hans söner skulle följa honom. När han dog så tog hans son över efter honom, vars son tog efter denne och så vidare. Med tiden kom omgivningen att tro att det var samme man, en hämnare och vandrande vålnad, en man som inte kan dö. Han slog sig ner i en grotta, som naturligt var lik en dödskalle, vid bandarernas by långt inne i djungeln. Han arbetade även på att öka grottans likhet med en dödskalle, och sedan dess har Dödskallegrottan varit Fantomens hem.

Utseende


Fantomen bär mask och åtsmitande trikåer. Trikåerna är blå i Sverige, lila i USA och har internationellt sett haft många andra färger, bland annat röda i Italien. Hans vapen är två Colt-pistoler, kaliber.45. Dessutom har han två ringar. På vänster hand - närmast hjärtat - finns ringen med "det goda märket"; en symbol som den vandrande vålnaden lämnar på platser eller hos personer som står under Fantomens beskydd. På högerhanden finns Dödskalleringen (som den 1:a Fantomen fick av alkemisten Paracelsus) som lämnar ett outplånligt märke på de brottslingar som blir märkta med dem. Detta sker genom ett svagt gift, tillverkat av bandarerna, och då Fantomen ska slå någon som han vill ska bära märket öppnar han en liten spärr i ringen som får giftet att rinna ut över klacken. Såret efter slaget läker sedan men bildar ärrvävnad i form av märket.
Vid utgivningen av första Fantomen i färg var Lee Falk på annan ort, och det blev då färgläggarnas jobb att bestämma färgen på Fantomens trikå, som blev lila. När Lee Falk väl var tillbaka var tidningen redan ute för försäljning. Enligt källor ska Lee själv velat ha trikån i en grön färg, för att smälta in i djungeln lättare.
När Fantomen lämnar sitt hem i djungeln och reser som en vanlig man bär han vanligtvis en fedora-hatt, solglasögon och trenchcoat, och kallar sig Mr. Walker (från engelskans ''Ghost Who Walks'' - Den Vandrande Vålnaden). Då det sägs att "den som ser Fantomens ansikte dör en fasansfull död" döljs i serien allt som oftast hans ögon av skuggor eller bakom andra figurer, även när han uppträder som Mr. Walker.

Den 21:e Fantomen


Den nuvarande Fantomen (som varit huvudperson i serien ända sedan starten) är den tjugoförste i ordningen. Han är sedan 1977 gift med FN-diplomaten, sjuksköterskan och simhopperskan Diana Palmer, som han träffade redan i det första äventyret från 1936. Sina trognaste följeslagare har han i bergsvargen Devil och den vita hingsten Hero, och hans äldsta och bästa vän är Guran, bandarernas nuvarande hövding.
Vem som blir nästa Fantomen är inte helt klart, eftersom Diana några år efter vigseln födde tvillingar - pojken Kit och flickan Heloise, som idag är i tolvårsåldern. De går just nu på privatskolan Durham House i Shymouth i östra USA, under Dianas vakande öga.
Fantomen är också hemlig överbefälhavare för Djungelpatrullen, en modern och topputbildad elitpolisstyrka, med verksamhetsområde i Bengalis och dess grannländers djungelområde. Hans närmaste man i patrullen är den sympatiske Karaktärer i tidningen Fantomen#Överste Worubu, som dock inte heller han känner till befälhavarens identitet.
Vidare har Fantomen dessutom en Fosterbarn, Karaktärer i tidningen Fantomen#Rex, som numera är furste i det lilla bergsriket Baronkhan i norra Bengali. Andra viktiga personer i hans närhet är historieberättaren, "gamle Moz", Karaktärer i tidningen Fantomen#Doktor Axel som driver ett djungelsjukhus, Bengali (land) f.d. president Lamanda Luaga samt Dianas mor Lily och morbror Dave, pensionerad polischef.
Förutom Dödskallegottan har Fantomen också ett antal gömställen utspridda på andra platser i världen. Däribland kan nämnas ett dolt rum i Notre-Dame de Paris (kyrka), ett lönnrum i Roms katakomber, en slottsruin i Carpatia (seriens motsvarighet till Transsylvanien) samt den fiktiva Walkers klippa i gränslandet mellan USA och Mexiko.

Djungelordspråken


Bland djungelns folk och bland brottslingar runt om i världen har det vuxit fram talesätt och ordspråk kring myten om Fantomen. Fantomen, ondskans nemesis, mannen som inte kan dö.
Det var Fantomens skapare, Lee Falk, som den 6 oktober 1938 i äventyret ''The Shark's Nest'' skapade det första djungelordspråket (''Då Fantomen rör sig står blixten stilla''). Sedan dess har listan fyllts på, många ordspråk har förekommit i snarlika formuleringar och många har dykt upp någon enda gång.
Följande tretton djungelordspråk hör till de mest kända:
Då Fantomen rör sig står blixten stilla
Fantomen smyger tystare än djungelkatten
Det finns nätter då Fantomen lämnar djungeln och går på stadens gator som en vanlig man
Du hittar aldrig Fantomen - han hittar dig
Fantomens röst isar blodet
Fantomen är hård mot de hårda
Sikta aldrig på Fantomen
Fantomen har tusen ögon och tusen öron
Fantomen har tio tigrars styrka
Den som ser Fantomens ansikte dör en fasansfull död
Då Fantomen frågar svarar man
Att vakna i mörkret och se Fantomen - en fasa för onda män
Fantomen vilar först då fred råder i världen
Det sista djungelordspråket är för övrigt det vinnande bidraget i en tävling i att hitta på nya ordspråk. Tvåa kom "Som rovfågeln vakar, så vakar Fantomen".

Fantomenätten


I dödskallegrottans ''krönikerum'' finns nästan 500 års Fantomenhistoria nedtecknat. Allt sedan 1536 har varje Fantomen skrivit ner sina äventyr i dagböcker för att kunna underlätta sina efterföljandes arbete.
Detta har naturligtvis blivit en outsinlig källa till äventyr i Fantomenserien, inte minst i de serier som producerats i Sverige. Det har det genom åren naturligtvis skapats en del motstridiga uppgifter när det gäller de föregående Fantomernas liv, men i allt väsentligt finns det en väl sammanhållande 500-årig historia att upptäcka för Fantomensseriens läsare. Sedan 1993 återges dessa historiska äventyr i kronologisk följd i tidningen Fantomenkrönikan. De data som här presenteras är de som kommit fram i denna tidning.
Ursprungligen dog den 6:e Fantomens fru, Natala av Navarra i barnsäng (med hennes son) och den 6:e dog själv senare vid 28 års ålder (år 1674). Han efterföljdes då av sin fyra år yngre bror. Senare ändrades dock detta. Orsaken till detta är okänd.

Fantomens djur


Fil:Fantomet01.jpg
Fantomen har flera tama djur, varav de främsta är hans varg Devil samt Hero (Fantomen), fantomens stolta, vita arabiska fullblodshingst, som är med på de flesta av hans äventyr (i synnerhet Devil). Förutom dessa har Fantomen bland annat en tam elefant, Joomba, en falk vid namn Fraka samt två tama delfiner, Salomo och Nefertite.
Till kategorin kan eventuellt räknas de mystiska förhistoriska varelser i form av den trolliknande Hzzz med fru och barn, och en Stegosaurus, som bor på ön Eden. Eden i sig är som ett slags djurpark, där det bland annat finns både lejon och tiger.

Den amerikanska serien


Efter att ha rönt stora framgångar med sin serie Mandrake (serie) gavs Lee Falk möjlighet att utveckla ännu en serie för King Features Syndicate. Han hade en idé om en riddarserie som skulle utspela sig på kung Artur tid, men denna refuserades (en liknande idé utvecklades istället av Hal Foster när han skapade "Prins Valiant"). Falk fick fundera vidare, och presenterade slutligen sin nya idé "The Phantom", om en maskerad hämnare med dödskallen som symbol som sprider skräck bland bovar.
Mystiska, maskerade hämnare hade förekommit i populärkulturen tidigare, men Fantomen blev den första serien i sitt slag när den debuterade 1936. Serien tecknades under de första veckorna av Lee Falk själv, men togs snabbt över av Ray Moore som tidigare jobbat som assistent på "Mandrake (serie)". Under Moores första tid gjorde Falk layoutskisser för varje strip, men han överlämnade snart över det artistiska helt och hållet till tecknaren.
Den första episoden, betitlad "The Singh Brotherhood", löpte under drygt 10 månader, och det märks tydligt att Falk vidareutvecklade sitt koncept under arbetets gång. Tidigt möter vi en playboyaktig typ vid namn Jimmy Wells som förgäves försöker vinna Diana Palmers hjärta. Från början var det tänkt att Wells skulle vara Fantomens hemliga identitet (ungefär som det senare blev i "Batman (seriefigur)"), men Falk ändrade sig plötsligt. Han bestämde sig istället för att Fantomen skulle vara den senaste i en lång rad av maskerade brottsbekämpare, som härstammade från en ensam överlevande efter ett piratöverfall. Även Fantomens hem Dödskallegrottan i De Djupa Skogarna introducerades i den första episoden.
Detaljer såsom Fantomenättens ursprungliga namn, tidpunkten för överfallet, placeringen av de djupa skogarna på världskartan med mera bearbetades och ändrades konstant av Falk. I det allra första äventyret är det ett piratöverfall 1525 utanför ön Luntok där endast kapten Christopher Standish överlever som blir starten på Fantomenmyten. I civila sammanhang använder sig senare fantomer av aliaset 'Mr Walker, men i Falks äventyr antyds det att detta namn är taget från epitetet "The Ghost Who Walks" (på svenska "Den vandrande vålnaden") och inte ättens ursprungliga namn. Årtalet för överfallet fastställdes senare av Falk till 1536 (exakt 400 år innan serien började), och placeringen av Fantomens hemland Bengali i en fiktiv del av Afrika med tydliga Asien influenser.
Den version som svenskar betraktar som "rätt" är hårt präglad av hur Falks äventyr redigerades och bearbetades för publicering i den svenska Fantomen-tidningen. Här är Fantomens civila namn Christopher "Kit" Walker. Av allt att döma använde Falk aldrig namnet Christopher Walker utan endast Kit Walker. Bengalis placering är fast rotad till Afrikas östkust, och kallas för övrigt fortfarande Bengali i den svenska Fantomentidningen trots ett namnbyte till Bangalla i den amerikanska versionen.
Serien blev en stor framgång, och en Söndagssida påbörjades 28 maj 1939. Till skillnad från många andra äventyrsserier löpte separata äventyr i dags- respektive söndagsversionen av Fantomen. Det var när den första söndagssidan skulle publiceras som Fantomens dräkt skulle färgläggas.
Falk hade redan 1936 tänkt sig att Fantomens dräkt skulle ha en gråaktig färg (han hade till och med övervägt att namnge serien till The Grey Ghost). Falk fortsatte att referera till Fantomen som "gråklädd" i dialogen ända till 1950-talet. På söndagssidorna färgades dräkten i stället lila. Dräktens färg skiljer sig betydligt mellan olika länder. I Italien hade Fantomen redan publicerats i färg innan den amerikanska söndagsversionen debuterade, och man valde därför att färga dräkten röd med grön gördelbyxa, oranga ben och gula handskar. I Sverige var Fantomen först ljusblå innan han från 1950 färgades mörkblå. I Norge färgades dräkten lila och i Nya Zeeland gul och blå.
Under 1940-talet kom Moores assistent Wilson McCoy att ta över serien mer och mer. När Moore ryckte in var det McCoy som själv stod för allt teckningsarbete. Moore återvände sporadiskt till serien, men sedan 1948 var McCoy ensam ansvarig tecknare.
Under Andra världskriget tog även Lee Falk värvning. Det finns uppgifter om att serien helt eller delvis skrevs av Alfred Bester under denna tid.
Wilson McCoy dog på sin post 1961, och tecknandet togs över tillfälligt av Carmine Infantino och främst Bill Lignante. En fast ersättare hittades sedan i Sy Barry som sedan kom att vara serien trogen ända till 1994.
Under Barrys tid som huvudtecknare passade Falk på att modernisera serien på ett sätt som inte skulle ha passat till McCoys naivare stil. Landet Bengali blev självständigt och fler starka afrikanska bifigurer introducerades (till exempel president Luaga och Djungelpatrullens överste Worubu). Barrys stil blev kännetecknet för den moderna Fantomen. Som brukligt är omgav sig Barry av en mängd assistenter som hjälpte till att producera serien varje dag i över 30 år. Bland dessa kan nämnas Bob Forgione, Joe Giella, Don Heck, Andre LeBlanc och George Olesen.
När Barry pensionerade sig fortsatte Olesen att skissa serien, som han gjort från och till sedan 1960-talet. På dagsversionen tog Keith Williams över som tuschare. Söndagsversionen tuschades under knappt ett år av Eric Doescher, som dock inte fick fortsatt förtroende, och 1995 tog veteranen Fred Fredericks över tuschpenseln.
I och med Lee Falks död 1999 kom den svenska Fantomenredaktionen att bli inbladad i produktionen av dagspressäventyren. Team Fantomens författare Tony De Paul och Claes Reimerthi började då skriva manus till dags- respektive söndagsversionen. I dagsläget är De Paul ensam författare för den amerikanska dagstidningsversionen och har – efter många år – fått sitt namn inkluderat i seriens byline.
År 2000 ville George Olesen trappa ner och lämnade då söndagsserien. Ny tecknare blev Fantomenfantasten Graham Nolan som hade gjort en del Fantomenrelaterade saker tidigare, bland annat omslag för den svenska Fantomentidningen. När Olesen även slutade på dagsserien 2005 blev ersättaren även här en Team Fantomen-medlem: Paul Ryan (serietecknare), rutinerad superhjältetecknare som började teckna för ''Fantomen'' 2001 och varit väldigt populär bland de svenska läsarna.

Fantomen i olika länder


Fil:LocationPhantom.png. Gröna länder har fasta ''Fantomen''-publikationer, och blå länder ger ut ''Fantomen'' i dagspresserier och/eller söndagssida.]]

Australien


Frew Publications i Australien har gjort fyra egna Fantomenäventyr på 1990-talet. Samtliga skrivna av Jim Shepherd, tre tecknade av Keith Chatto och ett av Glenn Ford.
Därutöver finns tre specialutgåvor producerade av olika myndigheter med "public service"-innehåll riktade mot aboriginer.

Brasilien


Förlaget RGE (Rio Gráfica e Editora) i Brasilien producerade ett antal Fantomen-äventyr för den brasilianska marknaden under 1970-talet.

Italien


Äran för att ha publicerat det allra första Fantomenäventyret producerat för en serietidning tillfaller Italien och förlaget La Freccia. Året var 1962, och tecknaren hette Massimo Liorni. Strax därefter bytte tidningen L'Uomo Mascherato förlag till Fratelli Spada, som blivit mest förknippade med produktionen av Italienska Fantomenäventyr. Bland de mest kända tecknarna hos Fratelli Spada kan nämnas Germano Ferri, Felmang, Usam (som alla har tecknat Fantomen även för den svenska tidningen), Guido Buzzelli, Senio Pratesi och Alberto Giolitti.
Av de äventyr som inte skrevs av tecknarna själva stod Giovanni Fiorentini för de flesta manusen. Totalt producerades nästan 400 Fantomenäventyr av Fratelli Spada under ungefär tio års tid. Ett drygt 80-tal av dessa har översatts till svenska, men har dock varit redigerade näst intill oigenkännlighet.
Faktum är att serietidningsäventyr med Fantomen producerats i Italien ända sedan tiden för andra världskriget, då amerikanska serier var förbjudna. Det rör sig dock om olagligt producerade äventyr, skrivna av bland andra Federico Fellini och tecknade av Roberto Lemmi.

Sverige


:''Huvudartikel: Fantomen (tidning)''
Fantomen började publiceras i Vecko-Revyn 1940, då klädd i en grågrön dräkt. 1942 började Fantomen publiceras i Svenska Dagbladet men av någon anledning förväxlades serien med en annan serie av Lee Falk, Mandrake, vars danska version hette Dragos. Under namnet Dragos publicerades serien i Svenska Dagbladet fram till 1980, när man bytte namn. I ''Norra Västerbotten'' hette serien Dragos en bit in på 2000-talet.
År 1944 publicerades det första julalbumet med Fantomen och 1950 startade utgivningen av tidskriften ''Fantomen (tidning)''. Tidningens upplaga gick uppåt och i slutet av 1970-talet hade tidningen 160 000 exemplar per nummer. 2004 pendlade upplagan mellan 35 000 och 40 000 exemplar. Utöver titelserien har en stor mängd övriga serier publicerats i Fantomen; bland långkörarna märks, bland andra, de importerade Hopalong Cassidy, King vid Gränspolisen, Johnny Hazard, Mandrake (serie), Rick O'Shay, Blueberry och Thorgal, samt svenska serier som Texas Jim, Mystiska 2:an, Bacon & Egg, Johan Vilde, Herman Hedning, Achilles Wiggen, med flera.
Tidningen ges parallellt ut i Norge (''Fantomet''), och tidigare även i Finland (''Mustanaamio'') och Danmark (''Fantomet'').
Sedan 1960-talet har det förekommit en omfattande licensproduktion för den svenska/skandinaviska marknaden där inblandade tecknare och manusförfattare fått det kollektiva smeknamnet "Team Fantomen". Bland de mest produktiva kreatörerna märks svenskarna Bertil Wilhelmsson, Janne Lundström, Hans Lindahl, och Claes Reimerthi, liksom internationella serieskapare som Özcan Eralp, Jaime Vallvé, Donne Avenell, Norman Worker, Kari Leppänen, Romano Felmang, och Tony De Paul.
Åren 1993-2010 publicerades systertidningen ''Fantomen Krönika'', med glesare utgivning, tjockare utgåvor, och enbart Fantomen-serier. Från 1972 till 1985 publicerades pocketböcker med Fantomen-serier. Under 1996 gavs jubileumstidningen ''Den vandrande vålnaden'' ut i nio nummer för att fira seriens 60-årsjubileum; förutom Fantomen innehöll denna tidning serier om Mandrake (serie). Utöver dessa publikationer har ett flertal engångsutgåvor med Fantomen producerats.

Tyskland


Under 1970- och 1980-talet gav Bastei i dåvarande Västtyskland ut ett flertal Fantomentitlar. Dessa innehöll serier från samtliga befintliga källor (dagspress, serietidningsäventyr från Sverige, Italien och USA), men dessutom egenproducerat material. Fantomen pratar swahili med infödingarna.
Närmare ett hundratal Fantomenavsnitt producerades av Bastei, inga av dessa har publicerats på svenska.

USA


Trots att Fantomen är en amerikansk serie har den aldrig varit lika populär eller känd i hemlandet som i till exempel Skandinavien. Att det rör sig om en dagstidningsserie och inte en serietidningsfigur har säkerligen med saken att göra. Försök att lansera serietidningar med Fantomen har dock gjorts ett flertal gånger.
I november 1962 startade den Fantomentidning som blev mest långlivad. Förlaget var ursprungligen Gold Key men gick sedan över till King Comics och slutligen Charlton Comics innan den lades ner 1977. De flesta serierna tecknades under gold Key- och King-perioden tecknades av Bill Lignante, som tidigare hade gjort en kort sejour på den vanliga Fantomenserien innan Sy Barry tog över. Lignantes serietidningsavsnitt var oftast baserade på gamla dagspressäventyr. De flesta har publicerats på svenska, men i tidningen X9 istället för Fantomens egen titel. Charlton gav ut tidningen längst men hade lägre kvalitet på sina äventyr. Tecknare som Jim Aparo och Don Newton gjorde dock minnesvärda insatser.
År 1988 gjorde DC Comics ett försök med The Phantom, en miniserie i fyra delar av Peter David, Joe Orlando och Dennis Janke. Denna blev lyckad så en månadstidning startade året efter, med serier av Mark Verheiden och Luke McDonnell, men efter 13 nummer försvann den på grund av dålig försäljning.
Även Marvel har gett ut Fantomenrelaterade serier, dock har det främst rört sig om olika framtidsversioner av figuren. Först och främst en tidning baserad på den tecknade TV-serien "Defenders of the Earth" där Fantomen kämpar tillsammans med Mandrake (serie) och Blixt Gordon mot den onde kejsar Ming. Fyra nummer gavs ut 1987.
En ny miniserie med en mer futuristisk Fantomen gavs ut i 3 delar 1994–95. Det var ett omfattande och ambitiöst projekt som dock inte blev populär bland de gamla fansen och inte heller lyckades locka till sig många nya. Kort därefter gav Marvel istället ut en serieversion baserad på TV-serien "Phantom 2040" med 4 nr. Det mest minnesvärda med denna är att den tecknades av legenden Steve Ditko.
Det enda amerikanska serieföretaget som publicerar Fantomen i USA idag är det lilla Moonstone Books. Huvudförfattare på deras version av Fantomen har varit Ben Raab, som började som Fantomenförfattare på den svenska tidningen.

Fantomen på film


Den hittills mest framgångsrika filmatiseringen av serien hade premiär i juni 1996. Då hade filmen Fantomen (film) premiär med Billy Zane i titelrollen. Skurken spelades av Treat Williams och skurkens högra hand av Catherine Zeta-Jones. Den producerades av Paramount Pictures.
År 2009 gjordes en miniserie i två delar med titeln ''The Phantom'', som handlar om den 22 Fantomen spelad av Ryan Carnes. Denna filmatisering är dock inte lika trogen den tecknade serien.

Fantomen i andra media


''Fantomen och eldfågeln Gandor'' är en ljudteater som gavs ut på LP-skiva 1972.
Streaplers gav i samband med Fantomens 25-årsjubileum ut hyllningslåten ''Kom hit, Fantomen'' på en singel Musikåret 1975.
Björn Afzelius sjöng om Fantomen i låten ''Morristown'' på skivan Riddarna kring runda bordet 1987.
''Fantomen och Vampyrerna'' är en ljudteater utgiven på LP 1982, baserad på ett Fantomenäventyr av Lee Falk.
''Äventyrsmusikalen Fantomen'' var en musikal som uppfördes i Stockholm och gavs ut på LP-skiva 1985. Ett tecknat Fantomenäventyr med samma manus publicerades samma år under namnet ''Tempelskatten''.
Trazan och Banarne framförde på sent 1970-tal Fantomens brallor.
Fantomen, under namnet Dragos, är sektionshelgon på civilingenjörsutbildningen Teknisk Fysik på Chalmers tekniska högskola.

Svenska Fantomenprodukter


Alga AB gav ut sällskapsspelen Fantomenspelet under 1950-talet och ''Fantomen'' 1984.
I Sverige fanns under en tid en läskedryck med namnet Fantomenläsk. Denna läsk var ogenomskinlig och azurblå till färgen.
Det har även funnits Fantomens Lördagsgodis i påse med en blandning av diverse godissorter tillverkad av f.d. Nordchoklad i Kalmar.
Mellan 1986 och 2009 fanns ett ''Fantomenland'' som en del av Parken Zoo i Eskilstuna.

Fantomenklubben


I Sverige bildades år 1950 en förening ''Fantomenklubben'', som mellan 1961–1969 hette ''Fantomens Deckarklubb'' men återgick sedan till det ursprungliga namnet. Klubben finns ännu idag och ger vissa förmåner, bl&nbsp;a rabatt på prenumerationsavgiften.

Litteratur


"Wilson McCoy" av Martin Goldbeck-Löwe, Bild & Bubbla http://www.serieframjandet.se/1218 Nr. 186, Mars 2011, pg. 40-47

Externa länkar


http://www.fantomen.com Fantomen - den svenska tidningens officiella webbplats
http://www.deepwoods.org Deep Woods - den mest innehållsrika Fantomensajten
http://www.chroniclechamber.com The Chronicle Chamber - innehållsrik Fantomensajt
http://fantomet.org/ Fantomet.org - den mest innehållsrika skandinaviska Fantomensajten
http://www.seriesam.com/cgi-bin/guide?s=fantomen&covers=ON Alla omslag till serietidningen 1950–2007

Referenser


<references>
<ref name="SvD">
</references>
Kategori:Fantomen
Kategori:Amerikanska serier
Kategori:Amerikanska dagspresserier
Kategori:Amerikanska seriefigurer
Kategori:Superhjältar
Kategori:Kriminal- och agentserier
Kategori:Historiska serier
Kategori:Tecknade serier som filmatiserats
Kategori:Serier som blivit teater
Kategori:Seriefigurer introducerade 1936
da:Fantomet
de:Phantom (Comic)
et:Fantoom (koomiks)
en:The Phantom
es:El Fantasma (cómic)
fr:Le Fantôme (bande dessinée)
hr:Fantom (strip)
it:Uomo mascherato
ml:ദി ഫാന്റം
nl:The Phantom (strip)
new:मायावि (सन् २००५या संकिपा)
ja:ザ・ファントム
no:Fantomet
nn:Fantomet
pt:O Fantasma
sr:Fantom
fi:Mustanaamio
ta:மாயாவி (சித்திரக்கதை)
tr:Kızılmaske

Fabian Wrede af Elimä

Fabian Wrede af Elimä kan syfta på
Fabian Wrede (1648-1710), överstelöjtnant
Fabian Wrede (1694-1768), riksråd

Friherrinna

Friherrinna är hustru till en friherre.
En dotter till en friherre kallas bara fröken och kan inte titulera sig med annat än sin makes titel som gift. Undantag regleras av originalsköldebrevet.
Titeln används även av änkor efter friherrar, dock får den inte brukas av frånskilda ingifta kvinnor, även om de behållit sin makes familjenamn.
Märk att även då en friherre i tal kallas baron kallas aldrig hans hustru för annat än friherrinna.

Referenser


Kategori:Adelstitlar

Fisk (livsmedel)


: ''Denna artikel handlar om fisk som livsmedel. Se fiskar för fisk som djur. Se även Fisk (olika betydelser).''
Fil:Herring catch-Sep200.jpgar.]]
Fil:Faroe stamp 080 tusk.jpg och fiskefartyg på ett frimärke från Färöarna]]
Fisk är ett livsmedel som har fångats och ätits under hela människans historia. Den vars yrke är att fånga fisk är fiskare.
Fisk är ett av de mest betydelsefulla livsmedel på jorden, särskilt på Grönland, där större delen av kosten består av fisk. Fisken i havet kräver ingen odling, utplantering eller någon annan typ av sådd. På senare år hade det dock börjat förekomma fiskodlingar i större skala, då främst av rovfiskar som lax, i bland annat Norge och Sydostasien, samtidigt som sjöar och hav har drabbats av utfiskning.
Fisk är huvudföda för många människor och djur, och är skadlig bara om den innehåller stora halter av miljögifter eller lagrats fel. Bland annat ombildas vid felaktig (för varm) lagring vissa ämnen i gälarna till Thiaminas, ett enzym som förstör B-vitamin i kroppen, och kan leda till allvarlig och dödlig akut B-vitaminbrist.
De största fiskansamlingarna finns där näringskällorna är störst, vilket ger de högsta talen för biomassa i lite kallare vatten, särskilt vid uppvällningar. Förr i tiden var begreppet fisk mycket bredare och innefattade de flesta vattenlevande djur, däribland kräftdjur, sjöstjärnor och valar. Vi har kvar ord som ''bläckfisk'' (ett blötdjur) i svenskan.
Av de totalt 140 arter som lever i svenska vatten, är det endast ett fåtal som används som mat. Sveriges befolkning konsumerade cirka 9 kilogram per person inhemsk och importerad, färsk och djupfryst, fisk år 2000.

Matlagning


Fil:Torsk.JPG
Fisk delas ofta in i kategorierna fet respektive mager fisk. Skillnaden i fettinnehållet påverkar såväl näringsinnehåll som smak och tillagningssätt. Fet fisk innehåller stora mängder omega 3-fettsyra som eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA), men kan också lagra större mängder miljögifter som dioxin och polyklorerade bifenyler.
Fisk kan innehålla parasiter. Dessa dör vid tillagning (minst 60 grader i en minut) och vid djupfrysning i flera dygn. Odlad lax är dock vanligen parasitfri.

Fet fisk


Fet fisk avser fisk med högt fettinnehåll. Exempel på feta fiskarter är:
Lax
Makrill
Sill och strömming
Sardin
Öring

Mager fisk


Mager fisk avser fisk med lågt fettinnehåll. Exempel på magra fiskarter är:
Abborre
Gädda
Torsk

Odling


I Sverige är de vanligaste odlade fiskarna:
Regnbågsöring (''Oncorhynchus mykiss'')
Lax (''Salmo salar'')
Röding (''Salvelinus sp.'')
Öring#Insjööring (''Salmo trutta lacustris'')

Miljögifter


En undersökning gjord av Naturskyddsföreningen 2011 visar på oroande förekomst av miljögifter i matfisk.
Ftalater av typen DINP kunde detekteras i muskler från Torpedo Scad från Malaysia (28 mg/kg). Sannolikt beroende på kontaminering av provet.
Alkylfenoler och bisfenoler hittades inte i några muskler.
Tert-oktylfenol och 4-isononylfenol hittades i galla från filippinsk Skipjack Tuna med respektive .
Icke-plana PCB:er hittades inte i något av proven.

Se även


Fiske
Nät
Mete
Mjärde
Ryssja
Långrev
Fiskekort
Havsfiske
Fiskefartyg
Sportfiske
Fiskeindustri
Fiskutrustning
Fångstredskap
Fiskben
Fiskbensmönster

Referenser


Elektroniska källor

Tryckta källor


Externa länkar


http://www.fiskbasen.se/ fiskbasen.se - Allt om Fisk
http://www.fiskeriverket.se/ fiskeriverket.se
http://hem.passagen.se/kent.andersson passagen.se/kent.andersson - Fisk och fiske
http://www.slv.se/sv/Settings/Topplankar/Lattlast/Kostrad-om-fisk/ slv.se - Kostråd om fisk 2011-06-20
Kategori:Fisk
an:Peix (alimento)
de:Speisefisch
et:Kala (toit)
en:Fish (food)
es:Pescado
fr:Poisson (aliment)
is:Fiskur (matargerð)
it:Pesce (alimento)
he:דגי מאכל
lt:Žuvis (maistas)
ms:Ikan (makanan)
nl:Vis (voeding)
pl:Ryby konsumpcyjne
tr:Balık eti
yi:ים–פיש

Fågel

#OMDIRIGERING Fåglar

Filip II av Makedonien

Fil:Philip II of Macedon CdM.jpg
Filip II av Makedonien, (grekiska: ''Фιλιππος'') född 382 f.Kr. i Pella, mördad 336 f.Kr. i Aigai, var regent i Makedonien (historisk region) från 359 f.Kr. till sin död. Han var gift med Olympias och son till Amyntas III och Eurydike I av Makedonien.

Biografi


Som ung hade Filip vistats i Thebe, Grekland som gisslan och lärde sig Epaminondas moderna stridsteknik som han senare skulle modifiera och som kom att kallas den makedonska falangen. Filips politiska mål var att göra sig till ledare över ett enat Hellas. Han utbildade en elitarme av yrkessoldater som fick öva sig i framgångsrika mindre uppdrag. Detta fick flera av de mindre grekiska stadsstaterna att söka hjälp hos honom. I Aten hade Filip ett parti som verkade till hans förmån men också en stor motståndare i den vältalige Demosthenes som lyckades övertala atenarna att gå i krig mot Filip. Slaget stod vid Chaironeia 338 f.Kr och blev en stor seger för Filip. Samma år bildade han vid den hellenska kongressen i Isthmos ett panhellenskt förbund av alla grekiska stater utom Sparta. Avsikten med förbundet var ett samgrekiskt angrepp mot Persien under Filips ledning. Filip började förbereda angreppet mot perserriket, men mördades på grund av något som sades vara en personlig oförrätt. Han ville att Aristoteles skulle vara hans sons, Alexanders, lärare.

Barn


# Kynane
# Alexander den store (356 f.Kr.-323 f.Kr.)
# Kleopatra av Makedonien
# Filip III av Makedonien

Externa länkar


Guy Thompson Griffith. http://www.britannica.com/ebc/article-5673 Philip II, Encyclopædia Britannica online
Angela M.H. Schuster. http://www.archaeology.org/online/features/macedon/index.html Not Philip II of Macedon, http://www.archaeology.org/ ARCHAEOLOGY 20 april 2000,
Antonis Bartsiokas. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/288/5465/511?maxtoshow=&HITS=10&hits=10&RESULTFORMAT=&fulltext=macedon&searchid=1&FIRSTINDEX=0&resourcetype=HWCIT The Eye Injury of King Philip II and the Skeletal Evidence from the Royal Tomb II at Vergina, Science 21 april 2000
http://wso.williams.edu/~junterek/philip.htm Philip II från Alexander the Great Homepage
http://www.mlahanas.de/Greeks/Bios/PhilipII.html Philip II från Hellenica

Källor


Kategori:Födda 382 f.Kr.
Kategori:Avlidna 336 f.Kr.
Kategori:Makedoniens monarker
Kategori:Män
af:Philippos II van Makedonië
ar:فيليب الثاني المقدوني
az:Makedoniyalı II Filipp
bn:ফিলিপ দ্বিতীয় (মেসিডোনিয়া)
be:Філіп II Македонскі
bg:Филип II (Македония)
bs:Filip II Makedonski
ca:Filip II de Macedònia
cs:Filip II. Makedonský
cy:Philip II, brenin Macedon
da:Filip 2. af Makedonien
de:Philipp II. (Makedonien)
et:Philippos II
el:Φίλιππος Β΄ της Μακεδονίας
en:Philip II of Macedon
es:Filipo II de Macedonia
eo:Filipo la 2-a (Makedonio)
eu:Filipo II.a Mazedoniakoa
fa:فیلیپ مقدونی
fr:Philippe II de Macédoine
fy:Filippus II
gl:Filipo II de Macedonia
ko:필리포스 2세
hy:Փիլիպոս II Մակեդոնացի
hr:Filip II. Makedonski
id:Filipus II dari Makedonia
is:Filippos II
it:Filippo II di Macedonia
he:פיליפוס השני
ka:ფილიპე II მაკედონელი
la:Philippus II (Macedonum rex)
lv:Filips II (Maķedonija)
hu:II. Philipposz makedón király
mk:Филип II Македонски
mr:फिलिप दुसरा, मॅसेडोन
nl:Philippus II van Macedonië
ja:ピリッポス2世
no:Filip II av Makedonia
pl:Filip II Macedoński
pt:Filipe II da Macedónia
ro:Filip al II-lea al Macedoniei
ru:Филипп II Македонский
sq:Filipi II
simple:Philip II of Macedon
sk:Filip II. (Macedónia)
sl:Filip II. Makedonski
sr:Филип II Македонски
sh:Filip II Makedonski
fi:Filippos II
tl:Felipe II ng Macedonia
th:ฟิลิปที่ 2 แห่งมาซิโดเนีย
tr:II. Filip (Makedonya Kralı)
uk:Філіпп II Македонський
vi:Philippos II của Macedonia
zh:腓力二世 (马其顿)

FAQ


FAQ eller Frequently Asked Question(s) är en samling ofta ställda frågor och deras svar. Några svenskspråkiga webbplatser har valt att använda benämningen spoff som är en akronym av ”svar på ofta förekommande frågor”. En annan, och mycket vanligare, försvenskad variant av uttrycket är "Frågor och svar", att frågorna sedan är ofta förekommande är vanligtvis underförstått.
FAQ är en akronym och kan uttalas "fak," "faks," "facts," eller "F.A.Q.". Termen kan användas till en eller flera svar på ofta förekommande frågor.
Fenomenet FAQ uppstod på Usenet för att minska mängden enkla frågor och motverka att samma fråga ställs om och om igen i diskussionsgrupperna.

Se även


Fakta
Faqly (FAQ som kan uppdateras av användare)

Referenser

Externa länkar


http://www.faqs.org/topRated.html Originella USENET-exempel
http://www.queryelf.com/ Största sökbara FAQ-databasen
http://www.catb.org/jargon/html/F/FAQ.html FAQ-definition från Jargon-arkivet
Kategori:Internet
Kategori:Referenslitteratur
af:FAQ
ca:Preguntes més freqüents
cs:FAQ
da:Ofte Stillede Spørgsmål
de:Frequently Asked Questions
et:Korduma Kippuvad Küsimused
en:FAQ
es:Preguntas frecuentes
eo:Oftaj demandoj
ext:FAQ
eu:FAQ
fa:پرسشگان
fr:Foire aux questions
ko:FAQ
hy:ՀՏՀ
hr:Često postavljena pitanja
it:Frequently asked questions
kk:Жиі қойылатын сұрақтар
la:FAQ
nl:FAQ
ja:FAQ
no:OSS
pl:FAQ
pt:FAQ
ru:Часто задаваемые вопросы
simple:FAQ
sk:Frequently asked questions
sl:Pogosto zastavljena vprašanja
sr:Најчешће постављана питања
fi:Usein kysytyt kysymykset
ta:அ.கே.கே
tr:SSS (bilgisayar)
uk:F.A.Q
vi:FAQ
zh:FAQ

F


F [] är den sjätte bokstaven i det Latinska alfabetet#Moderna latinska alfabetet.

Betydelser

Versalt F


Länsbokstav för Jönköpings län.
Förkortning för temperaturenheten Fahrenheit.
Inom fysiken, beteckningen för kraft.
Kemiskt tecken för grundämnet fluor. Se även periodiska systemet.
Beteckning för farad, enheten som storheten kapacitans mäts i.
Nationalitetsbeteckning för motorfordon från Frankrike.
Symbol för talet 15 i det hexadecimala talsystemet.
Inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för språkvetenskap, se SAB:F.
Tre olika svenska lok har haft littera F, Se F (lok).
Segelmärke för Folkbåt.

Gement f


Beteckning för måttenhetsprefixet femto (10<sup>–15</sup>).
Fjärde tonen i C-dur- och grundtonen i F-dur-skalan.
Beteckningen för frekvens inom fysiken.

Historia


Till det latinska alfabetet kom bokstaven F från den grekiska bokstaven digamma, som dock inte längre används i modern grekiska, sedan det ljud, som det representerade, "w", för länge sedan försvann ur det språket. Bokstaven gav dock upphov till flera bokstäver i det latinska alfabetet (se även U, V, W och Y). Grekerna hade i sin tur fått "digamma" från den feniciska bokstaven "waw", som ursprungligen föreställde en krok eller en klubba.

Datateknik


I datorer lagras F samt förkomponerade bokstäver med F som bas och vissa andra varianter av F med följande kodpunkter:
I ASCII-baserade kodningar lagras F med värdet 0x46 (hexadecimalt) och f med värdet 0x66 (hexadecimalt).
I EBCDIC-baserade kodningar lagras F med värdet 0xC6 (hexadecimalt) och f med värdet 0x86 (hexadecimalt).
Övriga varianter av F lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.
----
Kategori:Latinska alfabetet
ace:F
af:F
als:F
ar:F
an:F
arc:F
ast:F
az:F
zh-min-nan:F
be:F, літара
be-x-old:F (літара)
bs:F
br:F (lizherenn)
ca:F
cs:F
co:F
cy:F
da:F
de:F
et:F
el:F
eml:F
en:F
es:F
eo:F
eu:F
fa:F
fr:F (lettre)
fy:F
fur:F
gv:Faarney (lettyr)
gd:F
gl:F
gan:F
xal:F үзг
ko:F
hr:F
io:F
ilo:F
id:F
is:F
it:F
he:F
ka:F
kw:F
sw:F
ht:F
ku:F (tîp)
la:F
lv:F
lb:F
lt:F
lmo:F
hu:F
mk:F (Латиница)
mg:F
mr:F
ms:F
my:အက်(ဖ်) (အက္ခရာ)
nah:F
nl:F (letter)
ja:F
no:F
nn:F
nrm:F
mhr:F (латин тиште)
uz:F (harf)
pl:F
pt:F
crh:F
ro:F
qu:F
ru:F (латиница)
se:F
stq:F
scn:F
simple:F
sk:F
sl:F
sr:F (слово латинице)
sh:F
su:F
fi:F
tl:F
th:F
tr:F
uk:F (латиниця)
vi:F
vo:F
war:F
yi:F
yo:F
zh-yue:F
diq:F
bat-smg:F
zh:F

Gösta Berlings saga (film)


Fil:Filmstaden 2008g.jpg]]
Fil:Greta Garbo in Gösta Berlings Saga 1924.jpg och Lars Hanson i ''Gösta Berlings saga'', Garbos första stora filmroll.]]
''Gösta Berlings saga'' är en sverige film från Filmåret 1924 i regi av Mauritz Stiller. Det är en filmatisering av Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga.

Handling


Handlingen utspelas i Värmland, kring "Lövens långa sjö" (se Fryken), i början av 1800-talet. Ekeby är Värmlands rikaste bruk men i herrgårdsflygeln bor tre latoxar, de tolv kavaljererna på Ekeby som fördriver tiden med kortspel, festande och flaskan. En av dessa är Gösta Berling, en avsatt präst som ställde till skandal vid en biskopsvisitation.

Om filmen


File:15 Wira, Rekvisita Gösta Berlings saga.jpg.]]
Gösta Berlings saga hade svensk premiär den 10 mars 1924. Stora delar av filmen är inspelad på Vira bruk i Österåkers kommun, Uppland. Några scener spelades även in på Lidingön och i Forsmark, Uppsala, och i SF:s ateljéer i Råsunda filmstad.
Filmen är en svensk stumfilm och baseras på Selma Lagerlöfs roman med samma namn. Selma Lagerlöf själv tyckte dock inte om filmen; hon avskydde de förändringar som gjorts för att boken skulle kunna bli film. Av romanens omfattande persongalleri och händelser ingår endast en bråkdel.
Vid en renovering av filmkopiorna 1975 passade man på att förse filmen med pianomusik komponerad av Carl-Axel Dominique och Monica Dominique.
År 2005 fick filmen nykomponerad filmmusik av Matti Bye och släpptes även 2006 i en internationell DVD-release (i bland annat USA) under namnet ''The Saga of Gosta Berling'' på Kino Video (med engelska textskyltar).

Rollista (urval)


Lars Hanson - Gösta Berling
Gerda Lundequist - Majorskan; Margaretha Samzelius
Ellen Hartman-Cederström - Märta Dohna
Torsten Hammarén - Henrik Dohna
Greta Garbo - Elisabeth Dohna
Jenny Hasselquist - Marianne Sinclaire
Karin Swanström - Gustafva Sinclaire
Sixten Malmerfelt - Melchior Sinclaire
Svend Kornbech - Kapten Christian Bergh
Sven Scholander - Sintram
Hilda Forsslund - Modern
Mona Mårtenson - Ebba Dohna
Otto Elg-Lundberg - Major Samzelius

Externa länkar


(del I)
(del II)
http://www.greta-garbo.de/greta-garbos-saga-stockholm-albert-bonniers »Greta Garbos Saga« · Stockholm 1929 · Albert Bonniers Förlag
Kategori:Filmer 1924
Kategori:Filmer i regi av Mauritz Stiller
Kategori:Selma Lagerlöf-filmatiseringar
Kategori:Svenska filmer baserade på böcker
Kategori:Svenska stumfilmer
Kategori:Filmer från Svensk Filmindustri
de:Gösta Berling (Film)
en:The Saga of Gosta Berling
fr:La Légende de Gösta Berling
it:La leggenda di Gösta Berling
pl:Gdy zmysły grają
fi:Gösta Berlingin taru (elokuva)
zh:哥斯达·柏林世家

Vulkanmannen (film)


Vulkanmannen är Björn Runges film om författaren Sture Dahlström. Den hade premiär på Göteborgs filmfestival Filmåret 1997 och blev en succé. Sture Dahlström var där och efter filmen fick han uppleva stående ovationer av den tusenhövdade publiken.

Se även


Apelsinmannen
Kategori:Filmer 1997
Kategori:Svenska biografifilmer
Kategori:Svenska dokumentärfilmer

Ture Sventon, privatdetektiv (film)


Ture Sventon, privatdetektiv är en svensk-norsk film från Filmåret 1972 med Filmmanuskript och Filmregissör av Pelle Berglund. Förutom skildringen av Sventons första möte med herr Omar hade filmen inte mycket gemensamt med Åke Holmbergs Ture Sventon, privatdetektiv (bok); den innehöll främst inslag från böckerna ''Ture Sventon i öknen'', ''Ture Sventon i Paris'' och ''Ture Sventon i Stockholm''.
Med bland andra Jarl Kulle som Ture Sventon, Gösta Bredefeldt som herr Omar och Eva Henning som Sventons sekreterare fröken Jansson. I övriga roller märks Bertil Norström samt Åke Lundqvist som Ville Vessla.
År Filmåret 1989 sändes en ny version av Ture Sventons äventyr som Julkalendern på TV, ''Ture Sventon, privatdetektiv (TV-serie).

Rollista


Jarl Kulle - Ture Sventon, privatdetektiv
Eva Henning - fröken Jansson, sekreterare
Gösta Bredefeldt - herr Omar
Åke Lundqvist - Ville Vessla
Bertil Norström - Hjalmar Hjortron, kylskåpsdirektör
Magdalena Malmsjö - Elisabeth Hjortron
Peter Malmsjö - Henrik Hjortron
Rolv Wesenlund - Muhammed, pastejbagare
Willie Hoel - Slarvige Svante
Henki Kolstad - Monsieur Piccard, hotellvärd
Aud Schønemann - Mrs. Smith, amerikanska
Bab Christensen - Madame Camembert

Filmmusik i urval


''The Arab World'', kompositör John Leach
''Close to Midnight'', kompositör Dennis Williams
''Under dubbelörnen/Unter dem Doppel-Adler'', kompositör Josef Franz Wagner
''Livet i Finnskogarna'', kompositör Carl Jularbo, text Anna Myrberg
''Stilla natt, heliga natt'', kompositör Franz Gruber, text Joseph Mohr, svensk text Carl Oscar Mannström
''Jag är blott en man'', kompositör och text Benny Andersson, Björn Ulvaeus och Stikkan Anderson
samt tre julsånger

Externa länkar


Kategori:Filmer 1972
Kategori:Ture Sventon
Kategori:Svenska dramafilmer
Kategori:Norska dramafilmer
Kategori:Stockholm på film
no:Ture Sventon, privatdetektiv (film)

Fat 21

Fat 21 eller Expertölet var ett klassiskt öl från det numera nedlagda Bryggeri Nässjö bryggeri.
Namnet kommer av att det bland 1800-talets bryggare i Nässjö fanns en gång en man, känd för att brygga ett ovanligt gott öl. När han själv valde ett öl gick han till "Ölfat nummer 21". Inget av hans öl var så gott som ölet i just det fatet.
Senare har Åbro Bryggeri bryggt Fat 21 och skriver att receptet är detsamma men att det "har förfinats och ändrats något", och att det "i grunden är samma Fat 21, ett mustigt, fylligt och skummande helmaltsöl." Inte heller Åbro Bryggeri tillverkar längre Fat 21.

Källor


Kategori:Svenska ölmärken

Fjällbärande kräldjur


Fjällbärande kräldjur eller fjällreptiler (Squamata) är en ordning (biologi) i klass (biologi) kräldjur.
De fjällbärande kräldjuren utmärks genom att huden är försedd med ibland förbenade fjäll (zoologi) eller obetydligare sköldar. Kvadratbenet är rörligt och inte sammanväxt med skallen. Könsorganet är parigt och belägen bakom den tvärställda Kloaköppning.
Denna djurgrupp, som först uppträder under juraperioden, omfattar de flesta nu levande kräldjur.
De fjällbärande reptilerna indelas i följande underordningar:
ormar (2 250 arter)
ödlor (3 300 arter)
masködlor (140 arter)
En alternativ indelning är:
Amphisbaenia
Autarchoglossa
Gekkota
Iguania
Serpentes
Familj ej inordnad i ordning
Dibamidae

Kladistisk indelning


Nedanstående kladogram visar sammansättningen av de fjällbärande kräldjuren enligt kladistik indelning. Fjällbärande kräldjur (Squamata) ├─Iguania │ ├─Leguaner (Iguanidae) │ └─Acrodonta │ ├─Kameleonter (Chamaeleonidae) │ └─Agamer (Agamidae) └─Scleroglossa ├─Gekkota │ ├─Geckoödlor (Gekkonidae) │ └─Pygopodidae │ ?──Masködlor (Amphisbaenia) │ ?──Dibamidae │ ?──Ormar (Serpentes) └─Autarchoglossa ├─Scincomorpha │ ├─Lacertoidea │ │ ├─Xantusiidae │ │ └─Lacertiformes │ │ ├─Egentliga ödlor (Lacertidae) │ │ └─Teiioidea │ │ ├─Tejuödlor (Teiidae) │ │ └─Gymnophthalmidae │ └─Scincoidea │ ├─Skinkar (Scincidae) │ └─Cordyliformes │ ├─Gördelsvansar (Cordylidae) │ └─Gerrhosauridae └─Anguimorpha ├─Kopparödlor (Anguidae) ├─Xenosaurer (Xenosauridae) └─Varanoidea ├─Varaner (Varanidae) └─Giftödlor (Helodermatidae)

Källor


Kategori:Kräldjur
af:Skubreptiel
ar:حرشفيات
az:Pulcuqlular
zh-min-nan:Iú-lân-ba̍k
be:Лускаватыя
be-x-old:Лускаватыя
bg:Люспести
bs:Squamata
ca:Escatós
cs:Šupinatí
da:Slanger og øgler
de:Schuppenkriechtiere
et:Soomuselised
en:Squamata
es:Squamata
eo:Skvamuloj
eu:Squamata
fa:پولک‌داران
fr:Squamata
ko:뱀목
hr:Ljuskaši
id:Squamata
is:Hreisturdýr
it:Squamata
he:קשקשאים
jv:Squamata
ka:ქერცლიანები
kk:Қабыршақтылар
la:Squamata
lv:Zvīņrāpuļi
lb:Schuppereptiller
lt:Žvynaropliai
li:Squamata
hu:Pikkelyes hüllők
mk:Лушпести влекачи
nl:Schubreptielen
ja:有鱗目 (爬虫類)
no:Skjellkrypdyr
nn:Skjelkrypdyr
oc:Squamata
pl:Łuskonośne
pt:Escamados
ro:Squamata
ru:Чешуйчатые
simple:Squamata
sk:Jašterotvaré
sl:Luskarji
sr:Squamata
fi:Suomumatelijat
ta:செதிலுடைய ஊர்வன
th:อันดับกิ้งก่าและงู
tl:Squamata
tr:Pullular
uk:Лускаті
vi:Bò sát có vảy
zea:Squamata
zh:有鱗目

Fågelspindlar


Fågelspindlar, Theraphosidae, omfattar 843 arter i 13 underfamiljer. De flesta arter av fågelspindlar är ofarliga för människan.

Nordamerikanska "tarantlar"


Nordamerikanska arter av fågelspindlar kallas på engelska för ''tarantulas'' (ursprungligen på grund av viss likhet med italienska ''tarantlar'', det vill säga vargspindlar). Detta har lett till spridningen av denna oegentliga användning av ordet.

Underfamiljer


Acanthopelminae - 1 släkte ''Acanthopelma''
Ischnocolinae - bland andra, ''Ischnocolus'', ''Chaetopelma''
Selenogyrinae
Spelopelminae - grottlevande arter
Theraphosinae - största familjen, bland andra, ''Brachypelma'', ''Theraphosa''
Aviculariinae - bland andra trädlevande ''Avicularia'', men också marklevande ''Ephebopus''
Eumenophorinae - bland andra, ''Citharischius''
Stromatopelminae - trädlevande ''Stromatopelma'', ''Heteroscodra''
Harpactirinae - bland andra, ''Pterinochilus'', ''Harpactira''
Ornithoctoninae - asiatiska marklevande bl.a. ''Haplopelma''
Selenocosmiinae - asiatiska marklevande, bl.a. ''Selenocosmia''
Poecilotheriinae - indien- Sri Lanka ''Poecilotheria''
Thrigmopoeinae - 2 släkten, indiska

Referenser


Kategori:Fågelspindlar
az:Tarantul
be:Павукі-птушкаеды
be-x-old:Павукі-птушкаеды
ca:Terafòsid
da:Fugleedderkop
de:Vogelspinnen
en:Tarantula
eo:Tarantulo
es:Theraphosidae
fa:رتیل
fr:Theraphosidae
ga:Tarantúla
gl:Tarántula
he:פרווניתיים
hr:Tarantula
hu:Madárpókfélék
io:Tarantulo
it:Theraphosidae
ja:オオツチグモ科
ka:ტარანტული
ko:타란툴라
lt:Tarantulai
ml:ടറന്റുല
ms:Tarantula
nl:Vogelspinnen
nv:Naałʼashí
pl:Ptasznikowate
pt:Tarântula
qu:Apasanka
ro:Theraphosidae
ru:Пауки-птицееды
simple:Tarantula
sl:Ptičji pajki
fi:Lintuhämähäkit
tl:Theraphosidae
tr:Theraphosidae
zh:捕鳥蛛科

Frälse

Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska: ''frelsi'', fornsvenska ''frælse'', en bildning till ''fræls'' "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med ''fri hals''). Den medeltida betydelsen var skattebefriad, alltså frälst från skatt. Frälsets jordegendomar kallades frälsegårdar eller frälsegods. Den ursprungliga betydelsen är helt enkelt en fri man, den som inte är någons träl. Frälset gällde också adelns absoluta rätt till sådant på deras marker som annars var regale: jaktregale, vattenregale, bergsregale och skogsregale. Inte heller detta betalade adeln skatt eller avrad för.
Det finns flera konkurrerande teorier om ursprunget till adeln, huruvida aristokratin som fenomen är ursprunglig eller ej. Det världsliga frälset konstituerades av etablerade stormän och förmögna bönder (odal) som av kungen befriades från skatt om de var beredda att ställa upp i hans tjänst "till örs" (örs = häst) med man och häst i full rustning. I senare tid användes begreppet rusttjänst. Med kristnandet eller förr uppkom det andliga frälset.
De större sammanhang begreppet kan inordnas i är allmäneuropeiska företeelser, dels framväxten av en beriden krigarklass (riddare), dels den katolska kyrkans krav på immunitet gentemot världsliga furstars inblandning i kyrkliga angelägenheter.
En helt annan företeelse var bergsfrälse. Bergsfrälse var de kungliga privilegier som vissa bergsmän hade från jordskatter och rusttjänst mot det att han bedrev bergsbruk, vanligen endast vid de ädlare bergverken, det vill säga silver- och koppargruvorna (jämför ödeshemman). Några släkter verksamma vid bergsbruket kom sedermera inofficiellt att kallas bergsadel.
Kriterierna för att räknas som svensk uradel är att släktens förfäder år 1400 tillhörde frälset (det vill säga att man antingen gjorde rusttjänst till häst enligt Alsnö stadga och därför var skattebefriade, ingick i det andliga frälset eller hade kungliga privilegier såsom bergsfrälse). Se även ätt och avlingejord.

Världsligt frälse


Det världsliga frälset har sitt ursprung i två tidigare militära organisationsformer, ledungen och hirden. En omtvistad fråga i nordisk historieforskning har länge varit från vilken av dessa det tidigaste frälseskiktet rekryterades. I Norge är det världsliga frälset rätt tydligt en vidareutveckling av den gamla kungliga hirden och ett med det sammanhängande äldre tjänste- och förläningssystem med ''lendermenn'' som i sin tur hade egna hirdar. I Danmark och Sverige kan man däremot inte hitta ett sådant direkt samband. Det danska frälset hade, när det tidigast framträder i källorna, en rekryteringsbas som huvudsakligen utgjordes av förmögnare bönder. Det kan dock inte tolkas som ett fullständigt brott med traditionerna från den gamla hirden. Det danska frälsets ed till kungen är identisk med de tidigare hirdmännens och det är givetvis så att många av hirdmännen ursprungligen rekryterades ur samma bondeklass om senare frälset.
I lagstiftningen kan frälset tidigast beläggas i den danska ''Jyske lov'' 1241, där det bestäms vilka som har rätt att ta män i sin tjänst och att herremännen i kungens tjänst får köpa all jord de har råd med utan att skattskyldigheten medföljer i köpet, "då de våga sin hals för kungens bud och landets fred". I Norge stadfäste 1277 Magnus Lagaböter en ny titulatur, där de till frälset knutna titlarna dyker upp för första gången. Hirdens högsta rang, ''skutilsveinar'' (plur.), ersätts med den latinska riddariteln ''miles''. De kungliga förläningstagarna, lendermennen, börjar samtidigt kallas ''baroner''. Hirdens övriga svenner får den latinska titeln för väpnare, ''armiger''. Av ett annat dokument som utfärdats samma år framgår att varje riddare hade rätt att frikalla sig själv och ytterligare två män från alla ledungsskyldigheter.
Sverige skiljer sig från de övriga nordiska länderna på så sätt att den nya organisationen redan är färdig och i funktion när den för första gången förekommer i källorna i Alsnö stadga, utfärdad av Magnus Ladulås, troligen hösten 1280. Enligt den numera dominerande tolkningen (Rosén, Schück m fl) innebär stadgan inte införandet av något helt nytt, utan snarare en skriftfästning av regler och privilegier som redan varit i bruk ett tag. Stadgan är enligt denna tolkning föranledd av det den i huvudsak handlar om, nämligen de gamla stormannakretsarnas obstruerande mot det nya systemet genom oreglerad gästning hos bönderna, en "osed" som enligt kungen har pågått en tid men som han nu definitivt sätter punkt för.
Vid denna tidpunkt - om dateringen är korrekt - hade ett uppror mot kungamakten nyligen slagits ner och ledarna halshuggits (20 augusti samma år). Det var ett väl valt tillfälle att samla rikets elit för att klargöra vad som därefter gällde och vem som bestämde. Kungen befriade sina egna och biskoparnas män, riddare och väpnare, från skatt men endast under förutsättningen att de förblev kungens män. Samtidigt som systemet med rusttjänsten stadfästes i skrift begränsades antalet undervasaller som kungens män fick ha i sin tjänst. En stadga från 1284 preciserar antalet fullt utrustade ryttare som kungens män fick ha med sig till möten med honom i fredstid:
Bengt Birgersson (Folkungaätten) 40
biskoparna 30
riksråden 12
riddare, väpnare, kaniker 4
övriga som kallats 2
Det svenska frälset rekryterades inledningsvis med största sannolikhet från samma sociala skikt som kungens män kommit från redan under ledungsorganisationens tid. Med det nya regelverket öppnades också en enkel men dyr väg för uppkomlingar från släkter med lägre social status, eftersom frälsets rusttjänst inte var graderad. Vem som helst kunde bli en frälseman, förutsatt att han hade råd att skaffa sig stridshäst och rustning och var beredd att avlägga eden som gjorde honom till kungens man. Begränsningar i systemet kom sedan successivt att införas. Redan under 1300-talet erkändes i Sverige ärftlig frälserätt, som dock efter regelbundet förrättad vapensyn kunde gå förlorad (Tälje stadga). Från 1400-talet krävdes att den som ville bli frälseman måste beviljas ett kungligt sköldebrev. Ett sådant utverkades vanligen genom ett tjänsteförhållande till någon som redan var frälseman och som kunde utverka ett brev till sin tjänare när denne bevisat sin duglighet. Under 1500-talet infördes en gradering av rusttjänsten. Rika frälsemän som i vissa fall ägde hundratals gårdar blev då tvungna att ställa upp med flera ryttare men å andra sidan var det inte längre nödvändigt för dem personligen att ställa upp. De fattigaste frälsemännen tvingades vanligen fortsätta med att personligen fullfölja sin rusttjänst på det ursprungliga sättet. För de rikare kom rusttjänsten så småningom att ersättas med ett krav på allmän statstjänst och de förvandlades successivt från krigarfrälse till ämbetsadel.
Under 1500-talet och 1600-talets början var adel och frälse inte synonymt men när Adelsståndet i Sverige genom riddarhusordningen fick en fastare organisation 1626 introducerades frälsesläkterna i riddarklass och svenneklass. De blev då en del av Adeln i Sverige och benämns Svenska adelsätter, de som var frälse redan före 1400-talet brukar kallas uradel.

Halvfrälse


Vid sidan av "helfrälset" fanns halvfrälse. Eftersom frälsejorden var ärftlig kunde frälsejorden övergå i arv till ofrälse personer, om en adlig kvinna gifte sig med en ofrälse man, och barnen ärvde henne. Halvfrälse kallades både makarna som gift sig till frälsejord och de barn som ärvde den via modern. Likaså kallades makarna halvfrälse om hustrun var adlig men saknade frälsejord. Gustav Vasa införde ett förbud för adliga kvinnor att gifta sig ofrälse. På 1570-talet genomfördes sedan en rannsakning om frälsejorden i Småland, och enligt denna fanns det då fortfarande 32 sådana halvfrälsefamlijer bara i det landskapet, varav 23 ägde frälsejord. Av dessa skulle några senare komma att adlas, såsom Rosenbielke, Gyllengrip och Stråle af Sjöared.
Samtidigt uppfördes en längd över frälsegårdar i Närke och Bergslagen, där frälsegårdarna uteslutande ägdes av adeln och därmed fanns inget halvfrälse. Däremot förekom det i åtminstone ett fall att adliga saknade frälsegårdar, så med Jöns Ingemarsson (Hjort af Ornäs) som bara hade en sätesgård. Frälsegårdarna i dessa landskap ägdes i nästan samtliga fall av riksadeln som inte själva bebodde sina frälsegårdar.
Ännu på 1600-talet ägdes frälsejord av halvfrälse personer och deras ättlingar i Småland, ibland genom att de fått frälsebrev på sina hemman utan att introduceras på Riddarhuset.

Andligt frälse


Kyrkans krav på immunitet från världsliga furstars inblandning hörsammades av europeiska härskare därför att kyrkan hade något värdefullt att erbjuda som kompensation. En framväxande centralmakt måste helt enkelt upprätta en skriftlig administration för att med framgång kunna genomdriva det medeltida systemskiftet inom sitt territorium. En så avancerad administration kunde i dåtiden endast tillhandahållas av den katolska kyrkan som i princip hade monopol på läs-och skrivkunnighet.
De tidigaste nordiska bestämmelserna om kyrkligt frälse i lagtexter finns precis som för det världsliga frälset i ''Jyske lov'' från 1241. Där stadgades bl a att präster åtnjöt rätten att undanta en gård från ledungsskatter. I Norge gavs vissa privilegieartade löften till kyrkan i kung Magnus Erlingssons kröningsed 1163 och det finns också uppgifter om ännu tidigare, numera försvunna, kungliga privilegiebrev med liknande bestämmelser som de i Jyske lov. Genom ett avtal, den så kallade ''sættargjerden'', som 1277 slöts mellan Magnus Lagaböter och biskop Jon Raude i Tønsberg utformades de mest detaljerade kyrkliga privilegier som bevarats från nordisk medeltid. I dem fastslogs att alla mål där en kyrkans man var åtalad skulle behandlas av en andlig domstol. Alla präster befriades från ledungsfärder och -skatter. Ärkebiskopen fick dessutom rätt att frikalla 100 svenner, vilka i sin tur var och en kunde frikalla ytterligare 1-2 av sina tjänare. Varje biskop fick frikalla 30 man och varje sockenpräst två man från beskattning och en från krigståg.
Upplandslagen från 1296 innehåller de äldsta kända svenska lagbestämmelserna om kyrkligt frälse, innehållsmässigt rätt lika bestämmelserna i Jyske lov och de norska källorna från 1100-talet. De svenska lagarna föregås av ett antal kungabrev som delvis tillmötesgick kyrkans krav. Kung Sverker den yngre bestämde år 1200 i ett donationsbrev till Uppsala domkyrka att de präster som anklagades för brott i fortsättningen aldrig skulle ställas inför en världslig domstol och att kyrkliga egendomar skulle befrias från all kunglig uppbörd (''exactio''). Hans son, kung Johan Sverkersson, upprepade 1219, i samband med sin kröning, faderns utfästelser. Exakt vad som avsågs med ''exactio'' är en omtvistad fråga. En del forskare har hävdat att därmed inte nödvändigtvis menades ordinarie skatt, utan mer sannolikt böter för brott begångna av kyrkans män.
Genom att ställa sig på kung Magnus Ladulås sida lyckades kyrkan under hans regeringstid genomdriva i stort sett hela sitt program. Redan vid sin kröning 1276 gav Magnus ett förhandsbesked om kommande privilegier och vid drottning Helvig av Holstein kröning 1281 utfärdade kungen ett privilegiebrev för kyrkan. Privilegierna innebar en total befrielse för alla kyrkliga institutioner i Sverige från alla ordinarie skatter, både de redan existerande och sådana som senare kunde komma att införas. Vidare bestämde kungen att alla kyrkolandbor eller innehavare av kyrkojord som dömdes till böter skulle betala dem till kyrkan.
Magnus Ladulås privilegier ledde till en konflikt med det världsliga frälset och de stadfästes inte på nytt efter kungens död 1290. Först efter att motståndets ledare, marsken Torgils Knutsson, avsatts stadfäste Birger Magnusson 1305 faderns privilegier. Konflikten fortsatte trots detta och blev den direkta orsaken till att Magnus Erikssons landslag inte innehåller någon kyrkobalk. Det gick helt enkelt inte att uppnå enighet om innehållet i en sådan och därför kom Upplandslagens kyrkobalk i praktiken att fungera som en del av landslagen ända fram till reformationen.

Frälsegård/Frälsegods


En frälsemans egen gård, sätesgården, var givetvis helt skattebefriad. Under gården låg ett antal mindre gårdar, så kallade frälsehemman och -torp. Frälsejord kunde bara ägas av frälset (se jordnatur). Graden av skattebefrielse för frälsejord har varierat i hög grad under de århundraden som frälset fanns, särskilt under 1600-talet. Man fortsatte att kalla jordnaturen för frälsejord långt efter att man övergått till att kalla frälset för adel.

Frälsehemman


Ett frälsehemman var ett hemman som före grundskatternas avskrivning 1903 genom frihet från grundskatt intog en särställning.
Frälsehemmanet brukades av en frälsebonde och var underordnat ett frälsegods som ägde arrendesrätt över hemmanet. Dessa frälsehemman indelades i olika grader, så att de hemman som låg i samma by som frälsegodset kallades rå- och rörshemman, de som låg i samma socken som frälsegodset kallades insocknes frälse och resterande hemman för utsocknes frälse.

Frälsebönder


Frälsebönder är en sentida (eftermedeltida) beteckning på de landbor som brukade jord som ägdes av någon medlem av det världsliga frälset. Dessa bönder innehade jorden genom tidsbegränsade kontrakt och betalade arrende, i äldre tid kallad ''avrad'', till jordägaren i form av pengar, naturapersedlar och ofta även dagsverken
Skattefrälsebönder kallades självägande bonde vars skatteprestationer svenska staten överlåtit till en adelsman. Dessa bönder bibehöll äganderätten till sin jord, men de skatter och avgifter som de skulle betalt till Kronan, gick i stället till frälsemannen. Särskilt vanligt under 1600-talet.

Se även


Bergsfrälse - kronohemman som ägde skattefrihet genom att delta i bergsbruket vid framförallt Falu gruva.
Skattehemman - självägande bönders hemman
Kronohemman - bönder som arrenderade mark av staten

Referenser


Kategori:Medeltida ätter
Kategori:Svenska adelsätter
Kategori:Civilrätt
en:Swedish nobility
fi:Rälssi
it:Nobiltà svedese

Friedrichs Lachs

Karl Siegmund Friedrichs Lachs, född 9 januari 1832 i Grünsberg i Altdorf, nära Nürnberg i Bayern i Tyskland, död 17 juni 1910, var en tysk bryggmästare.
Han invandrade till Halmstad i Sverige år 1860 från Tyskland. Han gifte sig 3 juni 1866 i Göteborg med Fredrika Lorentzon, född 25 oktober 1845 i Halmstad. Lachs drev ett bryggeri i Lindesberg år 1877-1869, tillsammans med sin kusin, Christian Rogner. Han var bryggmästare på Österman o Co bryggeri år 1869, bryggmästare på S:t Eriks Bryggeri år 1870-1872. Han drev ett bryggeri i Ystad kloster år 1879-1888. Han bryggde Fred Lax's Columbus Ale i New York år 1892-1894. Han kom tillbaka i Stockholm och startade en jästfabrik år 1894.

Barn


# Charlotta Sophia Lachs sopran konsertsångerska. Född 21 maj 1867 i Lindesberg, död år 1920
# Alice Sophia Fredrika Lachs 8 juni 1877 i Örebro, död i Stockholm 14 februari 1944
# Charles Georg Lachs (1879-1979) konstnär verksam på Södermalm i Stockholm.
Kategori:Personer inom Sveriges näringsliv
Kategori:Födda 1832
Kategori:Avlidna 1910
Kategori:Män

Flygbussarna

Fil:Byggnad uppförd 1814, vid korsningen Södra Larmgatan och Kungsportsavenyn i Göteborg, den 11 aug 2006.JPG i Göteborg]]
Fil:Flygbussarna-biljettautomat.jpg i Stockholm]]
Flygbussarna Airport Coaches AB driver på kommersiella grunder busstrafik mellan flera svenska städer och flygplatser, till exempel mellan Stockholm och Arlanda. Bolaget grundades av Storstockholms Lokaltrafik, som till mitten av 2005 var delägare i bolaget. Idag ägs företaget av People Travel Group AB som i sin tur är helägt av Veolia Transport.

Flygplatser och städer


Flygbussarna trafikerar busslinjer till och från sju flygplatser i Sverige från flera städer.
Arlanda – Stockholm
Stockholm-Bromma flygplats – Stockholm
Stockholm-Arlanda flygplats – Kista
Stockholm Skavsta flygplats – Stockholm
Stockholm-Skavsta flygplats – Södertälje syd–Stockholm (Gullmarsplan)
Stockholm-Skavsta flygplats – Norrköping – Linköping
Stockholm-Västerås flygplats – Stockholm
Göteborg-Landvetter flygplats – Göteborg
Göteborg City Airport – Göteborg
Malmö Airport – Malmö – Lund

Biljetter


Busslinjerna ingår inte i länstrafikbolagens biljettsystem, utan man får köpa särskild biljett.

Externa länkar


http://www.flygbussarna.se Flygbussarna
http://www.peopletravel.se People Travel Group
http://www.veolia-transport.se Veolia Transport
Kategori:Svenska bussbolag
Kategori:Busstrafik i Sverige
da:Flygbussarna
de:Flygbussarna
en:Flygbussarna
nl:Flygbussarna
no:Flygbussarna
fi:Flygbussarna